Vad är skillnaden mellan E, C och A i konstruktionsteknik?

Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”övergripande”, ”godtagbart”, ”säkerhet”, ”fungerande”, för C ”utförligt”, ”gott”, ”god säkerhet”, ”ändamålsenligt” och för A ”utförligt och nyanserat”, ”mycket gott”, ”mycket god säkerhet”, ”ändamålsenligt och effektivt”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.

Vad krävs för betyget E i konstruktionsteknik?

Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i konstruktionsteknik står ordagrant på den här sidan.

Hur sätts betygen B och D?

Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Från när gäller kriterierna i konstruktionsteknik?

Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 18 december 2025, enligt Skolverket.

Betygskriterier i konstruktionsteknik (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i konstruktionsteknik, som gäller ämnet på nivå 1 och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i konstruktionsteknik mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Konstruktionsteknik har nivåerna 1, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i konstruktionsteknik (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven redogör övergripande för konstruktionsprocessens olika delar samt för sambanden mellan dem.	Eleven redogör utförligt för konstruktionsprocessens olika delar samt för sambanden mellan dem.	Eleven redogör utförligt och nyanserat för konstruktionsprocessens olika delar samt för sambanden mellan dem.
Eleven planerar och genomför konstruktionsarbeten med godtagbart resultat samt rimlighetsbedömer och utvärderar konstruktioner med säkerhet.	Eleven planerar och genomför konstruktionsarbeten med gott resultat samt rimlighetsbedömer och utvärderar konstruktioner med god säkerhet.	Eleven planerar och genomför konstruktionsarbeten med mycket gott resultat samt rimlighetsbedömer och utvärderar konstruktioner med mycket god säkerhet.
Eleven väljer med säkerhet material utifrån användning och konstruktion.	Eleven väljer med god säkerhet material utifrån användning och konstruktion.	Eleven väljer med mycket god säkerhet material utifrån användning och konstruktion.
Eleven utför med säkerhet dimensionering och provning av konstruktioner både manuellt och digitalt.	Eleven utför med god säkerhet dimensionering och provning av konstruktioner både manuellt och digitalt.	Eleven utför med mycket god säkerhet dimensionering och provning av konstruktioner både manuellt och digitalt.
Eleven tolkar och skapar dokumentation för konstruktion och produktion på ett fungerande sätt.	Eleven tolkar och skapar dokumentation för konstruktion och produktion på ett ändamålsenligt sätt.	Eleven tolkar och skapar dokumentation för konstruktion och produktion på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven redogör övergripande för konstruktionsprocessens olika delar samt för sambanden mellan dem.

Eleven planerar och genomför konstruktionsarbeten med godtagbart resultat samt rimlighetsbedömer och utvärderar konstruktioner med säkerhet.

Eleven väljer med säkerhet material utifrån användning och konstruktion.

Eleven utför med säkerhet dimensionering och provning av konstruktioner både manuellt och digitalt.

Eleven tolkar och skapar dokumentation för konstruktion och produktion på ett fungerande sätt.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven redogör utförligt för konstruktionsprocessens olika delar samt för sambanden mellan dem.

Eleven planerar och genomför konstruktionsarbeten med gott resultat samt rimlighetsbedömer och utvärderar konstruktioner med god säkerhet.

Eleven väljer med god säkerhet material utifrån användning och konstruktion.

Eleven utför med god säkerhet dimensionering och provning av konstruktioner både manuellt och digitalt.

Eleven tolkar och skapar dokumentation för konstruktion och produktion på ett ändamålsenligt sätt.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven redogör utförligt och nyanserat för konstruktionsprocessens olika delar samt för sambanden mellan dem.

Eleven planerar och genomför konstruktionsarbeten med mycket gott resultat samt rimlighetsbedömer och utvärderar konstruktioner med mycket god säkerhet.

Eleven väljer med mycket god säkerhet material utifrån användning och konstruktion.

Eleven utför med mycket god säkerhet dimensionering och provning av konstruktioner både manuellt och digitalt.

Eleven tolkar och skapar dokumentation för konstruktion och produktion på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i konstruktionsteknik

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i konstruktionsteknik

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet konstruktionsteknik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Konstruktionsprocessen

Konstruktionsprocessens olika delar.
Introduktion till tillverkningstekniska förutsättningar för konstruktion.
Sambandet mellan konstruktion, produktion, kvalitet, lönsamhet och hållbar utveckling samt optimering utifrån dessa parametrar.
Mekanik och hållfasthetslära samt dess inverkan på konstruktionsprocessen.
Mekaniska system och relevanta konstruktionskomponenter, till exempel maskinelement och byggelement, samt hur de kan användas i praktiskt konstruktionsarbete.

Planering och genomförande

Planering, strukturering och lösning av konstruktionstekniska problem.
Antaganden och rimlighetsbedömning vid problemlösning.
Tillämpning av grundläggande metoder, teorier och modeller för mekanik och hållfasthetslära i konstruktionsarbete.
Användning av material och verktyg i konstruktionsarbete.
Analys av valda delar i ett mekaniskt system för enklare dimensionering utifrån mekanik- och hållfasthetsberäkningar.

Konstruktionsverktyg och provmetoder

Manuella och digitala konstruktionsverktyg och metoder för visualisering, dimensionering, mätning, simulering och testning. Verktygens och metodernas egenskaper och begränsningar.
Användning av några relevanta komponenter i konstruktionsarbetet.
Analys av konstruktionens kvalitet.
Nationella och internationella standarder och normer vid konstruktionsarbete.

Konstruktionsmaterial

Vanliga konstruktionsmaterial och deras användningsområden samt samband mellan materialval och konstruktionsfunktion.
Metoder för materialval. Materials begränsningar, samt utvärdering av material vid olika konstruktionsmässiga tillämpningar.
Materials förändrade egenskaper vid framställning och bearbetning.

Dokumentation

Dokumentation och redovisning av konstruktionsarbete och resultat med relevanta hjälpmedel.
Tolkning och skapande av berednings- och tillverkningsunderlag.
Utformning av tekniska instruktioner relevanta för teknikområdet.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet konstruktionsteknik på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Konstruktionsprocessen

Specialisering inom något eller några av konstruktionsprocessens olika delar.
Tillverkningstekniska förutsättningar för konstruktion.
Hållfasthets- och materiallära samt dess inverkan för optimering av konstruktioner.
Fördjupning i relevanta komponenters egenskaper och begränsningar samt deras inverkan vid konstruktion av komponenter och delsystem.

Planering och genomförande

Formulering, antagande, strukturering och lösning av komplexa konstruktionstekniska problem.
Teorier, metoder, modeller och begrepp för beräkning inom mekanik och hållfasthetslära.
Analys av tekniska system för att kunna utföra mekanik- och hållfasthetsberäkningar och dimensionering.
Användning av material och verktyg i konstruktionsarbete.

Konstruktionsverktyg och provmetoder

Fördjupning i manuella och digitala konstruktionsverktyg och metoder för provning och dimensionering med tillämpning av mekanik och hållfasthetslära.
Användning av flera relevanta komponenter i konstruktionsarbetet.
Analys och förbättring av konstruktionens funktionalitet.
Standarder och normer för beräkningar och dimensionering inom hållfasthetslära.

Konstruktionsmaterial

Fördjupning i konstruktionsmaterials tekniska, fysiska och kemiska egenskaper samt deras användningsområden.
Materials samverkan med omgivande material och miljö.
Utvärdering av material utifrån teorier och modeller i mekanik och hållfasthetslära.

Dokumentation

Dokumentation och redovisning av materialval samt mekanik- och hållfasthetsberäkningar med relevanta hjälpmedel.
Tolkning och skapande av omfattande berednings- och tillverkningsunderlag och, om relevant för teknikområdet, toleranser och ritteknik i samband med detta.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i konstruktionsteknik?: Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”övergripande”, ”godtagbart”, ”säkerhet”, ”fungerande”, för C ”utförligt”, ”gott”, ”god säkerhet”, ”ändamålsenligt” och för A ”utförligt och nyanserat”, ”mycket gott”, ”mycket god säkerhet”, ”ändamålsenligt och effektivt”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i konstruktionsteknik?: Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i konstruktionsteknik står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?: Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i konstruktionsteknik?: Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 18 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet konstruktionsteknik och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Rätta ett prov i konstruktionsteknik Rätta prov med AI

Källa

Utgivare: Skolverket
Ämnesplan: Konstruktionsteknik (KONU)
Version: 1
Gäller från: 1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket: 18 december 2025
Hämtad av Kriteria: 26 oktober 2026
Hos Skolverket: Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.