Betygskriterier i svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning (Gy25)
Här är Skolverkets betygskriterier i svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning, som gäller ämnet på nivå 1, 2 och 3, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning har nivåerna 1, 2, 3. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i svenskt teckenspråk i olika sammanhang. Eleven väljer med källkritisk medvetenhet innehåll från teckenspråkiga källor av olika slag och använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. | Eleven förstår och tolkar på ett välgrundat sätt huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i svenskt teckenspråk i olika sammanhang. Eleven väljer med källkritisk medvetenhet innehåll från teckenspråkiga källor av olika slag och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. | Eleven förstår och tolkar på ett välgrundat och nyanserat sätt såväl helhet som detaljer i svenskt teckenspråk i olika sammanhang. Eleven väljer med källkritisk medvetenhet innehåll från teckenspråkiga källor av olika slag och använder på ett relevant, effektivt och problematiserande sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. |
I framställningar av olika slag uttrycker sig eleven med viss språklig säkerhet och till viss del anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. | I framställningar av olika slag uttrycker sig eleven med språklig säkerhet och i huvudsak anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. | I framställningar av olika slag uttrycker sig eleven med god språklig säkerhet och anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. |
I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven med viss språklig säkerhet och till viss del anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använder dessutom strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. | I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven med språklig säkerhet och i huvudsak anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använder dessutom strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. | I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven med god språklig säkerhet och anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använder dessutom strategier som underlättar och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt. |
Eleven diskuterar på ett översiktligt sätt, på svenskt teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper. | Eleven diskuterar på ett utvecklat sätt, på svenskt teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper. | Eleven diskuterar på ett välutvecklat sätt, på svenskt teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i svenskt teckenspråk i olika sammanhang. Eleven väljer med källkritisk medvetenhet innehåll från teckenspråkiga källor av olika slag och använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I framställningar av olika slag uttrycker sig eleven med viss språklig säkerhet och till viss del anpassat till syfte, mottagare och sammanhang.
I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven med viss språklig säkerhet och till viss del anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använder dessutom strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar på ett översiktligt sätt, på svenskt teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven förstår och tolkar på ett välgrundat sätt huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i svenskt teckenspråk i olika sammanhang. Eleven väljer med källkritisk medvetenhet innehåll från teckenspråkiga källor av olika slag och använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I framställningar av olika slag uttrycker sig eleven med språklig säkerhet och i huvudsak anpassat till syfte, mottagare och sammanhang.
I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven med språklig säkerhet och i huvudsak anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använder dessutom strategier som underlättar och förbättrar interaktionen.
Eleven diskuterar på ett utvecklat sätt, på svenskt teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven förstår och tolkar på ett välgrundat och nyanserat sätt såväl helhet som detaljer i svenskt teckenspråk i olika sammanhang. Eleven väljer med källkritisk medvetenhet innehåll från teckenspråkiga källor av olika slag och använder på ett relevant, effektivt och problematiserande sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I framställningar av olika slag uttrycker sig eleven med god språklig säkerhet och anpassat till syfte, mottagare och sammanhang.
I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven med god språklig säkerhet och anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använder dessutom strategier som underlättar och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.
Eleven diskuterar på ett välutvecklat sätt, på svenskt teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.
Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.
Så används kriterierna när betyget sätts
Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.
Nivå 1
Undervisningen i ämnet svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:
Kommunikationens innehåll
- Aktuella och bekanta ämnesområden, även med anknytning till samhälls- och arbetsliv och till elevernas utbildning.
- Händelser och händelseförlopp.
- Åsikter, tankar och erfarenheter samt relationer och etiska frågor.
- Innehåll och form i olika typer av fiktion på svenskt teckenspråk.
- Sociala och kulturella företeelser och förhållanden i olika sammanhang där tecknade språk används, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper.
- Värderingar och attityder kopplade till döva, hörselskadade, personer med dövblindhet och andra teckenspråkiga personer.
- Teckenspråkens ställning i olika delar av världen.
Reception
- Svenskt teckenspråk i varierande tempo, även med inslag av dialektal och sociolektal variation, och teckenspråkiga texter, däribland texter av mindre komplex karaktär, från olika medier.
- Svenskt teckenspråk som är berättande, förklarande, diskuterande, argumenterande och rapporterande, till exempel samtal, intervjuer, reportage och enklare populärvetenskapliga teckenspråkiga texter.
- Skönlitteratur och annan fiktion.
- Teckenspråkspoesi.
- Strategier för att uppfatta detaljer och dra slutsatser om innehåll och budskap, till exempel genom att associera, återberätta, förutse innehåll och ställa sig frågor.
- Värdering av relevans och trovärdighet hos teckenspråkiga källor av olika slag och utifrån olika syften.
- Hur variation och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang, i det språk som eleverna möter, skapas genom meningsbyggnad, tecken, fraser och kollokationer.
- Hur struktur och sammanhang, i det språk som eleverna möter, skapas genom tecken, fraser och grammatiska signaler som markerar till exempel orsakssammanhang, kontrast, talarens inställning, tidsaspekt och avslutning.
- Strategier för att jämföra svenska eller annat förstaspråk med svenskt teckenspråk.
Produktion och interaktion
- Produktion och interaktion av olika slag, i informella och något formella sammanhang, där eleverna berättar, sammanfattar, förklarar, motiverar sina åsikter, värderar och diskuterar.
- Hur man skiljer mellan en källas innehåll och sina egna tankar i egen produktion och interaktion.
- Strategier för att bidra till och aktivt medverka i diskussioner och annan interaktion, även digital, med anknytning till samhälls- och arbetsliv, till exempel genom att ställa följdfrågor, formulera om, förklara och bidra med nya infallsvinklar.
- Språklig säkerhet i elevernas egen produktion och interaktion. Hur man kan uttrycka sig sammanhängande och med variation, tydlighet, struktur, flyt och grundläggande anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Tecken, munrörelser, icke-manuella markörer, meningsbyggnad och textbindning i elevernas egen produktion och interaktion.
- Bearbetning av egna framställningar.
Nivå 2
Undervisningen i ämnet svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:
Kommunikationens innehåll
- Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till samhälls- och arbetsliv samt elevernas utbildning.
- Åsikter, idéer och erfarenheter samt etiska och existentiella frågor.
- Teman, innehåll och form i fiktion på svenskt teckenspråk.
- Samhällsfrågor, sociala, kulturella, politiska och historiska förhållanden samt värderingar kopplade till döva, teckenspråkiga och tecknade språk i olika sammanhang, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper.
- Internationell teckenkommunikation.
Reception
- Svenskt teckenspråk och teckenspråkiga texter, även av relativt komplex och formell karaktär, i relativt snabbt tempo och med inslag av dialektal och sociolektal variation, från olika medier.
- Svenskt teckenspråk som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande, till exempel föredrag, debatter, intervjuer och populärvetenskapliga teckenspråkiga texter.
- Skönlitteratur, poesi och scenkonst på svenskt teckenspråk.
- Hur attityder, synsätt och stilnivå kommer till uttryck i det språk som eleverna möter.
- Strategier för att dra slutsatser om syfte, synsätt och underförstådd betydelse, även i längre sekvenser av teckenspråkig text, till exempel genom att ställa sig frågor och identifiera huvudbudskap.
- Värdering av relevans och tillförlitlighet hos teckenspråkiga källor av olika slag och utifrån olika syften.
- Hur variation och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang, i det språk som eleverna möter, skapas genom meningsbyggnad, teckenbildning och val av tecken i informella och formella sammanhang.
- Hur struktur och sammanhang, i det språk som eleverna möter, skapas genom sambandsmarkörer som uttrycker till exempel orsakssammanhang och jämförelse.
- Hur det språk som eleverna möter är uppbyggt för att påverka en tänkt målgrupp.
- Strategier för översättning och tolkning mellan svenskt teckenspråk och svenska.
Produktion och interaktion
- Produktion och interaktion med olika syften, i informella och något formella sammanhang, där eleverna resonerar, argumenterar och ansöker samt sammanför innehåll från olika teckenspråkiga källor.
- Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetsliv, till exempel genom att ställa följdfrågor, förklara, bidra med nya infallsvinklar och anknyta till andras inlägg.
- Olika sätt att dokumentera och föra anteckningar när man avläser och bearbetar framställningar från olika källor.
- Språklig säkerhet i elevernas egen produktion och interaktion. Hur man kan uttrycka sig nyanserat och med variation, tydlighet, struktur, ledighet och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Teckenförråd, grammatiska strukturer, meningsbyggnad och textbindning i elevernas egen produktion och interaktion.
- Bearbetning av egna framställningar.
Nivå 3
Undervisningen i ämnet svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:
Kommunikationens innehåll
- Teoretiska och komplexa ämnesområden, även av viss vetenskaplig karaktär, med anknytning till elevernas utbildning och valt fördjupningsområde samt till samhälls- och arbetsliv.
- Åsikter, idéer och erfarenheter.
- Kulturyttringar i samtiden och historien.
- Samhällsfrågor, sociala, kulturella, politiska och historiska förhållanden samt aktuella etiska och existentiella frågor kopplade till döva, teckenspråkiga och tecknade språk i olika sammanhang, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper.
- Andra länders teckenspråk.
Reception
- Svenskt teckenspråk och teckenspråkiga texter, även av komplex och formell karaktär, i snabbt tempo och med inslag av dialektal och sociolektal variation, från olika medier.
- Svenskt teckenspråk som är berättande, diskuterande, argumenterande, redogörande och utredande, till exempel debatter och föreläsningar.
- Skönlitteratur på svenskt teckenspråk i olika genrer, till exempel dramatik.
- Underförstådd betydelse i det språk som eleverna möter.
- Strategier för att överblicka och strukturera innehåll i längre sekvenser av svenskt teckenspråk, till exempel genom att sortera, sammanfatta och identifiera det bärande innehållet.
- Värdering av användbarhet hos teckenspråkiga källor av olika slag och utifrån olika syften.
- Hur variation och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang, i det språk som eleverna möter, skapas genom komplex meningsbyggnad, teckenbildning och stilnivå.
- Hur struktur och sammanhang, i det språk som eleverna möter, skapas genom sambandsmarkörer och tes.
- Hur stilistiska och retoriska grepp används för olika syften samt hur språk används som maktmedel.
Produktion och interaktion
- Produktion och interaktion med olika syften, i informella och formella sammanhang, där eleverna resonerar utifrån olika perspektiv, argumenterar, utreder, ansöker och förhandlar.
- Framställning inom ett fördjupningsområde.
- Användning av olika typer av källor, med källkritisk medvetenhet och vedertagna sätt att ange källor, inom valt fördjupningsområde och inom andra områden.
- Strategier för att leda samtal och att medverka vid tolk- och översättningssituationer med anknytning till samhälls- och arbetslivet.
- Användning av grundläggande stilistiska och retoriska grepp.
- Språklig säkerhet i elevernas egen produktion och interaktion. Hur man kan uttrycka sig nyanserat och välstrukturerat samt med variation, tydlighet, ledighet, precision och flexibilitet med hänsyn till syfte, mottagare och sammanhang. Teckenförråd, grammatiska strukturer, meningsbyggnad och textbindning i elevernas egen produktion och interaktion.
- Bearbetning av egna och andras framställningar.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan E, C och A i svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning?
- Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”relevant”, ”viss språklig säkerhet”, ”till viss del anpassat”, ”översiktligt”, för C ”relevant och effektivt”, ”språklig säkerhet”, ”i huvudsak anpassat”, ”underlättar och förbättrar” och för A ”god språklig säkerhet”, ”anpassat”, ”underlättar och förbättrar”, ”välutvecklat”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
- Vad krävs för betyget E i svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning?
- Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning står ordagrant på den här sidan.
- Hur sätts betygen B och D?
- Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
- Från när gäller kriterierna i svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning?
- Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Ämnesplan
- Svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning (SVEF)
- Version
- 1
- Gäller från
- 1 juli 2025
- Senast ändrad hos Skolverket
- 19 december 2025
- Hämtad av Kriteria
- 26 oktober 2026
- Hos Skolverket
- Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.