Kriteria.se

Betygskriterier i geografi (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i geografi, som gäller ämnet på nivå 1 och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Geografi har nivåerna 1, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i geografi (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget EBetyget CBetyget A

Eleven visar godtagbara kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer på olika skalnivåer.

Eleven visar goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer på olika skalnivåer.

Eleven visar mycket goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer på olika skalnivåer.

Eleven för enkla resonemang om samband mellan natur, människa och samhälle i frågor som rör intressekonflikter, hållbar utveckling och pågående klimatförändringar.

Eleven för välgrundade resonemang om samband mellan natur, människa och samhälle i frågor som rör intressekonflikter, hållbar utveckling och pågående klimatförändringar.

Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om samband mellan natur, människa och samhälle i frågor som rör intressekonflikter, hållbar utveckling och pågående klimatförändringar.

Eleven använder med viss säkerhet geografiska begrepp, modeller, metoder och verktyg för att undersöka geografiska frågor och presentera resultaten.

Eleven använder med säkerhet geografiska begrepp, modeller, metoder och verktyg för att undersöka geografiska frågor och presentera resultaten.

Eleven använder med god säkerhet geografiska begrepp, modeller, metoder och verktyg för att undersöka geografiska frågor och presentera resultaten.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven visar godtagbara kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer på olika skalnivåer.

Eleven för enkla resonemang om samband mellan natur, människa och samhälle i frågor som rör intressekonflikter, hållbar utveckling och pågående klimatförändringar.

Eleven använder med viss säkerhet geografiska begrepp, modeller, metoder och verktyg för att undersöka geografiska frågor och presentera resultaten.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer på olika skalnivåer.

Eleven för välgrundade resonemang om samband mellan natur, människa och samhälle i frågor som rör intressekonflikter, hållbar utveckling och pågående klimatförändringar.

Eleven använder med säkerhet geografiska begrepp, modeller, metoder och verktyg för att undersöka geografiska frågor och presentera resultaten.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar mycket goda kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processer på olika skalnivåer.

Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om samband mellan natur, människa och samhälle i frågor som rör intressekonflikter, hållbar utveckling och pågående klimatförändringar.

Eleven använder med god säkerhet geografiska begrepp, modeller, metoder och verktyg för att undersöka geografiska frågor och presentera resultaten.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Skolverket, ämnesplanen i geografi

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i geografi

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet geografi på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Jordens geologiska uppbyggnad och geosystem, däribland endogena och exogena processer och hur de formar och förändrar jordytan.
  • Fördelning av naturresurser och konsekvenser av människors nyttjande av dem.
  • Faktorer och processer som påverkar klimatet på global och regional nivå, samt klimatklassificering.
  • Globalisering i relation till konsumtionsmönster och produktionsmönster på olika platser i världen.
  • Befolkningsutveckling över tid, till exempel den demografiska transitionen, migration och urbaniseringsprocesser.
  • Hur naturprocesser och mänskliga verksamheter påverkar olika samhällens sårbarhet och resiliens.
  • Aktuella intressekonflikter, till exempel om geopolitik, resurstillgångar och befolkningsfrågor.
  • Hur ekologiska, sociala, ekonomiska och etiska perspektiv är integrerade med varandra i frågor som rör hållbar utveckling på olika platser och utifrån olika skalnivåer. Betydelsen av jämlikhet och jämställdhet i arbetet för hållbar utveckling.
  • Mänsklig påverkan på klimatet. Konsekvenser av klimatförändringarna på olika platser.
  • Hållbar samhällsplanering och beredskap kopplat till framtidsfrågor, till exempel klimatanpassning, mat-, vatten- och energiförsörjning.
  • Tillämpning av geografiska begrepp och modeller i resonemang och analys.
  • Användning av geografiska verktyg, däribland analoga och digitala kartor, satellitbilder, statistik och geografiska informationssystem (GIS), vid undersökningar av geografiska förhållanden, mönster och processer. Källkritisk analys av geografisk information.
  • Användning av geografiska metoder, till exempel fältstudier, laborationer och exkursioner, för att samla in, tolka, analysera och presentera geografisk information och besvara geografiska frågor.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet geografi på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Hur naturprocesser påverkar livsvillkor på olika platser, till exempel tillgång till odlingsbar mark, sötvatten och energi.
  • Hur människan påverkar och omvandlar natur- och kulturlandskap genom nyttjande av naturresurser och vilka konsekvenser det kan medföra.
  • Globalisering, lokalisering och spridning av mänskliga verksamheter kopplat till socioekonomisk utveckling på olika platser i världen.
  • Olika samhällens sårbarhet, handlingsberedskap och resiliens i förhållande till naturkatastrofer.
  • Analys av aktuella intressekonflikter på olika platser med utgångspunkt i samband mellan natur, människa och samhälle.
  • Arbete i olika samhällssektorer med hållbar samhällsplanering, däribland klimatanpassning och systemförändringar på global, regional och lokal nivå.
  • Konsekvenser av klimatförändringarna i relation till geografiskt läge och förutsättningar att minska utsläppen av växthusgaser på olika platser i världen.
  • Tillämpning av geografiska begrepp och modeller i resonemang och analys.
  • Användning av geografiska verktyg, däribland analoga och digitala kartor, satellitbilder, statistik och geografiska informationssystem (GIS), vid undersökningar av geografiska förhållanden, mönster och processer. Källkritisk analys av geografisk information.
  • Användning av geografiska metoder, till exempel fältstudier, laborationer och exkursioner samt användning av GIS för att samla in, tolka, analysera och presentera geografisk information och besvara geografiska frågor.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet geografi och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

  • Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
  • Feedback till varje elev, klar att redigera
  • Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Första månaden kostar 19 kr, sedan 199 kr i månaden inklusive moms. Ingen bindningstid. Skolor och kommuner tecknar avtal, se Kriteria för skolor.

Källa

Utgivare
Skolverket
Ämnesplan
Geografi (GEOG)
Version
1
Gäller från
1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket
18 december 2025
Hämtad av Kriteria
25 september 2026
Hos Skolverket
Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data
Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.