Kriteria.se

Betygskriterier i programmering, datastrukturer och algoritmer (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i programmering, datastrukturer och algoritmer, som gäller ämnet på nivå 1 och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i programmering, datastrukturer och algoritmer mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Programmering, datastrukturer och algoritmer har nivåerna 1, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i programmering, datastrukturer och algoritmer (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget EBetyget CBetyget A

Eleven för övergripande resonemang om egenskaper hos olika programmeringsparadigm och programspråk samt om deras för- och nackdelar.

Eleven för utvecklade resonemang om egenskaper hos olika programmeringsparadigm och programspråk samt om deras för- och nackdelar.

Eleven för välutvecklade och nyanserade resonemang om egenskaper hos olika programmeringsparadigm och programspråk samt om deras för- och nackdelar.

Eleven väljer och använder med säkerhet designmönster, algoritmer och datastrukturer.

Eleven väljer och använder med god säkerhet designmönster, algoritmer och datastrukturer.

Eleven väljer och använder med mycket god säkerhet designmönster, algoritmer och datastrukturer.

Eleven skapar fungerande program med ett givet syfte och för en avsedd användare eller uppdragsgivare.

Eleven skapar ändamålsenliga program med ett givet syfte och för en avsedd användare eller uppdragsgivare.

Eleven skapar ändamålsenliga och effektiva program med ett givet syfte och för en avsedd användare eller uppdragsgivare.

Eleven använder med säkerhet datakällor för datautbyte samt identifierar, åtgärdar och förhindrar fel vid programmering och exekvering på ett fungerande sätt.

Eleven använder med god säkerhet datakällor för datautbyte samt identifierar, åtgärdar och förhindrar fel vid programmering och exekvering på ett väl fungerande sätt.

Eleven använder med mycket god säkerhet datakällor för datautbyte samt identifierar, åtgärdar och förhindrar fel vid programmering och exekvering på ett mycket väl fungerande sätt.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven för övergripande resonemang om egenskaper hos olika programmeringsparadigm och programspråk samt om deras för- och nackdelar.

Eleven väljer och använder med säkerhet designmönster, algoritmer och datastrukturer.

Eleven skapar fungerande program med ett givet syfte och för en avsedd användare eller uppdragsgivare.

Eleven använder med säkerhet datakällor för datautbyte samt identifierar, åtgärdar och förhindrar fel vid programmering och exekvering på ett fungerande sätt.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven för utvecklade resonemang om egenskaper hos olika programmeringsparadigm och programspråk samt om deras för- och nackdelar.

Eleven väljer och använder med god säkerhet designmönster, algoritmer och datastrukturer.

Eleven skapar ändamålsenliga program med ett givet syfte och för en avsedd användare eller uppdragsgivare.

Eleven använder med god säkerhet datakällor för datautbyte samt identifierar, åtgärdar och förhindrar fel vid programmering och exekvering på ett väl fungerande sätt.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven för välutvecklade och nyanserade resonemang om egenskaper hos olika programmeringsparadigm och programspråk samt om deras för- och nackdelar.

Eleven väljer och använder med mycket god säkerhet designmönster, algoritmer och datastrukturer.

Eleven skapar ändamålsenliga och effektiva program med ett givet syfte och för en avsedd användare eller uppdragsgivare.

Eleven använder med mycket god säkerhet datakällor för datautbyte samt identifierar, åtgärdar och förhindrar fel vid programmering och exekvering på ett mycket väl fungerande sätt.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Skolverket, ämnesplanen i programmering, datastrukturer och algoritmer

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i programmering, datastrukturer och algoritmer

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet programmering, datastrukturer och algoritmer på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Programmering i objektorienterat språk samt språkets egenskaper och användningsområden i förhållande till andra språk.
  • Vanligt förekommande designmönster av enklare karaktär för skapande, struktur och beteende.
  • Datastrukturer, däribland för hantering av mängder.
  • Vanligt förekommande algoritmer för aktuellt problemområde.
  • Värdering av algoritmer och datastrukturers lämplighet i olika situationer.
  • Skapande av program som använder klasser, objekt, interface, templates, inkapsling och polymorfism.
  • Omstrukturering av kod för att utveckla eller anpassa befintliga program.
  • Synlighet och livslängd hos identifierare och variabler.
  • Stark och svag samt statisk och dynamisk typning.
  • Datautbyte med datakällor och tjänster.
  • Permanent lagring av data.
  • Metoder för att förebygga och förhindra uppkomst av fel under exekvering.
  • Hantering av uppkomna fel under exekvering.
  • Avläsning av program för att hitta fel och brister med hjälp av verktyg i aktuell utvecklingsmiljö.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet programmering, datastrukturer och algoritmer på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Olika programmeringsparadigms historik, egenskaper och användningsområden.
  • Val av språk efter problemområde.
  • Designmönster och mjukvaruarkitektur.
  • Analys och val av datastrukturer och algoritmer utifrån problemområde och prestanda.
  • Programmering i språk från flera paradigm.
  • Användning av databashanterare för lagring och manipulering av data.
  • Användning av webbtjänster, protokoll, gränssnitt och format för datautbyte.
  • Kvalitetssäkring och testning av källkod genom manuella och automatiserade metoder, till exempel kodgranskning och enhetstestning.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i programmering, datastrukturer och algoritmer?
Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”övergripande”, ”säkerhet”, ”fungerande”, för C ”utvecklade”, ”god säkerhet”, ”ändamålsenliga”, ”väl fungerande” och för A ”välutvecklade och nyanserade”, ”mycket god säkerhet”, ”ändamålsenliga och effektiva”, ”mycket väl fungerande”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i programmering, datastrukturer och algoritmer?
Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i programmering, datastrukturer och algoritmer står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?
Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i programmering, datastrukturer och algoritmer?
Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet programmering, datastrukturer och algoritmer och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

  • Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
  • Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
  • Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Källa

Utgivare
Skolverket
Ämnesplan
Programmering, datastrukturer och algoritmer (PROA)
Version
1
Gäller från
1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket
19 december 2025
Hämtad av Kriteria
26 oktober 2026
Hos Skolverket
Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data
Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.