Betygskriterier i matematik – fördjupning (Gy25)
Här är Skolverkets betygskriterier i matematik – fördjupning, som gäller ämnet på nivå 1, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Matematik – fördjupning har nivån 1. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp med godtagbar bredd och säkerhet. | Eleven använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp med god bredd och säkerhet. | Eleven använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp med mycket god bredd och säkerhet. |
Eleven hanterar procedurer och utför rutinuppgifter med godtagbar bredd och säkerhet, både utan och med digitala verktyg. | Eleven hanterar procedurer och utför rutinuppgifter med god bredd och säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven hanterar avancerade uttryck med viss säkerhet. | Eleven hanterar procedurer och utför rutinuppgifter med mycket god bredd och säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven hanterar avancerade uttryck med god säkerhet. |
Eleven löser enkla problem inom olika områden och bedömer resultatens rimlighet. | Eleven löser relativt komplexa problem inom olika områden och bedömer resultatens rimlighet. | Eleven löser komplexa problem inom olika områden och bedömer resultatens rimlighet. |
Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i enkla uppgifter, samt utvärderar matematiska modellers egenskaper och begränsningar. | Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i relativt komplexa uppgifter, samt utvärderar matematiska modellers egenskaper och begränsningar. | Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i komplexa uppgifter, samt utvärderar matematiska modellers egenskaper och begränsningar. |
Eleven för delvis underbyggda matematiska resonemang och följer enkla matematiska resonemang. | Eleven för relativt väl underbyggda matematiska resonemang, genomför enkla bevis och följer relativt avancerade matematiska resonemang. | Eleven för väl underbyggda matematiska resonemang, genomför bevis och följer avancerade matematiska resonemang. |
Eleven kommunicerar matematik med symboler och andra representationer på ett i huvudsak fungerande sätt. | Eleven kommunicerar matematik med symboler och andra representationer på ett till stor del tydligt och korrekt sätt. | Eleven kommunicerar matematik med symboler och andra representationer på ett tydligt och korrekt sätt. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp med godtagbar bredd och säkerhet.
Eleven hanterar procedurer och utför rutinuppgifter med godtagbar bredd och säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Eleven löser enkla problem inom olika områden och bedömer resultatens rimlighet.
Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i enkla uppgifter, samt utvärderar matematiska modellers egenskaper och begränsningar.
Eleven för delvis underbyggda matematiska resonemang och följer enkla matematiska resonemang.
Eleven kommunicerar matematik med symboler och andra representationer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp med god bredd och säkerhet.
Eleven hanterar procedurer och utför rutinuppgifter med god bredd och säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven hanterar avancerade uttryck med viss säkerhet.
Eleven löser relativt komplexa problem inom olika områden och bedömer resultatens rimlighet.
Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i relativt komplexa uppgifter, samt utvärderar matematiska modellers egenskaper och begränsningar.
Eleven för relativt väl underbyggda matematiska resonemang, genomför enkla bevis och följer relativt avancerade matematiska resonemang.
Eleven kommunicerar matematik med symboler och andra representationer på ett till stor del tydligt och korrekt sätt.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp med mycket god bredd och säkerhet.
Eleven hanterar procedurer och utför rutinuppgifter med mycket god bredd och säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven hanterar avancerade uttryck med god säkerhet.
Eleven löser komplexa problem inom olika områden och bedömer resultatens rimlighet.
Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i komplexa uppgifter, samt utvärderar matematiska modellers egenskaper och begränsningar.
Eleven för väl underbyggda matematiska resonemang, genomför bevis och följer avancerade matematiska resonemang.
Eleven kommunicerar matematik med symboler och andra representationer på ett tydligt och korrekt sätt.
Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.
Så används kriterierna när betyget sätts
Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i matematik – fördjupning
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i matematik – fördjupning
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.
Nivå 1
Undervisningen i ämnet matematik – fördjupning på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:
Aritmetik, algebra och funktioner
- Begreppet differentialekvation och exempel på tillämpningar. Verifiering av lösningar till differentialekvationer.
- Strategier för att ställa upp och tolka differentialekvationer. Digitala metoder för att lösa differentialekvationer.
- Metoder för att lösa enklare linjära differentialekvationer av första och andra ordningen för hand.
Logik och diskret matematik
- Bevismetoder, däribland motsägelsebevis och induktionsbevis.
- Representation av tal i olika talbaser.
- Kongruens hos hela tal och metoder för kongruensräkning.
- Begreppen permutation och kombination. Motivering och hantering av metoder för att bestämma antal permutationer och kombinationer.
- Begreppet rekursion och rekursiva talföljder.
- Begreppet mängd. Notationer i mängdlära och hantering av operationer på mängder.
Digitala verktyg
- Användning av digitala verktyg, även symbolhanterande, för att effektivisera beräkningar och komplettera metoder, till exempel vid ekvationslösning, derivering, integrering hantering av algebraiska uttryck och problemlösning.
- Användning av programmering som verktyg vid problemlösning, databearbetning eller tillämpning av numeriska metoder.
Problemlösning och tillämpningsområden
- Problemlösning med särskild utgångspunkt i utbildningens karaktär och samhällsliv.
- Omfångsrika problemsituationer som är relevanta för utbildningens karaktär, däribland problem som fördjupar kunskaper om integraler och derivata.
- Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situationer. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begränsningar.
- Orientering om något ur matematikens historia, till exempel hur ett matematiskt begrepp utvecklats, matematikens roll i något historiskt skeende, en betydande person inom matematik eller ett historiskt matematiskt problem.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan E, C och A i matematik – fördjupning?
- Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbar”, ”enkla”, ”delvis”, ”i huvudsak fungerande”, för C ”god”, ”relativt komplexa”, ”relativt väl”, ”genomför enkla bevis” och för A ”mycket god”, ”komplexa”, ”väl”, ”genomför bevis”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
- Vad krävs för betyget E i matematik – fördjupning?
- Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i matematik – fördjupning står ordagrant på den här sidan.
- Hur sätts betygen B och D?
- Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
- Från när gäller kriterierna i matematik – fördjupning?
- Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Ämnesplan
- Matematik – fördjupning (MATF)
- Version
- 1
- Gäller från
- 1 juli 2025
- Senast ändrad hos Skolverket
- 19 december 2025
- Hämtad av Kriteria
- 21 oktober 2026
- Hos Skolverket
- Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.