Vad är skillnaden mellan E, C och A i svenska för döva?

Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”viss”, ”i huvudsak”, ”delvis välformulerat”, ”enkla”, för C ”god”, ”väl”, ”välformulerat”, ”utvecklade” och för A ”mycket god”, ”mycket väl”, ”mycket välformulerat”, ”välutvecklade”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.

Vad krävs för betyget E i svenska för döva?

Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i svenska för döva står ordagrant på den här sidan.

Hur sätts betygen B och D?

Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Från när gäller kriterierna i svenska för döva?

Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Betygskriterier i svenska för döva (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i svenska för döva, som gäller ämnet på nivå 1, 2 och 3, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i svenska för döva mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Svenska för döva har nivåerna 1, 2, 3. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i svenska för döva (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven skriver olika typer av texter med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och delvis välformulerat.	Eleven skriver olika typer av texter med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer väl skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och välformulerat.	Eleven skriver olika typer av texter med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer mycket väl skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och mycket välformulerat.
Eleven läser sakprosa och för enkla resonemang om texternas innehåll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet. Vid läsning av sakprosa visar eleven godtagbar läsförståelse. Eleven använder lästa texter på ett i huvudsak fungerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat- och referatteknik.	Eleven läser sakprosa och för utvecklade resonemang om texternas innehåll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet. Vid läsning av sakprosa visar eleven god läsförståelse. Eleven använder lästa texter på ett fungerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat- och referatteknik.	Eleven läser sakprosa och för välutvecklade resonemang om texternas innehåll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet. Vid läsning av sakprosa visar eleven mycket god läsförståelse. Eleven använder lästa texter på ett väl fungerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat- och referatteknik.
Eleven redogör översiktligt för huvuddragen i litterära epoker och för enkla resonemang om samband mellan litterära verk och de sammanhang de tillkommit i.	Eleven redogör utförligt för huvuddragen i litterära epoker och för utvecklade resonemang om samband mellan litterära verk och de sammanhang de tillkommit i.	Eleven redogör utförligt och nyanserat för huvuddragen i litterära epoker och för välutvecklade resonemang om samband mellan litterära verk och de sammanhang de tillkommit i.
Eleven läser skönlitteratur och visar godtagbar läsförståelse. Eleven gör enkla analyser av olika typer av skönlitteratur.	Eleven läser skönlitteratur och visar god läsförståelse. Eleven gör utvecklade analyser av olika typer av skönlitteratur.	Eleven läser skönlitteratur och visar mycket god läsförståelse. Eleven gör utvecklade och nyanserade analyser av olika typer av skönlitteratur.
Eleven visar godtagbara kunskaper om det svenska språket och för enkla resonemang om språkanvändning.	Eleven visar goda kunskaper om det svenska språket och för utvecklade resonemang om språkanvändning.	Eleven visar mycket goda kunskaper om det svenska språket och för välutvecklade resonemang om språkanvändning.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven skriver olika typer av texter med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och delvis välformulerat.

Eleven läser sakprosa och för enkla resonemang om texternas innehåll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet. Vid läsning av sakprosa visar eleven godtagbar läsförståelse. Eleven använder lästa texter på ett i huvudsak fungerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat- och referatteknik.

Eleven redogör översiktligt för huvuddragen i litterära epoker och för enkla resonemang om samband mellan litterära verk och de sammanhang de tillkommit i.

Eleven läser skönlitteratur och visar godtagbar läsförståelse. Eleven gör enkla analyser av olika typer av skönlitteratur.

Eleven visar godtagbara kunskaper om det svenska språket och för enkla resonemang om språkanvändning.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven skriver olika typer av texter med god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer väl skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och välformulerat.

Eleven läser sakprosa och för utvecklade resonemang om texternas innehåll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet. Vid läsning av sakprosa visar eleven god läsförståelse. Eleven använder lästa texter på ett fungerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat- och referatteknik.

Eleven redogör utförligt för huvuddragen i litterära epoker och för utvecklade resonemang om samband mellan litterära verk och de sammanhang de tillkommit i.

Eleven läser skönlitteratur och visar god läsförståelse. Eleven gör utvecklade analyser av olika typer av skönlitteratur.

Eleven visar goda kunskaper om det svenska språket och för utvecklade resonemang om språkanvändning.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven skriver olika typer av texter med mycket god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer mycket väl skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och mycket välformulerat.

Eleven läser sakprosa och för välutvecklade resonemang om texternas innehåll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet. Vid läsning av sakprosa visar eleven mycket god läsförståelse. Eleven använder lästa texter på ett väl fungerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat- och referatteknik.

Eleven redogör utförligt och nyanserat för huvuddragen i litterära epoker och för välutvecklade resonemang om samband mellan litterära verk och de sammanhang de tillkommit i.

Eleven läser skönlitteratur och visar mycket god läsförståelse. Eleven gör utvecklade och nyanserade analyser av olika typer av skönlitteratur.

Eleven visar mycket goda kunskaper om det svenska språket och för välutvecklade resonemang om språkanvändning.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i svenska för döva

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i svenska för döva

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet svenska för döva på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Skriftlig framställning av olika typer av texter för kommunikation, lärande och reflektion med fokus på anpassning till syfte, mottagare och sammanhang, däribland argumenterande texter och kreativt skrivande.
Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen. Citat- och referatteknik.
Läsning av och resonemang om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa.
Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.
Läsning av, resonemang om och analys av skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik, författade av såväl kvinnor som män med betoning på samtida litteratur.
En översikt över de litterära epokerna.
Centrala motiv, berättarteknik och stildrag i fiktivt berättande.
Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt kommunicera om språkets uppbyggnad och funktion samt resonera om språkriktighetsfrågor.
Språk och språkanvändning med särskild betoning på språklig variation i skriftlig direktkommunikation och skrivet språk. Hur språklig variation hänger samman med geografisk och social bakgrund, ålder och kön samt hur makt, normer och identitet kan komma till uttryck i språkanvändning.
Jämförelser av språkliga särdrag i svenskt teckenspråk och svenska som belyser skillnader och likheter avseende form, struktur och framställning.
Dövas och hörselskadades språkinlärning.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet svenska för döva på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Skriftlig framställning i olika sammanhang, för olika syften och för olika mottagare, däribland argumenterande och utredande texter samt kreativt skrivande.
Struktur och språkliga drag i argumenterande och utredande texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Retoriska verkningsmedel. Citat- och referatteknik.
Läsning av och resonemang om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa.
Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter.
Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.
Läsning av, resonemang om och analys av samtida och äldre skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik från Sverige och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk.
Fördjupning i några litterära epoker samt skönlitteraturens relation till förhållanden och idéströmningar i samhället, historiskt och i nutid. Några tongivande författare från olika tider och från olika delar av världen.
Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.
Det svenska språkets grammatik, däribland hur ord, fraser och satser samspelar i språket. Analys av det svenska språkets uppbyggnad i olika typer av texter.
Språk och språkanvändning med särskild betoning på språkförhållanden i Sverige och övriga Norden. Svensk språklagstiftning, däribland hur svenskan, den språkliga mångfalden i Sverige och den enskildes tillgång till språk kan värnas samt de nationella minoritetsspråkens och teckenspråkets ställning. Flerspråkighet och dess betydelse för individ och samhälle.
Utvecklade jämförelser av språkliga särdrag i svenskt teckenspråk och svenska som belyser skillnader och likheter avseende form, struktur och framställning.
Dövas och hörselskadades språkinlärning.

Nivå 3

Undervisningen i ämnet svenska för döva på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

Kritisk granskning av och reflektion över retoriken i skriftliga framställningar i olika sammanhang, till exempel politiska tal och debatter.
Skriftlig framställning av texter av vetenskaplig karaktär som behandlar någon aspekt av svenskämnet.
Struktur och språkliga drag i texter av vetenskaplig karaktär. Citat- och referatteknik.
Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Tillämpning av den retoriska arbetsprocessen.
Läsning av, resonemang om och analys av texter av vetenskaplig karaktär.
Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.
Läsning av, resonemang om och analys av samtida och äldre skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik från Sverige, övriga Norden och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män. Jämförande analys av litterära verk från olika tider och deras relation till de historiska och kulturella sammanhang de tillkommit i.
Litteraturvetenskapligt grundad analys av skönlitterära texter med användning av litteraturvetenskapliga begrepp.
Språk och språkanvändning med särskild betoning på det svenska språkets historiska utveckling. Jämförelser av originaltexter från olika tider, släktskapsförhållanden mellan det svenska språket och andra språk samt språkförändringar.
Fördjupade jämförelser av texter på svenskt teckenspråk och svenska som belyser skillnader och likheter avseende form, struktur och framställning.
Dövas och hörselskadades språkinlärning.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i svenska för döva?: Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”viss”, ”i huvudsak”, ”delvis välformulerat”, ”enkla”, för C ”god”, ”väl”, ”välformulerat”, ”utvecklade” och för A ”mycket god”, ”mycket väl”, ”mycket välformulerat”, ”välutvecklade”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i svenska för döva?: Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i svenska för döva står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?: Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i svenska för döva?: Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet svenska för döva och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Rätta ett prov i svenska för döva Rätta prov med AI

Källa

Utgivare: Skolverket
Ämnesplan: Svenska för döva (SVED)
Version: 2
Gäller från: 1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket: 19 december 2025
Hämtad av Kriteria: 26 oktober 2026
Hos Skolverket: Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.