Betygskriterier i retorik (Gy25)
Här är Skolverkets betygskriterier i retorik, som gäller ämnet på nivå 1, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Retorik har nivån 1. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven visar godtagbara kunskaper om retorikens uppkomst och utveckling. | Eleven visar goda kunskaper om retorikens uppkomst och utveckling. | Eleven visar mycket goda kunskaper om retorikens uppkomst och utveckling. |
Eleven genomför muntliga framställningar med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang samt med i huvudsak fungerande användning av retoriska metoder och uttrycksmedel. Dispositionen är tydlig och ändamålsenlig. | Eleven genomför muntliga framställningar med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang samt med fungerande användning av retoriska metoder och uttrycksmedel. Dispositionen är tydlig och ändamålsenlig. | Eleven genomför muntliga framställningar med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang samt med väl fungerande användning av retoriska metoder och uttrycksmedel. Dispositionen är tydlig och ändamålsenlig. |
Eleven gör en i huvudsak fungerande analys av retorik i olika typer av muntliga och skriftliga framställningar med användning av relevanta begrepp. | Eleven gör en fungerande analys av retorik i olika typer av muntliga och skriftliga framställningar med användning av relevanta begrepp. | Eleven gör en väl fungerande analys av retorik i olika typer av muntliga och skriftliga framställningar med användning av relevanta begrepp. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven visar godtagbara kunskaper om retorikens uppkomst och utveckling.
Eleven genomför muntliga framställningar med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang samt med i huvudsak fungerande användning av retoriska metoder och uttrycksmedel. Dispositionen är tydlig och ändamålsenlig.
Eleven gör en i huvudsak fungerande analys av retorik i olika typer av muntliga och skriftliga framställningar med användning av relevanta begrepp.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven visar goda kunskaper om retorikens uppkomst och utveckling.
Eleven genomför muntliga framställningar med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang samt med fungerande användning av retoriska metoder och uttrycksmedel. Dispositionen är tydlig och ändamålsenlig.
Eleven gör en fungerande analys av retorik i olika typer av muntliga och skriftliga framställningar med användning av relevanta begrepp.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven visar mycket goda kunskaper om retorikens uppkomst och utveckling.
Eleven genomför muntliga framställningar med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang samt med väl fungerande användning av retoriska metoder och uttrycksmedel. Dispositionen är tydlig och ändamålsenlig.
Eleven gör en väl fungerande analys av retorik i olika typer av muntliga och skriftliga framställningar med användning av relevanta begrepp.
Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.
Så används kriterierna när betyget sätts
Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i retorik
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i retorik
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.
Nivå 1
Undervisningen i ämnet retorik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:
- Retorikens historia, däribland dess betydelse i den västerländska idétraditionen och för demokratins utveckling. Några nedslag i retorikens historia, däribland inflytelserika tal av kvinnor och män från olika tider.
- Muntlig framställning av olika slag, med olika syften, i olika sammanhang och i olika typer av retoriska situationer. Monologisk framställning inför en grupp såväl som dialogisk, till exempel diskussions- och debattinlägg. Användning av hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Anpassning av innehåll, struktur, språk och framförande till olika retoriska situationer.
- Aktivt lyssnande och konstruktiv respons.
- Retorikens praktiska och teoretiska användningsområden, framför allt dess roll som redskap för förberedelser inför muntlig framställning, som stöd för genomförande av muntlig framställning och som redskap för analys.
- Den retoriska arbetsprocessens sex delar.
- Grundläggande retoriska begrepp, däribland ethos, logos och pathos samt deras betydelse och funktion i retorisk framställning.
- Retorikens framställningsformer och metoder. Hur olika medel kan användas för att övertyga, förhandla och påverka i muntliga framställningar. Några retoriska stilfigurer.
- Analys och kritisk granskning av retorik i tal och texter från olika tider och från olika medier, till exempel inom marknadsföring och politisk kommunikation.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan E, C och A i retorik?
- Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbara”, ”viss”, ”i huvudsak fungerande”, för C ”goda”, ”god”, ”fungerande” och för A ”mycket goda”, ”mycket god”, ”väl fungerande”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
- Vad krävs för betyget E i retorik?
- Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i retorik står ordagrant på den här sidan.
- Hur sätts betygen B och D?
- Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
- Från när gäller kriterierna i retorik?
- Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Ämnesplan
- Retorik (RETO)
- Version
- 1
- Gäller från
- 1 juli 2025
- Senast ändrad hos Skolverket
- 19 december 2025
- Hämtad av Kriteria
- 20 oktober 2026
- Hos Skolverket
- Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.