Kriteria.se

Betygskriterier i modersmål (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i modersmål, som gäller ämnet på nivå 1, 2 och 3, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i modersmål mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Modersmål har nivåerna 1, 2, 3. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i modersmål (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget EBetyget CBetyget A

Eleven kommunicerar muntligt på modersmålet med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven kommunicerar muntligt på modersmålet med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven kommunicerar muntligt på modersmålet med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika typer av texter på modersmålet med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven skriver olika typer av texter på modersmålet med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer väl skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven skriver olika typer av texter på modersmålet med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer mycket väl skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven läser och analyserar olika typer av texter på modersmålet samt visar godtagbar läsförståelse. Eleven för enkla resonemang om texternas relevans och tillförlitlighet.

Eleven läser och analyserar olika typer av texter på modersmålet samt visar god läsförståelse. Eleven för utvecklade resonemang om texternas relevans och tillförlitlighet.

Eleven läser och analyserar olika typer av texter på modersmålet samt visar mycket god läsförståelse. Eleven för välutvecklade resonemang om texternas relevans och tillförlitlighet.

Eleven visar godtagbara kunskaper om modersmålet samt för enkla resonemang om språkanvändning.

Eleven visar goda kunskaper om modersmålet samt för utvecklade resonemang om språkanvändning.

Eleven visar mycket goda kunskaper om modersmålet samt för välutvecklade resonemang om språkanvändning.

Eleven beskriver kulturella företeelser i områden där modersmålet talas. Dessutom visar eleven godtagbara kunskaper om samhällsförhållanden i språkområdet.

Eleven beskriver kulturella företeelser i områden där modersmålet talas. Dessutom visar eleven goda kunskaper om samhällsförhållanden i språkområdet.

Eleven beskriver kulturella företeelser i områden där modersmålet talas. Dessutom visar eleven mycket goda kunskaper om samhällsförhållanden i språkområdet.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven kommunicerar muntligt på modersmålet med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika typer av texter på modersmålet med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven läser och analyserar olika typer av texter på modersmålet samt visar godtagbar läsförståelse. Eleven för enkla resonemang om texternas relevans och tillförlitlighet.

Eleven visar godtagbara kunskaper om modersmålet samt för enkla resonemang om språkanvändning.

Eleven beskriver kulturella företeelser i områden där modersmålet talas. Dessutom visar eleven godtagbara kunskaper om samhällsförhållanden i språkområdet.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven kommunicerar muntligt på modersmålet med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika typer av texter på modersmålet med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer väl skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven läser och analyserar olika typer av texter på modersmålet samt visar god läsförståelse. Eleven för utvecklade resonemang om texternas relevans och tillförlitlighet.

Eleven visar goda kunskaper om modersmålet samt för utvecklade resonemang om språkanvändning.

Eleven beskriver kulturella företeelser i områden där modersmålet talas. Dessutom visar eleven goda kunskaper om samhällsförhållanden i språkområdet.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven kommunicerar muntligt på modersmålet med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika typer av texter på modersmålet med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer mycket väl skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven läser och analyserar olika typer av texter på modersmålet samt visar mycket god läsförståelse. Eleven för välutvecklade resonemang om texternas relevans och tillförlitlighet.

Eleven visar mycket goda kunskaper om modersmålet samt för välutvecklade resonemang om språkanvändning.

Eleven beskriver kulturella företeelser i områden där modersmålet talas. Dessutom visar eleven mycket goda kunskaper om samhällsförhållanden i språkområdet.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Skolverket, ämnesplanen i modersmål

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i modersmål

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i modersmål på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Muntlig framställning med anpassning till syfte, mottagare och sammanhang samt strategier för att göra sig förstådd och få fram sitt budskap i olika typer av kommunikationssituationer.
  • Skriftlig framställning med anpassning till syfte, mottagare och sammanhang samt strategier för att göra sig förstådd och få fram sitt budskap i olika typer av texter.
  • Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Citat- och referatteknik.
  • Användning av digitala verktyg för textbearbetning.
  • Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur.
  • Läsning av, samtal om och analys av olika typer av skönlitterära texter på modersmålet.
  • Strategier för att läsa och samtala om sakprosa.
  • Läsning av och samtal om sakprosa vald med hänsyn till elevernas intressen och studieväg.
  • Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk granskning av texter från olika typer av källor.
  • Modersmålets ordförråd i relation till olika typer av texter och kommunikationssammanhang samt modersmålets uppbyggnad. Jämförelse mellan modersmålet och andra språk som eleven kan, däribland svenska. Grundläggande begrepp som behövs för att reflektera över och samtala om modersmålets uppbyggnad.
  • Hur den egna flerspråkigheten kan främjas och utvecklas. Språkliga strategier för kommunikation i olika situationer och för olika syften. Reflektion över den egna strategianvändningen och språkinlärningen.
  • Språklig variation, till exempel variation som har att göra med geografisk bakgrund.
  • Modersmålets förekomst i världen.
  • Kulturella företeelser och samhällsförhållanden i områden där modersmålet talas.
  • Några estetiska uttryck i områden där modersmålet talas, till exempel inom konst och musik.

Nivå 2

Undervisningen i modersmål på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Muntlig framställning i och inför grupp med anpassning till syfte, mottagare och sammanhang, till exempel presentationer, intervjuer och argumentation.
  • Skriftlig framställning med anpassning till syfte, mottagare och sammanhang med tonvikt på utredande och argumenterande texter.
  • Struktur och språkliga drag i olika typer av texter, däribland utredande och argumenterande texter. Normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Citat- och referatteknik.
  • Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur.
  • Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter i olika genrer på modersmålet.
  • Strategier för att läsa och samtala om sakprosa.
  • Läsning av och samtal om sakprosa, till exempel argumenterande texter. Språk och struktur i olika typer av texter.
  • Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk granskning av texter från olika typer av källor.
  • Modersmålets ordförråd i relation till olika typer av texter och kommunikationssammanhang, till exempel argumenterande och utredande texter. Modersmålets uppbyggnad, däribland hur ord, fraser och satser samspelar i språket. Jämförelse mellan modersmålet och andra språk som eleven kan, däribland svenska.
  • Språkliga strategier för kommunikation i olika situationer och för olika syften. Reflektion över den egna strategianvändningen och språkinlärningen. Flerspråkighet som en resurs för individen i olika sammanhang.
  • Språklig variation, till exempel hur språket kan uttrycka identitet.
  • Modersmålets förekomst i världen och betydelsefulla förändringar i språket.
  • Kulturella företeelser och samhällsförhållanden i områden där modersmålet talas samt jämförelse med företeelser och förhållanden i Sverige.
  • Estetiska uttryck i områden där modersmålet talas, till exempel inom konst, musik och film.

Nivå 3

Undervisningen i modersmål på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Muntlig framställning i olika sammanhang, även formella, med anpassning till syfte och mottagare.
  • Skriftlig framställning av olika typer av texter, däribland utredande texter, med användning av olika källor.
  • Struktur och språkliga drag i utredande texter. Normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Citat- och referatteknik.
  • Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur.
  • Läsning av, samtal om och analys av äldre och samtida skönlitterära texter på modersmålet.
  • Skönlitteraturens relation till förhållanden i samhället, historiskt och i nutid.
  • Strategier för att läsa och samtala om sakprosa.
  • Läsning av, samtal om och analys av olika typer av sakprosa, däribland texter av utredande karaktär. Språk, stil och struktur i olika typer av texter.
  • Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk granskning av texter från olika typer av källor.
  • Modersmålets ordförråd med särskild tonvikt på ord som hör till formella sammanhang. Analys av modersmålets uppbyggnad i olika typer av texter. Jämförelse mellan modersmålet och andra språk som eleven kan, däribland svenska.
  • Språkliga strategier för olika situationer och olika syften. Reflektion över den egna strategianvändningen och språkinlärningen. Flerspråkighet som en resurs för individen, i skolan och i samhället.
  • Språklig variation, till exempel hur språket kan uttrycka identitet och maktförhållanden.
  • Modersmålets förekomst i världen samt språkets utveckling och släktskapsförhållanden mellan modersmålet och andra språk.
  • Kulturella företeelser, aktuella samhällsfrågor och samhällsförhållanden i områden där modersmålet talas samt jämförelse med företeelser och förhållanden i Sverige.
  • Estetiska uttryck i områden där modersmålet talas, till exempel inom konst, musik och arkitektur.
  • Några betydelsefulla historiska skeenden i områden där modersmålet talas.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i modersmål?
Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”viss”, ”i huvudsak”, ”godtagbar”, ”enkla”, för C ”god”, ”väl”, ”utvecklade”, ”goda” och för A ”mycket god”, ”mycket väl”, ”välutvecklade”, ”mycket goda”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i modersmål?
Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i modersmål står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?
Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i modersmål?
Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet modersmål och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

  • Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
  • Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
  • Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Källa

Utgivare
Skolverket
Ämnesplan
Modersmål (MODE)
Version
1
Gäller från
1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket
19 december 2025
Hämtad av Kriteria
20 oktober 2026
Hos Skolverket
Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data
Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.