Formativ och summativ bedömning
Samma prov kan bedömas på två sätt. En summativ bedömning summerar vad eleven kan vid ett visst tillfälle. En formativ bedömning använder informationen för att föra lärandet framåt: eleven ser vad nästa steg är, och läraren ser vad undervisningen behöver ändra. Skillnaden ligger i syftet, inte i uppgiften.
Formativ bedömning
Skolverket beskriver bedömning i formativt syfte som att information om var eleven befinner sig i förhållande till målen används av eleven för att fokusera sitt lärande och av läraren för att anpassa undervisningen. Tre frågor brukar sammanfatta arbetet:
- Vart ska eleven, och hur ser det ut när målet är nått?
- Var befinner sig eleven nu?
- Hur tar sig eleven vidare?
Ur frågorna kommer de fem nyckelstrategierna, formulerade av forskarna Dylan Wiliam och Marnie Thompson, som Skolverket använder i sitt stödmaterial:
- Tydliggöra mål och kriterier för vad som räknas som kunnande.
- Skapa aktiviteter som synliggör vad eleverna har lärt sig.
- Ge återkoppling som för lärandet framåt.
- Aktivera eleverna som resurser för varandra.
- Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande.
Läs mer hos Skolverket: Bedömning i formativt syfte.
Summativ bedömning
En summativ bedömning beskriver kunnandet vid ett tillfälle, till exempel ett slutprov eller ett betyg. Betyget är den tydligaste summativa bedömningen i skolan: läraren gör en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och beslutar betyget (skollagen 3 kap. 16 §).
Samma underlag kan användas på båda sätten. Ett prov kan ge underlag för betyget och samtidigt ge eleven återkoppling om vad som ska utvecklas till nästa gång.
Återkoppling som eleven kan använda
Ett betyg eller ett citat ur kriterierna säger sällan vad eleven ska göra härnäst. Skolverket skriver i sina kommentarer till de allmänna råden om betyg och prövning:
”Framåtsyftande återkoppling enbart i form av betygskriterier eller betygsbeteckningar kan ofta vara svår för elever att förstå och använda.”
Skolverket, Betyg och prövning. Kommentarer till Skolverkets allmänna råd (2022), s. 20
Återkopplingen fungerar bättre när den handlar om uppgiften: vad eleven gjorde, vad som fungerade och vad nästa steg är. Exempel på sådan återkoppling finns i guiden om skriftliga omdömen och på sidan om att ge feedback till elever. Om matriser, och när de hjälper, står i guiden om bedömningsmatriser.