Skriftliga omdömen
Ett skriftligt omdöme beskriver hur en elev utvecklas i ett ämne och vad eleven behöver göra för att komma vidare. I grundskolan är omdömena en del av den individuella utvecklingsplanen (IUP) i de årskurser där betyg inte sätts. Här är vad reglerna säger och hur du skriver omdömen som elever och vårdnadshavare kan använda.
Vad säger skollagen?
Enligt Skolverket ska läraren i de årskurser där betyg inte ges ta fram en skriftlig individuell utvecklingsplan en gång per läsår, i dag årskurs 1 till 5 i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan. Den har två delar:
- Omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, eller kriterierna för bedömning av kunskaper, i de ämnen eleven undervisas i.
- En framåtsyftande planering som sammanfattar vilka insatser som behövs för att eleven ska nå dit.
Utvecklingsplanen skrivs vid ett av utvecklingssamtalen. Rektorn beslutar hur den skriftliga informationen ska utformas, och planen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt om rektorn beslutar det. Reglerna står i skollagen 10 kap. 12 och 13 §§, och Skolverket beskriver dem på sidan Utvecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP), där det också finns en mall.
Det här ändras 2028. När den tioåriga grundskolan införs hösten 2028 byter utvecklingsplanen namn till en skriftlig plan för kunskapsutveckling (SFS 2026:1243). Den skrivs en gång per läsår i årskurs 1 till 6, och omdömena ska då utgå från de kunskaper som kursplanerna anger under mål och innehåll. Utvecklingssamtalet blir en gång per läsår i stället för en gång per termin.
Så skriver du ett bra skriftligt omdöme
Råden här är våra, inte Skolverkets, men de bygger på vad reglerna kräver av omdömet.
- Utgå från kriterierna. Omdömet ska beskriva kunskapsutvecklingen i förhållande till kriterierna, så beskriv vad eleven kan i ämnet och inte hur eleven är som person. Kriterierna för varje ämne finns under betygskriterier.
- Var konkret. Skriv vad eleven gör, till exempel "du återger det viktigaste i en text", i stället för allmänna ord som "bra" eller "behöver öva mer".
- Peka framåt. Ett omdöme blir användbart när det säger vad nästa steg är och hur skolan ska hjälpa eleven dit.
- Skriv för eleven och vårdnadshavaren. Undvik facktermer och förkortningar som bara lärare förstår.
- Håll isär omdöme och betyg. Omdömet beskriver en utveckling. Ett betygsliknande ord som "når nästan C" kan läsas som ett betyg som inte finns.
Exempel på skriftliga omdömen
Exemplen är skrivna av Kriteria för att visa formen. De är inte hämtade från Skolverket.
Svenska, årskurs 4: läsa
Du läser skönlitterära texter och faktatexter med flyt och kan återge det viktigaste i dem. När du pratar om en text kopplar du den ofta till egna erfarenheter. Nästa steg är att också resonera om vad texten vill säga, till exempel varför en person i berättelsen gör som den gör. Vi övar på det i våra boksamtal.
Matematik, årskurs 5: problemlösning
Du löser problem med de fyra räknesätten och väljer oftast en metod som fungerar. Dina lösningar är korrekta men svåra att följa eftersom du skriver få steg. Nästa steg är att visa hur du tänker, med ord, bild eller uträkning, så att någon annan kan följa lösningen. Det gör det också lättare för dig att hitta fel.
Engelska, årskurs 3: tala
Du förstår enkla instruktioner på engelska och svarar med korta meningar. Du vågar prova nya ord. Nästa steg är att berätta om något med flera meningar i rad, till exempel om din helg. Vi tränar det i par på lektionerna.
Varje exempel har samma form: vad eleven kan i dag, vad nästa steg är och hur undervisningen ska stödja det. Mer om hur återkoppling kan föra lärandet framåt står i guiden om formativ och summativ bedömning och på sidan om att ge feedback till elever.