Vad är skillnaden mellan E, C och A i medieteori?

Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”översiktligt”, ”enkla”, ”godtagbart”, ”godtagbara”, för C ”utförligt”, ”välgrundade”, ”utvecklat”, ”utvecklade” och för A ”utförligt och nyanserat”, ”välgrundade och nyanserade”, ”välutvecklat”, ”välutvecklade”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.

Vad krävs för betyget E i medieteori?

Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i medieteori står ordagrant på den här sidan.

Hur sätts betygen B och D?

Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Från när gäller kriterierna i medieteori?

Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Betygskriterier i medieteori (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i medieteori, som gäller ämnet på nivå 1 och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i medieteori mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Medieteori har nivåerna 1, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i medieteori (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven redogör översiktligt för olika kommunikationsmodeller och medieteorier.	Eleven redogör utförligt för olika kommunikationsmodeller och medieteorier.	Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika kommunikationsmodeller och medieteorier.
Eleven för enkla resonemang om mediernas roll och funktion i samhället. Dessutom redogör eleven på ett godtagbart sätt för lagar och andra bestämmelser inom området samt för etiska regler och förhållningssätt.	Eleven för välgrundade resonemang om mediernas roll och funktion i samhället. Dessutom redogör eleven på ett utvecklat sätt för lagar och andra bestämmelser inom området samt för etiska regler och förhållningssätt.	Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om mediernas roll och funktion i samhället. Dessutom redogör eleven på ett välutvecklat sätt för lagar och andra bestämmelser inom området samt för etiska regler och förhållningssätt.
Eleven gör enkla analyser av olika slags medieinnehåll utifrån ett kritiskt förhållningssätt.	Eleven gör utvecklade analyser av olika slags medieinnehåll utifrån ett kritiskt förhållningssätt.	Eleven gör välutvecklade analyser av olika slags medieinnehåll utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
Eleven visar godtagbara kunskaper om utformning av medieinnehåll.	Eleven visar goda kunskaper om utformning av medieinnehåll.	Eleven visar mycket goda kunskaper om utformning av medieinnehåll.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven redogör översiktligt för olika kommunikationsmodeller och medieteorier.

Eleven för enkla resonemang om mediernas roll och funktion i samhället. Dessutom redogör eleven på ett godtagbart sätt för lagar och andra bestämmelser inom området samt för etiska regler och förhållningssätt.

Eleven gör enkla analyser av olika slags medieinnehåll utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

Eleven visar godtagbara kunskaper om utformning av medieinnehåll.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven redogör utförligt för olika kommunikationsmodeller och medieteorier.

Eleven för välgrundade resonemang om mediernas roll och funktion i samhället. Dessutom redogör eleven på ett utvecklat sätt för lagar och andra bestämmelser inom området samt för etiska regler och förhållningssätt.

Eleven gör utvecklade analyser av olika slags medieinnehåll utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

Eleven visar goda kunskaper om utformning av medieinnehåll.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika kommunikationsmodeller och medieteorier.

Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om mediernas roll och funktion i samhället. Dessutom redogör eleven på ett välutvecklat sätt för lagar och andra bestämmelser inom området samt för etiska regler och förhållningssätt.

Eleven gör välutvecklade analyser av olika slags medieinnehåll utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

Eleven visar mycket goda kunskaper om utformning av medieinnehåll.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i medieteori

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i medieteori

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet medieteori på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Ideologier, teorier och kommunikationsmodeller inom medieområdet samt deras utveckling ur ett historiskt perspektiv.
Olika drivkrafter i mediesektorn, till exempel ekonomiska och politiska.
Förändringen av människors användning av medier.
Olika mediers betydelse och funktion i det politiska landskapet.
Mediernas roll i samtidskulturen, till exempel utvecklingen av normer och ideal inom underhållningsbranschen och i sociala medier.
Orientering i medielandskapet, dess producenter och konsumenter, till exempel inom områdena underhållning, dokumentärt berättande och reklam.
Introduktion till lagar och andra bestämmelser, yttrandefrihet och etiska förhållningssätt inom medieområdet.
Begrepp och modeller för analys av medieinnehåll.
Undersökande, dokumentära och konstnärliga arbetssätt och förhållningssätt. Källkritik och källtillit.
Hur budskap, narrativ och innehåll utformas och anpassas för olika syften, kanaler och mottagare.
Estetiska perspektiv på utformning av medieinnehåll, till exempel grafisk layout och dramaturgiska aspekter för att väcka mottagarens intresse och känslor.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet medieteori på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Ideologier, teorier och kommunikationsmodeller inom medieområdet samt deras utveckling ur ett historiskt och samtida perspektiv.
Strukturer och ägandeförhållanden inom mediesektorn, såväl kommersiella medier och sociala medier som public service.
Ekonomiska och samhälleliga drivkrafter i mediesektorn, nationellt och internationellt.
Medier i förändring, till exempel genom teknikutveckling. Medier som multimodala plattformar.
Teorier om mediers ansvar och påverkan på människor och samhället, däribland om mediesystem och olika kulturer inom media.
Yttrandefrihet, pressfrihet och ramar för censur och åldersreglering.
Lagar och andra bestämmelser samt etiska regler utifrån valda områden.
Analys av och diskussion om mediers innehåll och utformning utifrån vetenskapliga teorier, källkritik och källtillit.
Olika arbetssätt inom valt medieområde, däribland hur specifika mediekanaler arbetar källkritiskt och kreativt samt med planering för produktion.
Den estetiska utformningens syfte och påverkansmöjligheter inom valt medieområde.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i medieteori?: Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”översiktligt”, ”enkla”, ”godtagbart”, ”godtagbara”, för C ”utförligt”, ”välgrundade”, ”utvecklat”, ”utvecklade” och för A ”utförligt och nyanserat”, ”välgrundade och nyanserade”, ”välutvecklat”, ”välutvecklade”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i medieteori?: Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i medieteori står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?: Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i medieteori?: Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet medieteori och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Rätta ett prov i medieteori Rätta prov med AI

Källa

Utgivare: Skolverket
Ämnesplan: Medieteori (MEDT)
Version: 1
Gäller från: 1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket: 19 december 2025
Hämtad av Kriteria: 26 oktober 2026
Hos Skolverket: Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.