Betygskriterier i internationella relationer (Gy25)
Här är Skolverkets betygskriterier i internationella relationer, som gäller ämnet på nivå 1, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Internationella relationer har nivån 1. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven redogör översiktligt för olika internationella aktörer samt deras mål och medel. Dessutom redogör eleven översiktligt för samarbete och samordning på internationell nivå. | Eleven redogör utförligt för olika internationella aktörer samt deras mål och medel. Dessutom redogör eleven utförligt för samarbete och samordning på internationell nivå. | Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika internationella aktörer samt deras mål och medel. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för samarbete och samordning på internationell nivå. |
Eleven visar godtagbara kunskaper om internationell rätt. Dessutom redogör eleven översiktligt för den internationella rättens betydelse för internationellt samarbete. | Eleven visar goda kunskaper om internationell rätt. Dessutom redogör eleven utförligt för den internationella rättens betydelse för internationellt samarbete. | Eleven visar mycket goda kunskaper om internationell rätt. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för den internationella rättens betydelse för internationellt samarbete. |
Eleven gör enkla analyser av internationella relationer med relevant användning av teorier. | Eleven gör utvecklade analyser av internationella relationer med relevant användning av teorier. | Eleven gör välutvecklade analyser av internationella relationer med relevant användning av teorier. |
Eleven granskar, tolkar och värderar information från olika källor samt för enkla resonemang om källornas relevans och trovärdighet. | Eleven granskar, tolkar och värderar information från olika källor samt för utvecklade resonemang om källornas relevans och trovärdighet. | Eleven granskar, tolkar och värderar information från olika källor samt för välutvecklade resonemang om källornas relevans och trovärdighet. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven redogör översiktligt för olika internationella aktörer samt deras mål och medel. Dessutom redogör eleven översiktligt för samarbete och samordning på internationell nivå.
Eleven visar godtagbara kunskaper om internationell rätt. Dessutom redogör eleven översiktligt för den internationella rättens betydelse för internationellt samarbete.
Eleven gör enkla analyser av internationella relationer med relevant användning av teorier.
Eleven granskar, tolkar och värderar information från olika källor samt för enkla resonemang om källornas relevans och trovärdighet.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven redogör utförligt för olika internationella aktörer samt deras mål och medel. Dessutom redogör eleven utförligt för samarbete och samordning på internationell nivå.
Eleven visar goda kunskaper om internationell rätt. Dessutom redogör eleven utförligt för den internationella rättens betydelse för internationellt samarbete.
Eleven gör utvecklade analyser av internationella relationer med relevant användning av teorier.
Eleven granskar, tolkar och värderar information från olika källor samt för utvecklade resonemang om källornas relevans och trovärdighet.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika internationella aktörer samt deras mål och medel. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för samarbete och samordning på internationell nivå.
Eleven visar mycket goda kunskaper om internationell rätt. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för den internationella rättens betydelse för internationellt samarbete.
Eleven gör välutvecklade analyser av internationella relationer med relevant användning av teorier.
Eleven granskar, tolkar och värderar information från olika källor samt för välutvecklade resonemang om källornas relevans och trovärdighet.
Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.
Så används kriterierna när betyget sätts
Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i internationella relationer
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i internationella relationer
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.
Nivå 1
Undervisningen i ämnet internationella relationer på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:
- Olika internationella aktörer, till exempel stater, internationella organisationer, transnationella företag samt sociala, politiska och etniska grupper. Aktörers mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Det vidgade säkerhetsbegreppet i en globaliserad värld med ömsesidiga beroenden. Den moderna utvidgningen av konflikter och krigföringsmetoder i fred, kris och krig i form av ekonomisk krigföring, hybridkrigföring, cyberkrigföring, informationskrigföring och väpnat angrepp.
- Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik under 1900-talet och 2000-talet samt svensk krisberedskap och svenskt totalförsvar i tider av fred, kris och krig.
- Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika organiserade samarbeten för fred, säkerhet, försvar och ekonomisk stabilitet, däribland FN-systemet, NATO, EU och frihandelsorganisationer, samt samband mellan sådana samarbeten och den politiska och ekonomiska utvecklingen.
- Möjligheter till konflikthantering och konfliktlösning i det internationella systemet. Olika statliga konflikthanteringsmetoder, däribland medling, fredsförhandlingar, sanktioner, fredsbevarande operationer, fredsskapande operationer och civil-militär samverkan.
- En översikt över internationell rätt. Den internationella rättens påverkan på mellanstatliga relationer. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner, däribland FN-stadgan, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s flyktingkonvention och Genèvekonventionerna.
- Hur politiska förändringar på nationell och internationell nivå påverkar relationer mellan stater. Exempel på pågående samhällsförändringar och aktuella skeenden i världen. Reflektion över möjligheter och utmaningar när det gäller till exempel global rättvisa, jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokrati.
- Teorier för att förstå och analysera internationella relationer, däribland teorier om relationen mellan autokrati och militär aggression och mellan demokrati och fred. Analys av, orsaker till och följder av internationella kriser, konflikter och krig.
- Källkritisk granskning, tolkning och värdering av informationen från olika källor samt värdering av deras relevans och tillförlitlighet. Innebörden av desinformation och propaganda.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan E, C och A i internationella relationer?
- Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”översiktligt”, ”godtagbara”, ”enkla”, för C ”utförligt”, ”goda”, ”utvecklade” och för A ”utförligt och nyanserat”, ”mycket goda”, ”välutvecklade”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
- Vad krävs för betyget E i internationella relationer?
- Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i internationella relationer står ordagrant på den här sidan.
- Hur sätts betygen B och D?
- Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
- Från när gäller kriterierna i internationella relationer?
- Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 18 december 2025, enligt Skolverket.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Ämnesplan
- Internationella relationer (INTR)
- Version
- 1
- Gäller från
- 1 juli 2025
- Senast ändrad hos Skolverket
- 18 december 2025
- Hämtad av Kriteria
- 21 oktober 2026
- Hos Skolverket
- Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.