Betygskriterier i fysik (Gy25)
Här är Skolverkets betygskriterier i fysik, som gäller ämnet på nivå 1a1, 1a2, 1b och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Fysik har nivåerna 1a1, 1a2, 1b, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven visar godtagbara kunskaper om fysikens lagar, begrepp, modeller och teorier och ger enkla förklaringar av fysikaliska samband. | Eleven visar goda kunskaper om fysikens lagar, begrepp, modeller och teorier och ger utvecklade förklaringar av fysikaliska samband. | Eleven visar mycket goda kunskaper om fysikens lagar, begrepp, modeller och teorier och ger välutvecklade förklaringar av fysikaliska samband. |
Eleven analyserar och löser enkla fysikaliska problem. Dessutom kommunicerar eleven i frågor som rör fysik med godtagbar naturvetenskaplig underbyggnad och med användning av ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer. | Eleven analyserar och löser relativt komplexa fysikaliska problem. Dessutom kommunicerar eleven i frågor som rör fysik med god naturvetenskaplig underbyggnad och med användning av ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer. | Eleven analyserar och löser komplexa fysikaliska problem. Dessutom kommunicerar eleven i frågor som rör fysik med mycket god naturvetenskaplig underbyggnad och med användning av ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer. |
Eleven planerar och genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett riskmedvetet och i huvudsak systematiskt sätt. Eleven redovisar sina undersökningar och för enkla resonemang om metod och resultat. | Eleven planerar och genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett riskmedvetet och systematiskt sätt. Eleven redovisar sina undersökningar och för utvecklade resonemang om metod och resultat. | Eleven planerar och genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett riskmedvetet, systematiskt och ändamålsenligt sätt. Eleven redovisar sina undersökningar och för välutvecklade resonemang om metod och resultat. |
Eleven för enkla resonemang om fysiken som vetenskap och dess betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen. | Eleven för utvecklade resonemang om fysiken som vetenskap och dess betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen. | Eleven för välutvecklade resonemang om fysiken som vetenskap och dess betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven visar godtagbara kunskaper om fysikens lagar, begrepp, modeller och teorier och ger enkla förklaringar av fysikaliska samband.
Eleven analyserar och löser enkla fysikaliska problem. Dessutom kommunicerar eleven i frågor som rör fysik med godtagbar naturvetenskaplig underbyggnad och med användning av ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer.
Eleven planerar och genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett riskmedvetet och i huvudsak systematiskt sätt. Eleven redovisar sina undersökningar och för enkla resonemang om metod och resultat.
Eleven för enkla resonemang om fysiken som vetenskap och dess betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven visar goda kunskaper om fysikens lagar, begrepp, modeller och teorier och ger utvecklade förklaringar av fysikaliska samband.
Eleven analyserar och löser relativt komplexa fysikaliska problem. Dessutom kommunicerar eleven i frågor som rör fysik med god naturvetenskaplig underbyggnad och med användning av ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer.
Eleven planerar och genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett riskmedvetet och systematiskt sätt. Eleven redovisar sina undersökningar och för utvecklade resonemang om metod och resultat.
Eleven för utvecklade resonemang om fysiken som vetenskap och dess betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven visar mycket goda kunskaper om fysikens lagar, begrepp, modeller och teorier och ger välutvecklade förklaringar av fysikaliska samband.
Eleven analyserar och löser komplexa fysikaliska problem. Dessutom kommunicerar eleven i frågor som rör fysik med mycket god naturvetenskaplig underbyggnad och med användning av ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer.
Eleven planerar och genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett riskmedvetet, systematiskt och ändamålsenligt sätt. Eleven redovisar sina undersökningar och för välutvecklade resonemang om metod och resultat.
Eleven för välutvecklade resonemang om fysiken som vetenskap och dess betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen.
Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.
Så används kriterierna när betyget sätts
Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i fysik
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i fysik
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.
Nivå 1a1
Undervisningen i ämnet fysik på nivå 1a1 ska behandla följande centrala innehåll:
Krafter och rörelse
- Likformig och likformigt accelererad rätlinjig rörelse. Krafter och impuls som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd.
- Vridmoment för att beskriva jämviktstillstånd.
- Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält.
- Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip. Allmänna gaslagen.
Energi, energiresurser och elektromagnetism
- Olika energiformer, däribland mekanisk energi och elektrisk energi.
- Energiprincipen samt begreppen arbete, effekt och verkningsgrad för att beskriva omvandling, nyttjande och lagring av energi.
- Elektrisk laddning och elektriska fält samt spänning, ström och resistans. Elektriska kretsar och tillämpningar.
- Termisk energi, värme, temperatur och fasomvandlingar.
Universum, materien och strålning
- Huvuddragen i standardmodellen.
Fysiken i omvärlden
- Fysikens betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.
- Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till fysik.
Fysikens arbetsmetoder
- Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
- Beräkningar, regressionsanalys och analys av grafer. Storleksuppskattningar, enhetsanalys och mätnoggrannhet.
- Fysikaliska och matematiska modeller som beskrivning av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet samt det experimentella arbetets betydelse för deras utveckling över tid.
- Granskning av information och argumentation som rör fysik. Skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.
Nivå 1a2
Undervisningen i ämnet fysik på nivå 1a2 ska behandla följande centrala innehåll:
Krafter och rörelse
- Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
Energi, energiresurser och elektromagnetism
- Olika energiformer, däribland kärnenergi.
- Energiprincipen, verkningsgrad och hållbar energiresursanvändning.
- Huvuddragen inom det elektromagnetiska spektrumet.
Universum, materien och strålning
- Kärnreaktioner, fusion och fission, bindningsenergi och massaenergiekvivalensen.
- Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, halveringstid, aktivitet och stråldos. Strålning tillämpad inom medicin och teknik.
Fysiken i omvärlden
- Fysikens betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.
- Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till fysik.
Fysikens arbetsmetoder
- Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
- Beräkningar, regressionsanalys och analys av grafer. Storleksuppskattningar, enhetsanalys och mätnoggrannhet.
- Fysikaliska och matematiska modeller som beskrivning av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet och det experimentella arbetets betydelse för deras utveckling över tid.
- Granskning av information och argumentation som rör fysik. Skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.
Nivå 1b
Undervisningen i ämnet fysik på nivå 1b ska behandla följande centrala innehåll:
Krafter och rörelse
- Likformig och likformigt accelererad rätlinjig rörelse. Krafter och impuls som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd.
- Vridmoment för att beskriva jämviktstillstånd.
- Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
- Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip. Allmänna gaslagen.
Energi, energiresurser och elektromagnetism
- Olika energiformer, däribland mekanisk energi, elektrisk energi och kärnenergi.
- Energiprincipen samt begreppen arbete, effekt och verkningsgrad för att beskriva omvandling, nyttjande och lagring av energi. Hållbar energiresursanvändning.
- Huvuddragen inom det elektromagnetiska spektrumet.
- Elektrisk laddning och elektriska fält samt spänning, ström och resistans. Elektriska kretsar och tillämpningar av dessa.
- Termisk energi, värme, temperatur och fasomvandlingar.
Universum, materien och strålning
- Huvuddragen i standardmodellen.
- Kärnreaktioner, fusion och fission, bindningsenergi och massaenergiekvivalensen.
- Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, halveringstid, aktivitet och stråldos. Tillämpningar av strålning inom medicin och teknik.
Fysiken i omvärlden
- Fysikens betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.
- Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till fysik.
Fysikens arbetsmetoder
- Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
- Beräkningar, regressionsanalys och analys av grafer. Storleksuppskattningar, enhetsanalys och mätnoggrannhet.
- Fysikaliska och matematiska modeller som beskrivning av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet samt det experimentella arbetets betydelse för deras utveckling över tid.
- Granskning av information och argumentation som rör fysik. Skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.
Nivå 2
Undervisningen i ämnet fysik på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:
Krafter och rörelse
- Harmonisk svängning och centralrörelse samt tvådimensionell rörelse i gravitationsfält och i elektriska fält.
- Elektriska laddningars rörelse i magnetiska och elektriska fält.
- Vågrörelser och deras utbredning samt brytning, diffraktion och interferens. Stående vågor och resonans. Tillämpningar inom akustik.
- Einsteins beskrivning av rörelse och energi vid höga hastigheter.
Energi, energiresurser och elektromagnetism
- Elektriska och magnetiska fält samt samband mellan dessa. Induktion samt tillämpningar av växelström i generatorer och transformatorer.
- Våg- och partikelbeskrivning av elektromagnetisk strålning och materia. Fotoelektrisk effekt, fotonbegreppet och våg-partikeldualism.
- Temperaturstrålning och strålningsbalans, däribland jordens strålningsbalans.
- Fysikaliska principer bakom tekniska tillämpningar, till exempel inom kommunikations- och medicinteknik. Elektromagnetiska fält i omgivningen.
Universum, materien och strålning
- Huvuddragen i universums utveckling och struktur, till exempel stjärnbildning och exoplaneter.
- Metoder för undersökning av universum. Elektromagnetisk strålning från stjärnor och interstellära rymden.
- Atomers elektronstruktur samt absorptions- och emissionsspektra.
Fysiken i omvärlden
- Fysikens betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.
- Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till fysik.
Fysikens arbetsmetoder
- Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar, samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
- Beräkningar, regressionsanalys och analys av grafer. Storleksuppskattningar, enhetsanalys, mätnoggrannhet och felberäkningar.
- Fysikaliska och matematiska modeller som beskrivning av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet och det experimentella arbetes betydelse för deras utveckling över tid.
- Granskning av information och argumentation som rör fysik. Skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Ämnesplan
- Fysik (FYSK)
- Version
- 2
- Gäller från
- 1 februari 2026
- Senast ändrad hos Skolverket
- 8 januari 2026
- Hämtad av Kriteria
- 25 september 2026
- Hos Skolverket
- Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
- Kommentarmaterial
- Kommentar till ämnesplanen i fysik på gymnasial nivå (Gy25) (PDF, Skolverket)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.