Kriteria.se

Betygskriterier i modersmål – meänkieli som förstaspråk (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i modersmål – meänkieli som förstaspråk, som gäller ämnet på nivå 1, 2 och 3, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i modersmål – meänkieli som förstaspråk mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Modersmål – meänkieli som förstaspråk har nivåerna 1, 2, 3. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i modersmål – meänkieli som förstaspråk (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget EBetyget CBetyget A

Eleven kommunicerar muntligt på meänkieli med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven kommunicerar muntligt på meänkieli med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven kommunicerar muntligt på meänkieli med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika typer av texter på meänkieli med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven skriver olika typer av texter på meänkieli med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer väl skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven skriver olika typer av texter på meänkieli med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer mycket väl skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven läser och analyserar olika typer av texter på meänkieli samt visar godtagbar läsförståelse. Eleven för enkla resonemang om texternas innehåll, relevans och tillförlitlighet.

Eleven läser och analyserar olika typer av texter på meänkieli samt visar god läsförståelse. Eleven för utvecklade resonemang om texternas innehåll, relevans och tillförlitlighet.

Eleven läser och analyserar olika typer av texter på meänkieli samt visar mycket god läsförståelse. Eleven för välutvecklade resonemang om texternas innehåll, relevans och tillförlitlighet.

Eleven visar godtagbara kunskaper om meänkieli samt om lagar och andra bestämmelser som gäller nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk. Dessutom för eleven enkla resonemang om språkanvändning.

Eleven visar goda kunskaper om meänkieli samt om lagar och andra bestämmelser som gäller nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om språkanvändning.

Eleven visar mycket goda kunskaper om meänkieli samt om lagar och andra bestämmelser som gäller nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om språkanvändning.

Eleven visar godtagbara kunskaper om tornedalsk kultur.

Eleven visar goda kunskaper om tornedalsk kultur.

Eleven visar mycket goda kunskaper om tornedalsk kultur.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven kommunicerar muntligt på meänkieli med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika typer av texter på meänkieli med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven läser och analyserar olika typer av texter på meänkieli samt visar godtagbar läsförståelse. Eleven för enkla resonemang om texternas innehåll, relevans och tillförlitlighet.

Eleven visar godtagbara kunskaper om meänkieli samt om lagar och andra bestämmelser som gäller nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk. Dessutom för eleven enkla resonemang om språkanvändning.

Eleven visar godtagbara kunskaper om tornedalsk kultur.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven kommunicerar muntligt på meänkieli med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika typer av texter på meänkieli med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer väl skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven läser och analyserar olika typer av texter på meänkieli samt visar god läsförståelse. Eleven för utvecklade resonemang om texternas innehåll, relevans och tillförlitlighet.

Eleven visar goda kunskaper om meänkieli samt om lagar och andra bestämmelser som gäller nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om språkanvändning.

Eleven visar goda kunskaper om tornedalsk kultur.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven kommunicerar muntligt på meänkieli med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika typer av texter på meänkieli med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer mycket väl skriftspråkets normer för språkriktighet.

Eleven läser och analyserar olika typer av texter på meänkieli samt visar mycket god läsförståelse. Eleven för välutvecklade resonemang om texternas innehåll, relevans och tillförlitlighet.

Eleven visar mycket goda kunskaper om meänkieli samt om lagar och andra bestämmelser som gäller nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om språkanvändning.

Eleven visar mycket goda kunskaper om tornedalsk kultur.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Skolverket, ämnesplanen i modersmål – meänkieli som förstaspråk

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i modersmål – meänkieli som förstaspråk

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet modersmål – meänkieli som förstaspråk på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Muntlig framställning med anpassning till syfte, mottagare och sammanhang samt strategier för att få fram sitt budskap i olika typer av situationer.
  • Skriftlig framställning av olika typer av texter för kommunikation, lärande och reflektion, till exempel argumenterande texter, multimodala texter och kreativt skrivande.
  • Hur texter kan anpassas till syfte, mottagare och sammanhang samt strategier för att få fram sitt budskap i olika typer av texter.
  • Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Citat- och referatteknik.
  • Användning av digitala verktyg för textbearbetning.
  • Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur och sakprosa.
  • Läsning av, samtal om och analys av olika typer av texter på meänkieli från olika medier, till exempel skönlitterära texter, även muntligt traderade.
  • Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter.
  • Ord och fasta språkliga uttryck i texter och tal som eleven möter samt i egen produktion och interaktion.
  • Grundläggande begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om meänkielins uppbyggnad samt för att diskutera språkriktighetsfrågor.
  • Språklig variation, till exempel variation som har att göra med ålder och kön.
  • Språklagen och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Språkbytesprocessen och dess konsekvenser samt orsaker till behovet av revitalisering av de nationella minoritetsspråken.
  • Nutida tornedalsk kultur. Några estetiska uttryck inom tornedalsk kultur, till exempel inom slöjd, konst och musik.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet modersmål – meänkieli som förstaspråk på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Muntlig framställning i olika sammanhang med anpassning till syfte och mottagare, till exempel presentationer, intervjuer och argumentation.
  • Skriftlig framställning av argumenterande och utredande texter samt kreativt skrivande.
  • Struktur och språkliga drag i olika typer av texter, däribland i argumenterande och utredande texter. Normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Citat- och referatteknik.
  • Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur och sakprosa.
  • Läsning av, samtal om och analys av olika typer av texter på meänkieli, till exempel argumenterande texter som tar upp aktuella samhällsfrågor. Språk och struktur i olika typer av texter.
  • Informationssökning och kritisk granskning av information från olika typer av källor.
  • Ord och fasta språkliga uttryck i texter och tal som eleven möter samt i egen produktion och interaktion. Meänkielins uppbyggnad, däribland hur ord, fraser och satser samspelar i språket.
  • Språklig variation, till exempel hur identitet kan komma till uttryck i språkanvändning.
  • Språklagen och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Förutsättningar för språkrevitalisering och åtgärder för att stärka de nationella minoritetsspråken.
  • Tornedalsk kultur, historiskt och i nutid. Några olika kulturutövare och estetiska uttryck inom tornedalsk kultur. Jämförelse med egna erfarenheter av och kunskaper om tornedalsk kultur.
  • Nedslag i den historiska utvecklingen av meänkieli.

Nivå 3

Undervisningen i ämnet modersmål – meänkieli som förstaspråk på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Muntlig framställning i olika sammanhang, även formella, med anpassning till syfte och mottagare.
  • Skriftlig framställning av utredande texter med användning av olika källor, till exempel texter som behandlar någon aspekt av meänkieli.
  • Struktur och språkliga drag i olika typer av texter, däribland i utredande texter. Normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Citat- och referatteknik.
  • Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur och sakprosa.
  • Läsning av, samtal om och analys av skönlitteratur på meänkieli, även muntligt traderad, samt sakprosa på meänkieli, däribland utredande texter. Språk, stil och struktur i olika typer av texter.
  • Informationssökning och kritisk granskning av information från olika typer av källor.
  • Ord och fasta språkliga uttryck i texter och tal som eleven möter samt i egen produktion och interaktion. Meänkielins uppbyggnad i olika typer av texter och talat språk.
  • Språklig variation, till exempel hur makt och normer kan komma till uttryck i språkanvändning.
  • Språklagen och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Sveriges åtaganden i relation till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.
  • Meänkielins släktskapsförhållanden med andra språk samt betydelsefulla förändringar i språket.
  • Tornedalsk kultur samt estetiska uttryck inom tornedalsk kultur. Några tornedalska författare och deras verk.
  • Nedslag i tornedalingarnas historia.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i modersmål – meänkieli som förstaspråk?
Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”viss”, ”i huvudsak”, ”godtagbar”, ”enkla”, för C ”god”, ”väl”, ”utvecklade”, ”goda” och för A ”mycket god”, ”mycket väl”, ”välutvecklade”, ”mycket goda”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i modersmål – meänkieli som förstaspråk?
Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i modersmål – meänkieli som förstaspråk står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?
Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i modersmål – meänkieli som förstaspråk?
Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet modersmål – meänkieli som förstaspråk och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

  • Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
  • Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
  • Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Källa

Utgivare
Skolverket
Ämnesplan
Modersmål – meänkieli som förstaspråk (MEAX)
Version
1
Gäller från
1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket
19 december 2025
Hämtad av Kriteria
21 oktober 2026
Hos Skolverket
Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data
Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.