Vad är skillnaden mellan E, C och A i scenisk gestaltning?

Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbara”, ”enkla”, ”viss säkerhet”, ”översiktligt”, för C ”goda”, ”genomarbetade”, ”säkerhet”, ”välgrundade” och för A ”mycket goda”, ”väl genomarbetade”, ”god säkerhet”, ”välgrundade och nyanserade”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.

Vad krävs för betyget E i scenisk gestaltning?

Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i scenisk gestaltning står ordagrant på den här sidan.

Hur sätts betygen B och D?

Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Från när gäller kriterierna i scenisk gestaltning?

Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Betygskriterier i scenisk gestaltning (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i scenisk gestaltning, som gäller ämnet på nivå 1, 2 och 3, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i scenisk gestaltning mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Scenisk gestaltning har nivåerna 1, 2, 3. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i scenisk gestaltning (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven gestaltar med godtagbara resultat enkla uttryck med sin kropp och röst.	Eleven gestaltar med goda resultat genomarbetade uttryck med sin kropp och röst.	Eleven gestaltar med mycket goda resultat väl genomarbetade uttryck med sin kropp och röst.
Eleven både samarbetar i grupp och samspelar i gestaltning med viss säkerhet.	Eleven både samarbetar i grupp och samspelar i gestaltning med säkerhet.	Eleven både samarbetar i grupp och samspelar i gestaltning med god säkerhet.
Eleven använder med viss säkerhet sceniska uttrycksmedel för att kommunicera med publik.	Eleven använder med säkerhet sceniska uttrycksmedel för att kommunicera med publik.	Eleven använder med god säkerhet sceniska uttrycksmedel för att kommunicera med publik.
Eleven visar godtagbara kunskaper om den sceniska berättelsens uppbyggnad.	Eleven visar goda kunskaper om den sceniska berättelsens uppbyggnad.	Eleven visar mycket goda kunskaper om den sceniska berättelsens uppbyggnad.
Eleven gör enkla analyser och tolkningar av sceniska gestaltningar, med användning av relevanta begrepp.	Eleven gör välgrundade analyser och tolkningar av sceniska gestaltningar, med användning av relevanta begrepp.	Eleven gör välgrundade och nyanserade analyser och tolkningar av sceniska gestaltningar, med användning av relevanta begrepp.
Eleven reflekterar över och diskuterar översiktligt det egna skapandet.	Eleven reflekterar över och diskuterar utförligt det egna skapandet.	Eleven reflekterar över och diskuterar utförligt och nyanserat det egna skapandet.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven gestaltar med godtagbara resultat enkla uttryck med sin kropp och röst.

Eleven både samarbetar i grupp och samspelar i gestaltning med viss säkerhet.

Eleven använder med viss säkerhet sceniska uttrycksmedel för att kommunicera med publik.

Eleven visar godtagbara kunskaper om den sceniska berättelsens uppbyggnad.

Eleven gör enkla analyser och tolkningar av sceniska gestaltningar, med användning av relevanta begrepp.

Eleven reflekterar över och diskuterar översiktligt det egna skapandet.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven gestaltar med goda resultat genomarbetade uttryck med sin kropp och röst.

Eleven både samarbetar i grupp och samspelar i gestaltning med säkerhet.

Eleven använder med säkerhet sceniska uttrycksmedel för att kommunicera med publik.

Eleven visar goda kunskaper om den sceniska berättelsens uppbyggnad.

Eleven gör välgrundade analyser och tolkningar av sceniska gestaltningar, med användning av relevanta begrepp.

Eleven reflekterar över och diskuterar utförligt det egna skapandet.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven gestaltar med mycket goda resultat väl genomarbetade uttryck med sin kropp och röst.

Eleven både samarbetar i grupp och samspelar i gestaltning med god säkerhet.

Eleven använder med god säkerhet sceniska uttrycksmedel för att kommunicera med publik.

Eleven visar mycket goda kunskaper om den sceniska berättelsens uppbyggnad.

Eleven gör välgrundade och nyanserade analyser och tolkningar av sceniska gestaltningar, med användning av relevanta begrepp.

Eleven reflekterar över och diskuterar utförligt och nyanserat det egna skapandet.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i scenisk gestaltning

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i scenisk gestaltning

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet scenisk gestaltning på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Introduktion till att använda kropp och röst som sceniska uttrycksmedel, till exempel för att improvisera och gestalta sceniska karaktärer.
Hur kropp och röst som sceniska uttrycksmedel används för att kommunicera med publik.
Samarbete i grupp, samspel i gestaltning och gruppdynamik.
Arbete efter givna ramar.
Givande, tagande och lyhördhet i scenisk gestaltning.
Introduktion till hur sceniska uttrycksmedel, till exempel scenografi, kostym, mask, ljus, ljud och projektion, kan användas i möte med en publik.
Samtal om och metoder för mental förberedelse inför sceniska framföranden.
Introduktion till den sceniska berättelsens uppbyggnad.
Introduktion till analys och tolkning av sceniska gestaltningar.
Begrepp för analys av form och innehåll i scenisk gestaltning.
Reflektion över det egna skapandet, både individuellt och i grupp.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet scenisk gestaltning på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Metoder för gestaltning av sceniska karaktärer och uttryck med kropp och röst.
Hur kropp och röst som sceniska uttrycksmedel används för att kommunicera med publik.
Samarbete i grupp, samspel i gestaltning och teatern som kollektiv konstart.
Kollektivets roll i förhållande till individen i en konstnärlig process.
Arbete efter givna ramar.
Hur sceniska uttrycksmedel, till exempel scenografi, mask, kostym, ljud, ljus och projektion, kan gestaltas i möte med en publik.
Samtal om och metoder för mental förberedelse inför sceniska framföranden.
Den sceniska berättelsens uppbyggnad och metoder för att skapa en scenisk berättelse.
Analys och tolkning av sceniska gestaltningar.
Reflektion över det egna skapandet, både individuellt och i grupp.

Nivå 3

Undervisningen i ämnet scenisk gestaltning på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

Fördjupat arbete med kropp och röst som sceniska uttrycksmedel.
Hur kropp och röst som sceniska uttrycksmedel används för att kommunicera med publik.
Samarbete och samspel för att skapa en scenisk produktion.
Teatern som kollektiv konstart.
Arbete efter givna ramar.
Repetitionsarbetets olika stadier.
Hur sceniska uttrycksmedel, däribland scenografi, mask, kostym, ljud, ljus och projektion, samverkar i en produktion och i kommunikation med en publik.
Metoder för och samtal om sceniska framföranden, däribland förberedelse, genomförande och utvärdering.
Regiarbetets betydelse för sambandet mellan berättelse, berättare och rum.
Analys och tolkning av sceniska gestaltningar.
Reflektion över det egna skapandet, både individuellt och i grupp.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i scenisk gestaltning?: Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbara”, ”enkla”, ”viss säkerhet”, ”översiktligt”, för C ”goda”, ”genomarbetade”, ”säkerhet”, ”välgrundade” och för A ”mycket goda”, ”väl genomarbetade”, ”god säkerhet”, ”välgrundade och nyanserade”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i scenisk gestaltning?: Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i scenisk gestaltning står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?: Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i scenisk gestaltning?: Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet scenisk gestaltning och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Rätta ett prov i scenisk gestaltning Rätta prov med AI

Källa

Utgivare: Skolverket
Ämnesplan: Scenisk gestaltning (SCEI)
Version: 1
Gäller från: 1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket: 19 december 2025
Hämtad av Kriteria: 21 oktober 2026
Hos Skolverket: Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.