Betygskriterier i datalagring (Gy25)
Här är Skolverkets betygskriterier i datalagring, som gäller ämnet på nivå 1 och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Datalagring har nivåerna 1, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven redogör övergripande för olika datamodeller, datalagringslösningar och databastyper. | Eleven redogör utförligt för olika datamodeller, datalagringslösningar och databastyper. | Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika datamodeller, datalagringslösningar och databastyper. |
Eleven skapar med viss säkerhet datamodeller. | Eleven skapar med säkerhet datamodeller. | Eleven skapar med god säkerhet datamodeller. |
Eleven skapar och hanterar med viss säkerhet datalagring med hjälp av olika verktyg. | Eleven skapar och hanterar med säkerhet datalagring med hjälp av olika verktyg. | Eleven skapar och hanterar med god säkerhet datalagring med hjälp av olika verktyg. |
Eleven värderar, utför och anpassar åtgärder på ett fungerande sätt i enlighet med lagar och andra bestämmelser samt säkerhetskrav. | Eleven värderar, utför och anpassar åtgärder på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med lagar och andra bestämmelser samt säkerhetskrav. | Eleven värderar, utför och anpassar åtgärder på ett ändamålsenligt och effektivt sätt i enlighet med lagar och andra bestämmelser samt säkerhetskrav. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven redogör övergripande för olika datamodeller, datalagringslösningar och databastyper.
Eleven skapar med viss säkerhet datamodeller.
Eleven skapar och hanterar med viss säkerhet datalagring med hjälp av olika verktyg.
Eleven värderar, utför och anpassar åtgärder på ett fungerande sätt i enlighet med lagar och andra bestämmelser samt säkerhetskrav.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven redogör utförligt för olika datamodeller, datalagringslösningar och databastyper.
Eleven skapar med säkerhet datamodeller.
Eleven skapar och hanterar med säkerhet datalagring med hjälp av olika verktyg.
Eleven värderar, utför och anpassar åtgärder på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med lagar och andra bestämmelser samt säkerhetskrav.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika datamodeller, datalagringslösningar och databastyper.
Eleven skapar med god säkerhet datamodeller.
Eleven skapar och hanterar med god säkerhet datalagring med hjälp av olika verktyg.
Eleven värderar, utför och anpassar åtgärder på ett ändamålsenligt och effektivt sätt i enlighet med lagar och andra bestämmelser samt säkerhetskrav.
Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.
Så används kriterierna när betyget sätts
Av 15 kap. 24 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i datalagring
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i datalagring
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.
Nivå 1
Undervisningen i ämnet datalagring på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:
Teori och system
- Terminologi och grundläggande teori om datalagring och datamodeller.
- Vanligt förekommande databashanteringssystem och verktyg för arbete med databaser.
- Användningsområden för datalagring.
Modellering
- Datamodellering med någon metod.
- Normalisering av datamodeller för relationsdatabas.
- Relationer och deras egenskaper, däribland kardinalitet, index och nycklar.
Datalagring
- Frågespråk och verktyg för manipulering av lagrad data i relationsdatabas.
- Åtkomst av data för att skapa, läsa, ändra eller radera data.
- Skapande och redigering av schema.
- Användning av API (application programming interface) för åtkomst och modifiering av lagrade data.
- Verktyg för administration och utveckling.
Säkerhet
- Enklare backup och återställning.
- Enklare optimering, till exempel med index.
- Dataintegritet, feltolerans och säkerhet.
- Enklare auktorisering av dataåtkomst, säker lagring och handhavande av känsliga uppgifter.
- Lagar och andra bestämmelser inom området samt integritetsfrågor.
Nivå 2
Undervisningen i ämnet datalagring på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:
Teori och system
- Teorier om valda databastyper.
Modellering
- Datamodellering med flera olika metoder och notationer, till exempel ER (entity-relationship) och UML (unified modelling language).
Datalagring
- Datalagring i filer av olika format, både strukturerad och semistrukturerad, till exempel XML (extensible markup language) och JSON (java script object notation).
- Datalagring i olika typer av databaser, däribland relationsdatabas.
- Användning av frågespråk för att skapa och förändra både data och scheman.
- Prestandaoptimering och skalbarhet.
- Användning av relationsdatabaser och annan databastyp, till exempel NoSQL (icke-relationell databas) och objektorienterad databas.
- Användning av vyer och lagrade procedurer.
Säkerhet
- Olika typer av backuphantering, till exempel full, differentiell och inkrementell, samt återställning av data och transaktioner.
- Dataintegritet, feltolerans och säkerhet för valda databastyper.
- Auktorisering av dataåtkomst, säker lagring och handhavande av känsliga uppgifter.
- Lagar och andra bestämmelser inom området samt integritetsfrågor.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan E, C och A i datalagring?
- Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”övergripande”, ”viss säkerhet”, ”fungerande”, för C ”utförligt”, ”säkerhet”, ”ändamålsenligt” och för A ”utförligt och nyanserat”, ”god säkerhet”, ”ändamålsenligt och effektivt”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
- Vad krävs för betyget E i datalagring?
- Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i datalagring står ordagrant på den här sidan.
- Hur sätts betygen B och D?
- Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
- Från när gäller kriterierna i datalagring?
- Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 15 december 2025, enligt Skolverket.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Ämnesplan
- Datalagring (DATL)
- Version
- 1
- Gäller från
- 1 juli 2025
- Senast ändrad hos Skolverket
- 15 december 2025
- Hämtad av Kriteria
- 26 oktober 2026
- Hos Skolverket
- Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.