Vad är skillnaden mellan E, C och A i människans språk?

Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbara”, ”enkla”, ”viss säkerhet”, för C ”goda”, ”utvecklade”, ”säkerhet” och för A ”mycket goda”, ”välutvecklade”, ”god säkerhet”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.

Vad krävs för betyget E i människans språk?

Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i människans språk står ordagrant på den här sidan.

Hur sätts betygen B och D?

Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Från när gäller kriterierna i människans språk?

Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Betygskriterier i människans språk (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i människans språk, som gäller ämnet på nivå 1 och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i människans språk mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Människans språk har nivåerna 1, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i människans språk (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven visar godtagbara kunskaper om språkets byggstenar och släktskap.	Eleven visar goda kunskaper om språkets byggstenar och släktskap.	Eleven visar mycket goda kunskaper om språkets byggstenar och släktskap.
Eleven visar godtagbara kunskaper om den mänskliga språkförmågan.	Eleven visar goda kunskaper om den mänskliga språkförmågan.	Eleven visar mycket goda kunskaper om den mänskliga språkförmågan.
Eleven visar godtagbara kunskaper om språkanvändning i språksociologiskt hänseende samt om språklig evolution.	Eleven visar goda kunskaper om språkanvändning i språksociologiskt hänseende samt om språklig evolution.	Eleven visar mycket goda kunskaper om språkanvändning i språksociologiskt hänseende samt om språklig evolution.
Eleven för enkla resonemang om olika språk och gör enkla analyser av deras uppbyggnad och andra företeelser i språken. Eleven använder då med viss säkerhet relevanta begrepp.	Eleven för utvecklade resonemang om olika språk och gör utvecklade analyser av deras uppbyggnad och andra företeelser i språken. Eleven använder då med säkerhet relevanta begrepp.	Eleven för välutvecklade resonemang om olika språk och gör välutvecklade analyser av deras uppbyggnad och andra företeelser i språken. Eleven använder då med god säkerhet relevanta begrepp.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven visar godtagbara kunskaper om språkets byggstenar och släktskap.

Eleven visar godtagbara kunskaper om den mänskliga språkförmågan.

Eleven visar godtagbara kunskaper om språkanvändning i språksociologiskt hänseende samt om språklig evolution.

Eleven för enkla resonemang om olika språk och gör enkla analyser av deras uppbyggnad och andra företeelser i språken. Eleven använder då med viss säkerhet relevanta begrepp.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar goda kunskaper om språkets byggstenar och släktskap.

Eleven visar goda kunskaper om den mänskliga språkförmågan.

Eleven visar goda kunskaper om språkanvändning i språksociologiskt hänseende samt om språklig evolution.

Eleven för utvecklade resonemang om olika språk och gör utvecklade analyser av deras uppbyggnad och andra företeelser i språken. Eleven använder då med säkerhet relevanta begrepp.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar mycket goda kunskaper om språkets byggstenar och släktskap.

Eleven visar mycket goda kunskaper om den mänskliga språkförmågan.

Eleven visar mycket goda kunskaper om språkanvändning i språksociologiskt hänseende samt om språklig evolution.

Eleven för välutvecklade resonemang om olika språk och gör välutvecklade analyser av deras uppbyggnad och andra företeelser i språken. Eleven använder då med god säkerhet relevanta begrepp.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i människans språk

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i människans språk

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet människans språk på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Språkets byggstenar samt några språks uppbyggnad vad gäller satsmönster, ordbildning, ordföljd och språkljud.
Språkliga släktskap och större språkfamiljer i världen.
Vad det innebär att kunna ett språk. Språkinlärning och språkutveckling i förstaspråk, andraspråk och främmande språk.
Vad språk är. Naturliga språk i relation till annan kommunikation, till exempel kroppsspråk, djurs kommunikation och konstgjorda språk.
Språkets olika uttrycksformer, däribland tal, skrift och tecken.
Språklig evolution – hur språk kan uppstå, utvecklas, förändras och upphöra att användas samt språkets ursprung.
Språklig mångfald och flerspråkighet i olika delar av världen ur ett samhälls- och individperspektiv. Majoritets- och minoritetsspråk.
Hur interkulturell kommunikation påverkas av talarnas kulturella referensramar.
Olika språks och språkbruks betydelse kulturellt, politiskt och socialt.
Användning av olika metoder inom språkvetenskap, till exempel morfemanalys, transkription och enkät.
Begrepp som behövs för att analysera och diskutera språk och språkliga företeelser.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet människans språk på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Fördjupning i några språks uppbyggnad med koppling till vanliga och ovanliga företeelser i världens språk samt likheter och skillnader mellan språk.
Språklig betydelse, däribland förhållandet mellan betydelse och form, betydelserelationer mellan ord samt betydelseförändringar.
Språkets biologiska förutsättningar med fokus på talapparaten.
Språkproduktion och språkförståelse i relation till tanke och hjärna. Vad som händer i hjärnan vid språkanvändning och vid hinder i kommunikationen, till exempel felsägningar och språkstörningar.
Språklig evolution – hur några språk har uppstått, utvecklats, förändrats och upphört att användas samt olika teorier om språkets ursprung.
Fördjupning i världens språkliga mångfald, till exempel med koppling till språkpolitik i världen eller inom ett geografiskt område.
Språkanvändning i olika kulturella, politiska och sociala sammanhang, till exempel språk som maktmedel.
Språkets roll i interkulturella möten och relationer. Hur kontext och kulturell bakgrund påverkar både formulering och tolkning av ett språkligt budskap.
Analyser av språk och språkliga företeelser med hjälp av olika metoder och teorier, till exempel korpusanalys och akustiska diagram.
Begrepp som behövs för att analysera och diskutera språk och språkliga företeelser.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i människans språk?: Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbara”, ”enkla”, ”viss säkerhet”, för C ”goda”, ”utvecklade”, ”säkerhet” och för A ”mycket goda”, ”välutvecklade”, ”god säkerhet”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i människans språk?: Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i människans språk står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?: Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i människans språk?: Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet människans språk och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Rätta ett prov i människans språk Rätta prov med AI

Källa

Utgivare: Skolverket
Ämnesplan: Människans språk (MANN)
Version: 1
Gäller från: 1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket: 19 december 2025
Hämtad av Kriteria: 26 oktober 2026
Hos Skolverket: Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.