Vad är skillnaden mellan E, C och A i mjukvarudesign?

Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbara”, ”i huvudsak strukturerat”, ”fungerande”, för C ”goda”, ”strukturerat”, ”ändamålsenligt”, ”utvecklade” och för A ”mycket goda”, ”välstrukturerat”, ”ändamålsenligt och effektivt”, ”välutvecklade”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.

Vad krävs för betyget E i mjukvarudesign?

Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i mjukvarudesign står ordagrant på den här sidan.

Hur sätts betygen B och D?

Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Från när gäller kriterierna i mjukvarudesign?

Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Betygskriterier i mjukvarudesign (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i mjukvarudesign, som gäller ämnet på nivå 1 och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i mjukvarudesign mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Mjukvarudesign har nivåerna 1, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i mjukvarudesign (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven visar godtagbara kunskaper om mjukvaruutvecklingens arbetsmetoder och processer.	Eleven visar goda kunskaper om mjukvaruutvecklingens arbetsmetoder och processer.	Eleven visar mycket goda kunskaper om mjukvaruutvecklingens arbetsmetoder och processer.
Eleven utvecklar programvara för olika plattformar enligt etablerade principer på ett i huvudsak strukturerat sätt.	Eleven utvecklar programvara för olika plattformar enligt etablerade principer på ett strukturerat sätt.	Eleven utvecklar programvara för olika plattformar enligt etablerade principer på ett välstrukturerat sätt.
Eleven konfigurerar och använder verktyg för mjukvaruutveckling på ett fungerande sätt.	Eleven konfigurerar och använder verktyg för mjukvaruutveckling på ett ändamålsenligt sätt.	Eleven konfigurerar och använder verktyg för mjukvaruutveckling på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven för godtagbara resonemang om licensfrågor och betalningsmodeller.	Eleven för utvecklade resonemang om licensfrågor och betalningsmodeller.	Eleven för välutvecklade resonemang om licensfrågor och betalningsmodeller.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven visar godtagbara kunskaper om mjukvaruutvecklingens arbetsmetoder och processer.

Eleven utvecklar programvara för olika plattformar enligt etablerade principer på ett i huvudsak strukturerat sätt.

Eleven konfigurerar och använder verktyg för mjukvaruutveckling på ett fungerande sätt.

Eleven för godtagbara resonemang om licensfrågor och betalningsmodeller.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar goda kunskaper om mjukvaruutvecklingens arbetsmetoder och processer.

Eleven utvecklar programvara för olika plattformar enligt etablerade principer på ett strukturerat sätt.

Eleven konfigurerar och använder verktyg för mjukvaruutveckling på ett ändamålsenligt sätt.

Eleven för utvecklade resonemang om licensfrågor och betalningsmodeller.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar mycket goda kunskaper om mjukvaruutvecklingens arbetsmetoder och processer.

Eleven utvecklar programvara för olika plattformar enligt etablerade principer på ett välstrukturerat sätt.

Eleven konfigurerar och använder verktyg för mjukvaruutveckling på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Eleven för välutvecklade resonemang om licensfrågor och betalningsmodeller.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i mjukvarudesign

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i mjukvarudesign

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet mjukvarudesign på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Process och metodik

Utvecklingsmetodik, däribland någon agil metod och någon traditionell metod.
Mjukvarans livscykel från idé, produkt och driftsättning till spridning, förvaltning och avveckling.
Analys, nedbrytning och modellering av programmeringstekniska problem med lämpligt analysverktyg, till exempel användningsfall.
Design av en lösning utifrån gjord analys med lämpliga verktyg och metoder, till exempel klassdiagram.

Utveckling

Paketering och distribution av mjukvara.
Översikt över de vanligast förekommande plattformarna och deras egenskaper ur ett utvecklingsperspektiv.
Utveckling av någon inbyggd eller mobil plattform.
Kodkvalitet och kodstandarder.
Grundläggande principer för internationalisering och lokalisering.
Upprättande av teknisk dokumentation, till exempel genererat från programkodskommentarer.

Hantering av verktyg

Verktyg och principer för versionshantering i mindre sammanhang och projekt.
Kodanalys och kvalitetskontroll, däribland bugghantering, felsökningsmetodik, enklare debuggverktyg, automatiserade tester och optimering av enklare karaktär.
Verktyg för projekthantering, ärendehantering och samarbete i mindre projektorganisationer.
Utvecklingsmiljöer och infrastrukturbehov i projekt av enklare karaktär.

Krav och konsekvenser

Licenser och hur licensierad programvara och andra digitala artefakter får användas samt vilka krav och begränsningar som kan följa för ett mindre projekt.
Betalningsmodeller för mjukvara.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet mjukvarudesign på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Process och metodik

Utvecklingsmetodik, däribland agila och traditionella metoder.
Mjukvarans livscykel från idé, produkt och driftsättning till spridning, förvaltning och avveckling.
Analys, nedbrytning och modellering av komplexa programmeringstekniska problem med lämpliga analysverktyg.
Design och värdering av lösningar utifrån gjord analys med lämpliga verktyg och metoder.

Utveckling

Paketering och distribution av mjukvara.
Översikt över plattformar och deras egenskaper ur ett utvecklingsperspektiv.
Utveckling av några inbyggda och mobila plattformar.
Kodkvalitet och kodstandarder.
Internationalisering och lokalisering.
Upprättande och underhåll av teknisk dokumentation, till exempel genererat från programkodskommentarer.

Hantering av verktyg

Verktyg och principer för versionshantering i större organisationer och projekt.
Kodanalys och kvalitetskontroll, däribland bugghantering, felsökningsmetodik, debuggverktyg, automatiserade tester och optimering.
Verktyg för projekthantering, ärendehantering, mjukvaruhantering och samarbete i större projektorganisationer.
Utvecklingsmiljöer och infrastrukturbehov i projekt av mer komplex karaktär.

Krav och konsekvenser

Kravhantering, riskhantering och prioritering.
Licenser och hur licensierad programvara och andra digitala artefakter får användas samt vilka krav och begränsningar som kan följa för ett projekt av komplex karaktär.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i mjukvarudesign?: Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbara”, ”i huvudsak strukturerat”, ”fungerande”, för C ”goda”, ”strukturerat”, ”ändamålsenligt”, ”utvecklade” och för A ”mycket goda”, ”välstrukturerat”, ”ändamålsenligt och effektivt”, ”välutvecklade”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i mjukvarudesign?: Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i mjukvarudesign står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?: Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i mjukvarudesign?: Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet mjukvarudesign och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Rätta ett prov i mjukvarudesign Rätta prov med AI

Källa

Utgivare: Skolverket
Ämnesplan: Mjukvarudesign (MJUV)
Version: 1
Gäller från: 1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket: 19 december 2025
Hämtad av Kriteria: 26 oktober 2026
Hos Skolverket: Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.