Kriteria.se

Betygskriterier i dansgestaltning (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i dansgestaltning, som gäller ämnet på nivå 1, 2 och 3, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i dansgestaltning mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Dansgestaltning har nivåerna 1, 2, 3. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i dansgestaltning (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget EBetyget CBetyget A

Eleven utforskar, gestaltar och framför med viss säkerhet koreografiskt material.

Eleven utforskar, gestaltar och framför med säkerhet koreografiskt material.

Eleven utforskar, gestaltar och framför med god säkerhet koreografiskt material.

Eleven utövar dans i relation till danskomponenterna med viss dansteknisk nyansering och artikulation.

Eleven utövar dans i relation till danskomponenterna med god dansteknisk nyansering och artikulation.

Eleven utövar dans i relation till danskomponenterna med mycket god dansteknisk nyansering och artikulation.

Eleven improviserar i dans med viss säkerhet och samarbetar och interagerar med andra på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven improviserar i dans med säkerhet och samarbetar och interagerar med andra på ett fungerande sätt.

Eleven improviserar i dans med god säkerhet och samarbetar och interagerar med andra på ett väl fungerande sätt.

Eleven skapar dans utifrån olika kompositionsmetoder med viss säkerhet och använder med viss säkerhet ett koreografiskt förhållningssätt och arbetssätt.

Eleven skapar dans utifrån olika kompositionsmetoder med säkerhet och använder med säkerhet ett koreografiskt förhållningssätt och arbetssätt.

Eleven skapar dans utifrån olika kompositionsmetoder med god säkerhet och använder med god säkerhet ett koreografiskt förhållningssätt och arbetssätt.

Eleven tar initiativ och uttrycker idéer med viss säkerhet och omsätter dessa i en konstnärlig process av godtagbar kvalitet.

Eleven tar initiativ och uttrycker idéer med säkerhet och omsätter dessa i en konstnärlig process av god kvalitet.

Eleven tar initiativ och uttrycker idéer med god säkerhet och omsätter dessa i en konstnärlig process av mycket god kvalitet.

Eleven uttrycker sig konstnärligt genom att kommunicera med viss skicklighet med medaktörer och publik.

Eleven uttrycker sig konstnärligt genom att kommunicera med god skicklighet med medaktörer och publik.

Eleven uttrycker sig konstnärligt genom att kommunicera med mycket god skicklighet med medaktörer och publik.

Eleven resonerar översiktligt om etiska förhållningssätt inom dans.

Eleven resonerar utförligt om etiska förhållningssätt inom dans.

Eleven resonerar utförligt och nyanserat om etiska förhållningssätt inom dans.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven utforskar, gestaltar och framför med viss säkerhet koreografiskt material.

Eleven utövar dans i relation till danskomponenterna med viss dansteknisk nyansering och artikulation.

Eleven improviserar i dans med viss säkerhet och samarbetar och interagerar med andra på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven skapar dans utifrån olika kompositionsmetoder med viss säkerhet och använder med viss säkerhet ett koreografiskt förhållningssätt och arbetssätt.

Eleven tar initiativ och uttrycker idéer med viss säkerhet och omsätter dessa i en konstnärlig process av godtagbar kvalitet.

Eleven uttrycker sig konstnärligt genom att kommunicera med viss skicklighet med medaktörer och publik.

Eleven resonerar översiktligt om etiska förhållningssätt inom dans.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven utforskar, gestaltar och framför med säkerhet koreografiskt material.

Eleven utövar dans i relation till danskomponenterna med god dansteknisk nyansering och artikulation.

Eleven improviserar i dans med säkerhet och samarbetar och interagerar med andra på ett fungerande sätt.

Eleven skapar dans utifrån olika kompositionsmetoder med säkerhet och använder med säkerhet ett koreografiskt förhållningssätt och arbetssätt.

Eleven tar initiativ och uttrycker idéer med säkerhet och omsätter dessa i en konstnärlig process av god kvalitet.

Eleven uttrycker sig konstnärligt genom att kommunicera med god skicklighet med medaktörer och publik.

Eleven resonerar utförligt om etiska förhållningssätt inom dans.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven utforskar, gestaltar och framför med god säkerhet koreografiskt material.

Eleven utövar dans i relation till danskomponenterna med mycket god dansteknisk nyansering och artikulation.

Eleven improviserar i dans med god säkerhet och samarbetar och interagerar med andra på ett väl fungerande sätt.

Eleven skapar dans utifrån olika kompositionsmetoder med god säkerhet och använder med god säkerhet ett koreografiskt förhållningssätt och arbetssätt.

Eleven tar initiativ och uttrycker idéer med god säkerhet och omsätter dessa i en konstnärlig process av mycket god kvalitet.

Eleven uttrycker sig konstnärligt genom att kommunicera med mycket god skicklighet med medaktörer och publik.

Eleven resonerar utförligt och nyanserat om etiska förhållningssätt inom dans.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Skolverket, ämnesplanen i dansgestaltning

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i dansgestaltning

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet dansgestaltning på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Gestaltning

  • Introduktion till analys och tolkning av koreografiskt material som inspiration till eget skapande. Professionell scenkonst live eller digitalt.
  • Framförande av enkelt koreografiskt material.
  • Begrepp inom dansgestaltning, till exempel uttryck och närvaro.
  • Diskussion om och reflektion över skapandeprocessen.
  • Introduktion till danstekniska färdigheter i relation till de olika danskomponenterna kropp, spatial förmåga, tid och rörelsedynamik.
  • Dansens relation till musik, ljud och tystnad.

Improvisation

  • Undersökande av rörelser och skapande i nuet.
  • Grundläggande träning i att interagera med andra, associera, ta beslut, välja och förhålla sig till olika instruktioner.
  • Introduktion till improvisation utifrån olika instruktioner och danskomponenter.
  • Enklare dansövningar i relation till fysisk kontakt. Givande och tagande av impulser.

Konstnärliga processer

  • Introduktion till kompositionsverktyg, till exempel nivåer, riktningar, dynamik, repetition och variationer, solo och i grupp.
  • Introduktion till konstnärliga processer, både individuella och kollektiva.
  • Träning i att ta initiativ, uttrycka idéer och lyhördhet samt reflektion över konstnärliga val.

Samarbete och förhållningssätt

  • Samarbete och interaktion med andra.
  • Framträdande i ett sceniskt sammanhang.
  • Introduktion till hållbart repetitionsarbete, däribland systematisk repetition, mental träning och planering av repetition.
  • Introduktion till kommunikation genom dans med medaktörer och publik.
  • Introduktion till olika estetiska och etiska förhållningssätt, till exempel utifrån genre och stil.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet dansgestaltning på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Gestaltning

  • Analys och tolkning av koreografiskt material som inspiration till eget skapande.
  • Framförande av mer utvecklat koreografiskt material.
  • Centrala begrepp, till exempel konstnärliga processer, kompositionsmetoder och systematisk repetition.
  • Diskussion om och reflektion över arbetsprocess och resultat.
  • Tydlighet i rörelse. Tillämpning av danstekniska färdigheter i relation till de olika danskomponenterna kropp, spatial förmåga, tid och rörelsedynamik.
  • Dansens relation till musik, ljud och tystnad.

Improvisation

  • Undersökande av rörelser och skapande i nuet, både individuellt och i grupp.
  • Fördjupande träning i att interagera med andra, associera, ta beslut, välja och förhålla sig till olika instruktioner.
  • Improvisation i relation till rörelsedynamik och utifrån olika instruktioner, däribland impulser och teman.
  • Improvisation och användning av egen och andras tyngd, till exempel kontaktimprovisation.

Konstnärliga processer

  • Skapande i olika konstellationer, med olika kompositionsmetoder. Utforskande av olika koreografiska arbetssätt.
  • Deltagande i och reflektion över konstnärliga processer, både individuella och kollektiva.
  • Fördjupad träning i att ta initiativ, uttrycka idéer och lyhördhet samt reflektion över konstnärliga val.

Samarbete och förhållningssätt

  • Framträdande i olika sceniska sammanhang.
  • Hållbart repetitionsarbete, däribland systematisk repetition, mental träning och planering av repetition.
  • Träning i kommunikation genom dans med medaktörer och publik.
  • Utforskande av olika estetiska förhållningssätt utifrån koreografiska instruktioner.
  • Reflektion över dans utifrån olika etiska förhållningssätt.

Nivå 3

Undervisningen i ämnet dansgestaltning på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

Gestaltning

  • Utveckling av ett personligt rörelseuttryck i relation till gestaltning och framförande.
  • Framförande av komplext koreografiskt material.
  • Centrala begrepp, till exempel olika sceniska komponenter som ljud, ljus, rekvisita, installationer och scenografi.
  • Diskussion och reflektion över framförande av dansgestaltning.
  • Tydlighet i rörelse. Precision och kontroll av danstekniska färdigheter samt nyansering av dynamiska kvaliteter.
  • Dansens relation till musik, ljud och tystnad.

Improvisation

  • Användning av improvisationsverktyg i skapandeprocesser.
  • Nyansering av dynamiska kvaliteter inom improvisation.
  • Utforskande av improvisation i relation till olika teman, till exempel text, musik, rekvisita och omgivning.
  • Improvisation och användning av egen och andras tyngd i relation till flöde och lyhördhet.

Konstnärliga processer

  • Skapande och utforskande av koreografiskt material individuellt och i grupp utifrån olika förhållnings- och arbetssätt.
  • Diskussion om och reflektion över konstnärliga processer och val.

Samarbete och förhållningssätt

  • Sceniska framföranden i relation till olika estetiska förhållningssätt och sammanhang.
  • Eget ansvar i repetitionsprocessen.
  • Kommunikation genom dans med medaktörer och publik.
  • Skapande av koreografiskt material utifrån olika estetiska och etiska förhållningssätt och konstnärliga val.
  • Problematisering av dans utifrån olika etiska förhållningssätt.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i dansgestaltning?
Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”viss säkerhet”, ”viss”, ”i huvudsak fungerande”, ”godtagbar”, för C ”säkerhet”, ”god”, ”fungerande”, ”utförligt” och för A ”god säkerhet”, ”mycket god”, ”väl fungerande”, ”utförligt och nyanserat”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i dansgestaltning?
Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i dansgestaltning står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?
Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i dansgestaltning?
Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 15 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet dansgestaltning och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

  • Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
  • Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
  • Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Källa

Utgivare
Skolverket
Ämnesplan
Dansgestaltning (DANG)
Version
1
Gäller från
1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket
15 december 2025
Hämtad av Kriteria
21 oktober 2026
Hos Skolverket
Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data
Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.