Betygskriterier i programmering (Gy25)
Här är Skolverkets betygskriterier i programmering, som gäller ämnet på nivå 1 och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Programmering har nivåerna 1, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven visar godtagbara kunskaper om programmerbara system, programspråk och programmeringsparadigm. | Eleven visar goda kunskaper om programmerbara system, programspråk och programmeringsparadigm. | Eleven visar mycket goda kunskaper om programmerbara system, programspråk och programmeringsparadigm. |
Eleven formulerar och löser enkla programmeringsproblem. | Eleven formulerar och löser relativt komplexa programmeringsproblem. | Eleven formulerar och löser komplexa programmeringsproblem. |
Eleven skapar program med viss anpassning till syfte, användare och tillgänglighet. | Eleven skapar program med god anpassning till syfte, användare och tillgänglighet. | Eleven skapar program med mycket god anpassning till syfte, användare och tillgänglighet. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven visar godtagbara kunskaper om programmerbara system, programspråk och programmeringsparadigm.
Eleven formulerar och löser enkla programmeringsproblem.
Eleven skapar program med viss anpassning till syfte, användare och tillgänglighet.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven visar goda kunskaper om programmerbara system, programspråk och programmeringsparadigm.
Eleven formulerar och löser relativt komplexa programmeringsproblem.
Eleven skapar program med god anpassning till syfte, användare och tillgänglighet.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven visar mycket goda kunskaper om programmerbara system, programspråk och programmeringsparadigm.
Eleven formulerar och löser komplexa programmeringsproblem.
Eleven skapar program med mycket god anpassning till syfte, användare och tillgänglighet.
Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.
Så används kriterierna när betyget sätts
Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i programmering
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i programmering
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.
Nivå 1
Undervisningen i ämnet programmering på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:
System
- Programmeringens möjligheter och begränsningar utifrån datorns funktionssätt.
- Samspelet mellan program, exekveringsmiljö, operativsystem och hårdvara.
- Användning av datavetenskapliga begrepp och principer.
Problemlösning
- Strukturerad problemlösning och programmering.
- Tillämpning av någon metod för att underlätta problemlösning, till exempel pseudokod och diagramteknik.
Programmering
- Programmering i ett eller flera programspråk, däribland minst ett textbaserat.
- Användning av relevanta verktyg för programutveckling, till exempel IDE (integrated development environment) och versionshanteringssystem.
- Det valda programspråkets grundläggande kontrollstrukturer.
- Skapande av enkla program som löser någon uppgift.
- Olika sociala aspekter av hur programmering används.
- Enklare metoder för att finna, analysera, åtgärda, förebygga och förhindra syntaxfel, programmeringslogiska fel och exekveringsfel.
- Enklare undantagshantering.
- Goda principer för namngivning, kommentarer och strukturerad kod.
- Gränssnitt för interaktion mellan program och användare.
Nivå 2
Undervisningen i ämnet programmering på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:
System
- Det objektorienterade programmeringsparadigmet.
Problemlösning
- Analys, nedbrytning och modellering av programmeringstekniska problem med lämpligt analysverktyg, till exempel användningsfall. Design av lämplig lösning utifrån gjord analys med lämpliga verktyg och metoder.
Programmering
- Programmering i objektorienterat programspråk.
- Användning av relevanta verktyg för programutveckling, till exempel modelleringsverktyg.
- Skapande och användning av klasser och objekt utifrån gjord analys och design.
- Hur arv används för att förändra eller utöka beteende hos klasser som ingår i egna och andras klasshierarkier och standardbibliotek.
- Användning av generiska klasser och metoder.
- Skrivning och läsning av lagrad data i filer och databaser.
- Utveckling av program som nyttjar kommunikation över internet.
- Metoder för att förebygga, finna, analysera, åtgärda och förhindra syntaxfel, programmeringslogiska fel och exekveringsfel.
- Testning och undantagshantering.
- Normer och värden inom programmering, till exempel läsbarhet, dokumentation, testbarhet och nyttan av kodstandard.
- Strukturering av programkod och klasshierarkier.
- Skapande av användarvänliga gränssnitt.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan E, C och A i programmering?
- Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbara”, ”enkla”, ”viss”, för C ”goda”, ”relativt komplexa”, ”god” och för A ”mycket goda”, ”komplexa”, ”mycket god”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
- Vad krävs för betyget E i programmering?
- Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i programmering står ordagrant på den här sidan.
- Hur sätts betygen B och D?
- Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
- Från när gäller kriterierna i programmering?
- Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Ämnesplan
- Programmering (PROG)
- Version
- 1
- Gäller från
- 1 juli 2025
- Senast ändrad hos Skolverket
- 19 december 2025
- Hämtad av Kriteria
- 20 oktober 2026
- Hos Skolverket
- Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.