Vad är skillnaden mellan E, C och A i juridik?

Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbara”, ”godtagbart”, ”delvis”, ”i huvudsak fungerande”, för C ”goda”, ”utvecklat”, ”väl”, ”fungerande” och för A ”mycket goda”, ”välutvecklat”, ”mycket väl”, ”väl fungerande”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.

Vad krävs för betyget E i juridik?

Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i juridik står ordagrant på den här sidan.

Hur sätts betygen B och D?

Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Från när gäller kriterierna i juridik?

Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 18 december 2025, enligt Skolverket.

Betygskriterier i juridik (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i juridik, som gäller ämnet på nivå 1, 2 och 3, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i juridik mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Juridik har nivåerna 1, 2, 3. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i juridik (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven visar godtagbara kunskaper om offentlig rätt och olika civilrättsliga rättsområden. Eleven redogör på ett godtagbart sätt för de svenska grundlagarna och normgivningsmakten.	Eleven visar goda kunskaper om offentlig rätt och olika civilrättsliga rättsområden. Eleven redogör på ett utvecklat sätt för de svenska grundlagarna och normgivningsmakten.	Eleven visar mycket goda kunskaper om offentlig rätt och olika civilrättsliga rättsområden. Eleven redogör på ett välutvecklat sätt för de svenska grundlagarna och normgivningsmakten.
Eleven identifierar och analyserar juridiska problem inom olika rättsområden samt formulerar lösningsförslag med delvis underbyggda resonemang. I problemlösningen tolkar och tillämpar eleven rättskällor på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven identifierar och analyserar juridiska problem inom olika rättsområden samt formulerar lösningsförslag med väl underbyggda resonemang. I problemlösningen tolkar och tillämpar eleven rättskällor på ett fungerande sätt.	Eleven identifierar och analyserar juridiska problem inom olika rättsområden samt formulerar lösningsförslag med mycket väl underbyggda resonemang. I problemlösningen tolkar och tillämpar eleven rättskällor på ett väl fungerande sätt.
Eleven använder juridiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven använder juridiska begrepp på ett fungerande sätt.	Eleven använder juridiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven visar godtagbara kunskaper om offentlig rätt och olika civilrättsliga rättsområden. Eleven redogör på ett godtagbart sätt för de svenska grundlagarna och normgivningsmakten.

Eleven identifierar och analyserar juridiska problem inom olika rättsområden samt formulerar lösningsförslag med delvis underbyggda resonemang. I problemlösningen tolkar och tillämpar eleven rättskällor på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven använder juridiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar goda kunskaper om offentlig rätt och olika civilrättsliga rättsområden. Eleven redogör på ett utvecklat sätt för de svenska grundlagarna och normgivningsmakten.

Eleven identifierar och analyserar juridiska problem inom olika rättsområden samt formulerar lösningsförslag med väl underbyggda resonemang. I problemlösningen tolkar och tillämpar eleven rättskällor på ett fungerande sätt.

Eleven använder juridiska begrepp på ett fungerande sätt.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar mycket goda kunskaper om offentlig rätt och olika civilrättsliga rättsområden. Eleven redogör på ett välutvecklat sätt för de svenska grundlagarna och normgivningsmakten.

Eleven identifierar och analyserar juridiska problem inom olika rättsområden samt formulerar lösningsförslag med mycket väl underbyggda resonemang. I problemlösningen tolkar och tillämpar eleven rättskällor på ett väl fungerande sätt.

Eleven använder juridiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i juridik

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i juridik

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet juridik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Konstitutionell rätt

De svenska grundlagarna med särskild betoning på fördelning av makt, befogenheter och ansvar bland offentliga organ samt riksdagens lagstiftningsmakt.

Civilrätt – civilrättsliga lagar som reglerar privatliv och arbetsliv

Avtalsrätt, däribland hur avtal blir bindande samt avtalets rättsverkan.
Konsumenträtt och köprätt, däribland regler som rör köp mellan konsument och näringsidkare, konsumentkrediter samt köp mellan privatpersoner.
Arbetsrätt, däribland arbetstagarens rättigheter och skyldigheter.
Familjerätt och arvsrätt, däribland regler som rör par- och familjerelationer samt arv, testamente och bodelning.
Skadeståndsrätt, däribland regler som rör ersättningsskyldighet för den som har orsakat en skada.

Juridisk metod

Introduktion till juridisk metod och problemlösning i rättsliga sammanhang. Att orientera sig i, hänvisa till och tolka given rättskälla. Att formulera frågeställningar, strukturera och analysera juridiska problem samt formulera lösningsförslag med stöd i given rättskälla. Läsning av juridiska texter med relevans för valda juridiska problem. Tillämpning av juridisk metod och problemlösning utifrån fallbeskrivningar.
Juridiska begrepp som är relevanta för juridisk problemlösning.

Allmän rättslära

Olika rättsteoretiska och rättsfilosofiska teorier.
Rättsreglernas funktion i samhället.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet juridik på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Konstitutionell rätt

De svenska grundlagarna, med särskild betoning på offentlighetsprincipen. Hur normgivningsmakt fördelas nationellt samt hur den nationella normgivningsmakten förhåller sig till EU-rätten.

Processrätt

Regler om det svenska rättegångsväsendet med särskild betoning på praktiskt processförfarande.

Straffrätt

Regler om brott och straff samt andra brottspåföljder.

Civilrätt – civilrättsliga lagar som reglerar affärsliv

Associationsrätt, däribland regler om olika företagsformer.
Köprätt, däribland regler som rör handel mellan näringsidkare.
Marknadsrätt, däribland marknadsrättsliga och konkurrensrättsliga regler som rör företagens verksamhet.
Immaterialrätt, däribland upphovsrätt, skyddet för varumärken, patent och mönster.

Juridisk metod

Problemlösning i rättsliga sammanhang. Att orientera sig i, hänvisa till och tolka givna rättskällor. Att formulera frågeställningar, strukturera och analysera juridiska problem samt formulera lösningsförslag med stöd i givna rättskällor. Läsning av juridiska texter med relevans för valda juridiska problem. Tillämpning av juridisk metod och problemlösning utifrån fallbeskrivningar.
Juridiska begrepp som är relevanta för juridisk problemlösning.

Allmän rättslära

Perspektiv på hur den gällande rätten förhåller sig till uppfattningar om rättvisa och rättssäkerhet med utgångspunkt i olika rättsteorier och rättsfilosofiska teorier. Rättens möjligheter och begränsningar.

Nivå 3

Undervisningen i ämnet juridik på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

Konstitutionell rätt

De svenska grundlagarna med särskild betoning på grundlagsskyddet för mänskliga fri- och rättigheter samt normgivning och dess relation till Europarätten och internationell rätt.

Internationell rätt

Folkrätt med särskild betoning på internationell straffrätt och det europeiska och internationella skyddet för mänskliga rättigheter.

Processrätt

Fördjupning i regler om det svenska rättegångsväsendet, däribland alternativ tvistelösning och internationell tvistelösning.

Straffrätt

Fördjupning i regler om brott och straff. Straffrättsliga ideologier.

Civilrätt – civilrättsliga lagar som reglerar fordran och skuld

Kredit-, pant- och obeståndsrätt, däribland regler som gäller när privatpersoner och företag inte kan betala sina skulder samt regler som rör företagens finansiering, utmätning och konkurs.

Juridisk metod

Fördjupning i juridisk metod och problemlösning i rättsliga sammanhang. Att söka, identifiera, hänvisa till och tolka relevanta rättskällor. Att formulera frågeställningar, strukturera och analysera juridiska problem samt formulera lösningsförslag med stöd i relevanta rättskällor. Läsning av juridiska texter med relevans för valda juridiska problem. Tillämpning av juridisk metod och problemlösning utifrån fallbeskrivningar.
Juridiska begrepp som är relevanta för juridisk problemlösning.

Allmän rättslära

Analys av juridiska frågeställningar utifrån rättsteoretiska, rättsfilosofiska eller historiska perspektiv med hjälp av olika teorier.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i juridik?: Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbara”, ”godtagbart”, ”delvis”, ”i huvudsak fungerande”, för C ”goda”, ”utvecklat”, ”väl”, ”fungerande” och för A ”mycket goda”, ”välutvecklat”, ”mycket väl”, ”väl fungerande”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i juridik?: Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i juridik står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?: Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i juridik?: Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 18 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet juridik och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Rätta ett prov i juridik Rätta prov med AI

Källa

Utgivare: Skolverket
Ämnesplan: Juridik (JURI)
Version: 1
Gäller från: 1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket: 18 december 2025
Hämtad av Kriteria: 20 oktober 2026
Hos Skolverket: Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Kommentarmaterial: Kommentar till ämnesplanen i juridik på gymnasial nivå (Gy25) (PDF, Skolverket)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.