Betygskriterier i projektering – järnväg (Gy25)
Här är Skolverkets betygskriterier i projektering – järnväg, som gäller ämnet på nivå 1, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Projektering – järnväg har nivån 1. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven för övergripande resonemang om hur den nationella och europeiska järnvägen är uppbyggd och kan utvecklas. | Eleven för utförliga resonemang om hur den nationella och europeiska järnvägen är uppbyggd och kan utvecklas. | Eleven för utförliga och nyanserade resonemang om hur den nationella och europeiska järnvägen är uppbyggd och kan utvecklas. |
Eleven visar godtagbara kunskaper om hur tekniska delsystem inom järnvägsteknik samverkar. | Eleven visar goda kunskaper om hur tekniska delsystem inom järnvägsteknik samverkar. | Eleven visar mycket goda kunskaper om hur tekniska delsystem inom järnvägsteknik samverkar. |
Eleven visar godtagbara kunskaper om hur tillsyn och underhåll av järnvägen sker samt om de lagar och andra bestämmelser som reglerar järnvägssäkerheten. | Eleven visar goda kunskaper om hur tillsyn och underhåll av järnvägen sker samt om de lagar och andra bestämmelser som reglerar järnvägssäkerheten. | Eleven visar mycket goda kunskaper om hur tillsyn och underhåll av järnvägen sker samt om de lagar och andra bestämmelser som reglerar järnvägssäkerheten. |
Eleven tillämpar med viss säkerhet tekniker och metoder för felsäkring av signalsystem. | Eleven tillämpar med säkerhet tekniker och metoder för felsäkring av signalsystem. | Eleven tillämpar med god säkerhet tekniker och metoder för felsäkring av signalsystem. |
Eleven utför med viss säkerhet projektering och dokumentation inom järnväg. | Eleven utför med säkerhet projektering och dokumentation inom järnväg. | Eleven utför med god säkerhet projektering och dokumentation inom järnväg. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven för övergripande resonemang om hur den nationella och europeiska järnvägen är uppbyggd och kan utvecklas.
Eleven visar godtagbara kunskaper om hur tekniska delsystem inom järnvägsteknik samverkar.
Eleven visar godtagbara kunskaper om hur tillsyn och underhåll av järnvägen sker samt om de lagar och andra bestämmelser som reglerar järnvägssäkerheten.
Eleven tillämpar med viss säkerhet tekniker och metoder för felsäkring av signalsystem.
Eleven utför med viss säkerhet projektering och dokumentation inom järnväg.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven för utförliga resonemang om hur den nationella och europeiska järnvägen är uppbyggd och kan utvecklas.
Eleven visar goda kunskaper om hur tekniska delsystem inom järnvägsteknik samverkar.
Eleven visar goda kunskaper om hur tillsyn och underhåll av järnvägen sker samt om de lagar och andra bestämmelser som reglerar järnvägssäkerheten.
Eleven tillämpar med säkerhet tekniker och metoder för felsäkring av signalsystem.
Eleven utför med säkerhet projektering och dokumentation inom järnväg.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven för utförliga och nyanserade resonemang om hur den nationella och europeiska järnvägen är uppbyggd och kan utvecklas.
Eleven visar mycket goda kunskaper om hur tekniska delsystem inom järnvägsteknik samverkar.
Eleven visar mycket goda kunskaper om hur tillsyn och underhåll av järnvägen sker samt om de lagar och andra bestämmelser som reglerar järnvägssäkerheten.
Eleven tillämpar med god säkerhet tekniker och metoder för felsäkring av signalsystem.
Eleven utför med god säkerhet projektering och dokumentation inom järnväg.
Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.
Så används kriterierna när betyget sätts
Av 15 kap. 24 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i projektering – järnväg
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i projektering – järnväg
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.
Nivå 1
Undervisningen i ämnet projektering – järnväg på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:
Järnvägssystem
- Den nationella järnvägens framväxt och framtidens järnvägssatsningar.
- Interoperabilitet mellan olika järnvägssystem, nationellt och internationellt.
- Europeiska unionens järnvägsbyrå och dess roll för interoperabilitet.
- Uppbyggnaden av delsystemen BEST (banteknik, elkraftteknik, signalteknik och teleteknik) och hur de samverkar för att säkerställa driften av järnvägen.
Tillsyn, underhåll och säkerhet
- Myndigheter som beställare och förvaltare av infrastrukturen inom järnväg.
- Myndigheter som tillsynsutövare och tillståndsgivare inom järnväg samt de lagar och andra bestämmelser som reglerar verksamheten.
- Entreprenad- och konsultrollen vid utveckling och underhåll av järnvägen.
- Säkerhetssystem inom signalteknik, till exempel ERTMS (european rail traffic management system) och ATC (automatic train control).
- Blocksträckor och säkerhetsprinciper vid signallogik, till exempel vid vägskydd och mötesspår.
Projektering
- Tolkning och framställning av specifika ritningar, tekniska underlag och övrig dokumentation.
- Vanligt förekommande digitala verktyg, till exempel cad-program.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan E, C och A i projektering – järnväg?
- Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”övergripande”, ”godtagbara”, ”viss säkerhet”, för C ”utförliga”, ”goda”, ”säkerhet” och för A ”utförliga och nyanserade”, ”mycket goda”, ”god säkerhet”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
- Vad krävs för betyget E i projektering – järnväg?
- Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i projektering – järnväg står ordagrant på den här sidan.
- Hur sätts betygen B och D?
- Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
- Från när gäller kriterierna i projektering – järnväg?
- Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Ämnesplan
- Projektering – järnväg (PROJ)
- Version
- 1
- Gäller från
- 1 juli 2025
- Senast ändrad hos Skolverket
- 19 december 2025
- Hämtad av Kriteria
- 26 oktober 2026
- Hos Skolverket
- Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.