Kriteria.se

Betygskriterier i svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning, som gäller ämnet på nivå 1 och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning har nivåerna 1, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget EBetyget CBetyget A

Eleven förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i svenskt teckenspråk i olika sammanhang. Eleven väljer och värderar innehåll i teckenspråkiga källor av olika slag samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Eleven förstår och tolkar på ett välgrundat sätt huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i svenskt teckenspråk i olika sammanhang. Eleven väljer och värderar innehåll i teckenspråkiga källor av olika slag samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Eleven förstår och tolkar på ett välgrundat och nyanserat sätt såväl helhet som detaljer i svenskt teckenspråk i olika sammanhang. Eleven väljer och värderar innehåll i teckenspråkiga källor av olika slag samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I framställningar av olika slag uttrycker sig eleven på ett enkelt och i någon mån fungerande sätt.

I framställningar av olika slag uttrycker sig eleven på ett i huvudsak fungerande sätt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och sammanhang.

I framställningar av olika slag uttrycker sig eleven på ett fungerande sätt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven på ett enkelt och i någon mån fungerande sätt. Eleven använder dessutom strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen.

I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven på ett i huvudsak fungerande sätt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använder dessutom strategier som underlättar och förbättrar interaktionen.

I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven på ett fungerande sätt och med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använder dessutom strategier som underlättar och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.

Eleven diskuterar på ett enkelt sätt, på svenskt teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Eleven diskuterar på ett översiktligt sätt, på svenskt teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Eleven diskuterar på ett utvecklat sätt, på svenskt teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i svenskt teckenspråk i olika sammanhang. Eleven väljer och värderar innehåll i teckenspråkiga källor av olika slag samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I framställningar av olika slag uttrycker sig eleven på ett enkelt och i någon mån fungerande sätt.

I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven på ett enkelt och i någon mån fungerande sätt. Eleven använder dessutom strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen.

Eleven diskuterar på ett enkelt sätt, på svenskt teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven förstår och tolkar på ett välgrundat sätt huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i svenskt teckenspråk i olika sammanhang. Eleven väljer och värderar innehåll i teckenspråkiga källor av olika slag samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I framställningar av olika slag uttrycker sig eleven på ett i huvudsak fungerande sätt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och sammanhang.

I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven på ett i huvudsak fungerande sätt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använder dessutom strategier som underlättar och förbättrar interaktionen.

Eleven diskuterar på ett översiktligt sätt, på svenskt teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven förstår och tolkar på ett välgrundat och nyanserat sätt såväl helhet som detaljer i svenskt teckenspråk i olika sammanhang. Eleven väljer och värderar innehåll i teckenspråkiga källor av olika slag samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I framställningar av olika slag uttrycker sig eleven på ett fungerande sätt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

I interaktion i olika sammanhang uttrycker sig eleven på ett fungerande sätt och med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven använder dessutom strategier som underlättar och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.

Eleven diskuterar på ett utvecklat sätt, på svenskt teckenspråk, förhållanden i olika sammanhang där språket används, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Skolverket, ämnesplanen i svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Kommunikationens innehåll

  • Ämnesområden som är bekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer samt intressen, personer, platser, aktiviteter och aktuella händelser.
  • Åsikter, känslor och erfarenheter.
  • Kulturella företeelser i olika sammanhang där tecknade språk används, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper.
  • Dövas tvåspråkighet och det svenska teckenspråkets förhållande till tal- och skriftspråk i olika situationer.

Reception

  • Tydligt svenskt teckenspråk och teckenspråkiga texter, främst enkla och i lugnt tempo, som är instruerande, informerande, beskrivande, berättande, diskuterande och kontaktskapande, från olika medier, till exempel dialoger, samtal, intervjuer och enkla nyheter.
  • Berättelser och annan fiktion.
  • Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang samt för att anpassa avläsning till framställningens form, innehåll och syfte.
  • Sökning och värdering av innehåll i ett urval av teckenspråkiga källor av olika slag, utifrån olika syften.
  • Språkliga företeelser, till exempel satsbyggnad, munrörelser och icke-manuella markörer och annan grammatisk struktur, i det språk som eleverna möter.
  • Hur vanliga sammanbindande tecken, uttryck och grammatiska signaler används för att skapa språkligt sammanhängande helheter.

Produktion och interaktion

  • Samtal och diskussion, där eleverna berättar, beskriver och instruerar.
  • Strategier för att bidra till och underlätta samtal, till exempel omformuleringar, förklaringar, återkoppling och turtagning.
  • Hur eleverna i sin egen produktion och interaktion kan uttrycka sig sammanhängande och med tydlighet, variation och grundläggande anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Teckenbildning, munrörelser, icke-manuella markörer och grammatiska strukturer i elevernas egen produktion och interaktion.
  • Bearbetning av egna framställningar.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Kommunikationens innehåll

  • Aktuella och för eleverna bekanta ämnesområden.
  • Vardagliga situationer samt intressen, aktiviteter och händelseförlopp.
  • Åsikter, känslor, erfarenheter och framtidsplaner samt relationer och etiska frågor.
  • Dövas levnadsvillkor internationellt i olika sammanhang samt teckenspråkens situation i ett internationellt perspektiv, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper.

Reception

  • Svenskt teckenspråk och teckenspråkiga texter, främst lättillgängliga och i måttligt tempo, som är instruerande, informerande, beskrivande, berättande, diskuterande, argumenterande och kontaktskapande, från olika medier, till exempel samtal, intervjuer, nyheter och reportage.
  • Skönlitteratur och annan fiktion.
  • Teckenspråkspoesi.
  • Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang samt för att anpassa avläsning till framställningens form, innehåll och syfte.
  • Sökning och värdering av innehåll i teckenspråkiga källor av olika slag, utifrån olika syften.
  • Språkliga företeelser, däribland tecken, munrörelser, icke-manuella markörer och grammatiska strukturer, i det språk som eleverna möter.
  • Hur teckenbildningsprocesser och satsbildning används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter.

Produktion och interaktion

  • Samtal och diskussion där eleverna berättar, beskriver, instruerar och motiverar sina åsikter.
  • Hur man skiljer mellan en källas innehåll och sina egna tankar i egen produktion och interaktion.
  • Strategier för att bidra till och underlätta samtal, till exempel genom att ge bekräftelse, ställa följdfrågor, formulera om, förklara och bidra med nya infallsvinklar.
  • Hur eleverna i sin egen produktion och interaktion kan uttrycka sig sammanhängande och med tydlighet, variation, flyt och grundläggande anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Munrörelser, icke-manuella markörer och satsbyggnad samt andra grammatiska strukturer i elevernas egen produktion och interaktion.
  • Bearbetning av egna framställningar.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning?
Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”delvis relevant”, ”enkelt och i någon mån fungerande”, ”enkelt”, för C ”relevant”, ”i huvudsak fungerande”, ”underlättar och förbättrar”, ”översiktligt” och för A ”relevant och effektivt”, ”fungerande”, ”underlättar och förbättrar”, ”utvecklat”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning?
Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?
Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning?
Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

  • Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
  • Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
  • Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Källa

Utgivare
Skolverket
Ämnesplan
Svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning (SVEO)
Version
1
Gäller från
1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket
19 december 2025
Hämtad av Kriteria
26 oktober 2026
Hos Skolverket
Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data
Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.