Betygskriterier för Programmering 1
Här är Skolverkets betygskriterier för kursen Programmering 1, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Gy11 och kursbetyg. Enligt Skolverket läser elever som började sin utbildning före den 30 juni 2025 enligt de tidigare ämnesplanerna och får kursbetyg. Skolverkets data anger att ämnesplanen kan tillämpas till och med 30 juni 2030. Började du efter den 30 juni 2025 gäller Gy25, se betygskriterierna för Gy25.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven formulerar och planerar i samråd med handledare programmeringsuppgifter med pseudokod eller diagramteknik. I planeringen väljer eleven med viss säkerhet kontrollstrukturer, metoder, variabler, datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. I sin programmering skapar eleven med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning korrekt, strukturerad och enkelt kommenterad källkod med tillfredsställande resultat. Dessutom väljer eleven med viss säkerhet ett uttryckssätt som är anpassat för att på ett tillfredsställande sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program eller skript är utförda med tillfredsställande resultat i ett eller flera programspråk som är stabila och robusta i program av enkel karaktär. | Eleven formulerar och planerar efter samråd med handledare programmeringsuppgifter med pseudokod eller diagramteknik. I planeringen väljer eleven med viss säkerhet kontrollstrukturer, metoder, variabler, datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. I sin programmering skapar eleven med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning korrekt, strukturerad och noggrant kommenterad källkod med tillfredsställande resultat. Dessutom väljer eleven med viss säkerhet ett uttryckssätt som är anpassat för att på ett tillfredsställande sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program eller skript är utförda med tillfredsställande resultat i ett eller flera programspråk som är stabila och robusta. | Eleven formulerar och planerar efter samråd med handledare programmeringsuppgifter med pseudokod eller diagramteknik. I planeringen väljer eleven med säkerhet kontrollstrukturer, metoder, variabler, datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften samt motiverar utförligt sina val. I sin programmering skapar eleven med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning korrekt, strukturerad och noggrant och utförligt kommenterad källkod med gott resultat. Dessutom väljer eleven med säkerhet ett uttryckssätt som är anpassat för att på ett gott sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program eller skript är utförda med gott resultat i ett eller flera programspråk som är stabila och robusta i program av komplex karaktär. |
Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför felsökning av enkla syntaxfel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med enkla omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i någon situation och i något sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datavetenskapliga begrepp. | Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför på ett systematiskt sätt felsökning av syntaxfel, körtidsfel och programmeringslogiska fel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i några situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datavetenskapliga begrepp. | Eleven anpassar med säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför på ett systematiskt och effektivt sätt felsökning av syntaxfel, körtidsfel och programmeringslogiska fel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen och med förslag på förbättringar programmets prestanda och ändamålsenlighet i flera situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med säkerhet datavetenskapliga begrepp. |
Eleven redogör översiktligt för programmeringens möjligheter och begränsningar samt hur programmering har påverkat och påverkar vardagen. Eleven redogör översiktligt för principer för att uppnå god kvalitet vid skapandet av datorprogram. | Eleven redogör utförligt för programmeringens möjligheter och begränsningar samt hur programmering har påverkat och påverkar vardagen. Eleven redogör utförligt för principer för att uppnå god kvalitet vid skapandet av datorprogram. | Eleven redogör utförligt och nyanserat för programmeringens möjligheter och begränsningar samt hur programmering har påverkat och påverkar vardagen. Eleven redogör utförligt och nyanserat för principer för att uppnå god kvalitet vid skapandet av datorprogram. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven formulerar och planerar i samråd med handledare programmeringsuppgifter med pseudokod eller diagramteknik. I planeringen väljer eleven med viss säkerhet kontrollstrukturer, metoder, variabler, datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. I sin programmering skapar eleven med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning korrekt, strukturerad och enkelt kommenterad källkod med tillfredsställande resultat. Dessutom väljer eleven med viss säkerhet ett uttryckssätt som är anpassat för att på ett tillfredsställande sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program eller skript är utförda med tillfredsställande resultat i ett eller flera programspråk som är stabila och robusta i program av enkel karaktär.
Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför felsökning av enkla syntaxfel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med enkla omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i någon situation och i något sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datavetenskapliga begrepp.
Eleven redogör översiktligt för programmeringens möjligheter och begränsningar samt hur programmering har påverkat och påverkar vardagen. Eleven redogör översiktligt för principer för att uppnå god kvalitet vid skapandet av datorprogram.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven formulerar och planerar efter samråd med handledare programmeringsuppgifter med pseudokod eller diagramteknik. I planeringen väljer eleven med viss säkerhet kontrollstrukturer, metoder, variabler, datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. I sin programmering skapar eleven med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning korrekt, strukturerad och noggrant kommenterad källkod med tillfredsställande resultat. Dessutom väljer eleven med viss säkerhet ett uttryckssätt som är anpassat för att på ett tillfredsställande sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program eller skript är utförda med tillfredsställande resultat i ett eller flera programspråk som är stabila och robusta.
Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför på ett systematiskt sätt felsökning av syntaxfel, körtidsfel och programmeringslogiska fel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i några situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datavetenskapliga begrepp.
Eleven redogör utförligt för programmeringens möjligheter och begränsningar samt hur programmering har påverkat och påverkar vardagen. Eleven redogör utförligt för principer för att uppnå god kvalitet vid skapandet av datorprogram.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven formulerar och planerar efter samråd med handledare programmeringsuppgifter med pseudokod eller diagramteknik. I planeringen väljer eleven med säkerhet kontrollstrukturer, metoder, variabler, datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften samt motiverar utförligt sina val. I sin programmering skapar eleven med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning korrekt, strukturerad och noggrant och utförligt kommenterad källkod med gott resultat. Dessutom väljer eleven med säkerhet ett uttryckssätt som är anpassat för att på ett gott sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program eller skript är utförda med gott resultat i ett eller flera programspråk som är stabila och robusta i program av komplex karaktär.
Eleven anpassar med säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför på ett systematiskt och effektivt sätt felsökning av syntaxfel, körtidsfel och programmeringslogiska fel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen och med förslag på förbättringar programmets prestanda och ändamålsenlighet i flera situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med säkerhet datavetenskapliga begrepp.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för programmeringens möjligheter och begränsningar samt hur programmering har påverkat och påverkar vardagen. Eleven redogör utförligt och nyanserat för principer för att uppnå god kvalitet vid skapandet av datorprogram.
Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.
Så används kriterierna när betyget sätts
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i Programmering 1
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
- Grundläggande programmering i ett eller flera programspråk varav minst ett av språken är textbaserat.
- Programmering och dess olika användningsområden ur ett socialt perspektiv inklusive genus, kultur och socioekonomisk bakgrund.
- Programmeringens möjligheter och begränsningar utifrån datorns funktionssätt.
- Strukturerat arbetssätt för problemlösning och programmering.
- Grundläggande kontrollstrukturer, konstruktioner och datatyper.
- Arbetsmetoder för förebyggande av programmeringsfel, testning, felsökning och rättning av kod.
- Grundläggande datastrukturer och algoritmer.
- Gränssnitt för interaktion mellan program och användare.
- Normer och värden inom programmering, till exempel läsbarhet, dokumentation, testbarhet, rena gränssnitt och nyttan av standard.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan E, C och A i programmering 1?
- Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”i samråd”, ”med viss säkerhet”, ”enkelt”, ”tillfredsställande”, för C ”efter samråd”, ”med viss säkerhet”, ”noggrant”, ”tillfredsställande” och för A ”efter samråd”, ”med säkerhet”, ”samt motiverar utförligt sina val”, ”noggrant och utförligt”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
- Vad krävs för betyget E i programmering 1?
- Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i programmering 1 står ordagrant på den här sidan.
- Hur sätts betygen B och D?
- Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
- Från när gäller kriterierna i programmering 1?
- Den version som visas här gäller från 1 juli 2022 och ändrades senast 7 januari 2026, enligt Skolverket.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Ämnesplan
- Programmering (PRR), kurs Programmering 1 (PRRPRR01)
- Version
- 4
- Gäller från
- 1 juli 2022
- Senast ändrad hos Skolverket
- 7 januari 2026
- Hämtad av Kriteria
- 20 oktober 2026
- Hos Skolverket
- Ämnesplaner på skolverket.se (Gy11)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.