Vad är skillnaden mellan E, C och A i medier, journalistik och kommunikation?

Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbara”, ”enkla”, ”godtagbar”, för C ”goda”, ”utvecklade”, ”god” och för A ”mycket goda”, ”välutvecklade”, ”mycket god”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.

Vad krävs för betyget E i medier, journalistik och kommunikation?

Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i medier, journalistik och kommunikation står ordagrant på den här sidan.

Hur sätts betygen B och D?

Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Från när gäller kriterierna i medier, journalistik och kommunikation?

Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Betygskriterier i medier, journalistik och kommunikation (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i medier, journalistik och kommunikation, som gäller ämnet på nivå 1, 2 och 3, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i medier, journalistik och kommunikation mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Medier, journalistik och kommunikation har nivåerna 1, 2, 3. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i medier, journalistik och kommunikation (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven visar godtagbara kunskaper om medielandskapet och mediernas roll i samhället samt om etiska regler, lagar och andra bestämmelser inom området.	Eleven visar goda kunskaper om medielandskapet och mediernas roll i samhället samt om etiska regler, lagar och andra bestämmelser inom området.	Eleven visar mycket goda kunskaper om medielandskapet och mediernas roll i samhället samt om etiska regler, lagar och andra bestämmelser inom området.
Eleven gör enkla analyser av olika medieinnehåll utifrån mediernas roll i samhället.	Eleven gör utvecklade analyser av olika medieinnehåll utifrån mediernas roll i samhället.	Eleven gör välutvecklade analyser av olika medieinnehåll utifrån mediernas roll i samhället.
Eleven utformar medieinnehåll av godtagbar kvalitet utifrån olika mediegenrers krav.	Eleven utformar medieinnehåll av god kvalitet utifrån olika mediegenrers krav.	Eleven utformar medieinnehåll av mycket god kvalitet utifrån olika mediegenrers krav.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven visar godtagbara kunskaper om medielandskapet och mediernas roll i samhället samt om etiska regler, lagar och andra bestämmelser inom området.

Eleven gör enkla analyser av olika medieinnehåll utifrån mediernas roll i samhället.

Eleven utformar medieinnehåll av godtagbar kvalitet utifrån olika mediegenrers krav.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar goda kunskaper om medielandskapet och mediernas roll i samhället samt om etiska regler, lagar och andra bestämmelser inom området.

Eleven gör utvecklade analyser av olika medieinnehåll utifrån mediernas roll i samhället.

Eleven utformar medieinnehåll av god kvalitet utifrån olika mediegenrers krav.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar mycket goda kunskaper om medielandskapet och mediernas roll i samhället samt om etiska regler, lagar och andra bestämmelser inom området.

Eleven gör välutvecklade analyser av olika medieinnehåll utifrån mediernas roll i samhället.

Eleven utformar medieinnehåll av mycket god kvalitet utifrån olika mediegenrers krav.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i medier, journalistik och kommunikation

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i medier, journalistik och kommunikation

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet medier, journalistik och kommunikation på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Etiska regler, lagar och andra bestämmelser inom medieområdet.
Det svenska medielandskapet. Olika medieformer. Översiktligt om medieformernas utveckling ur ett historiskt perspektiv samt människors förändrade användning av medier.
Nyhetsvärdering och opinionsbildning. Traditionella och sociala mediers betydelse för demokratin i några delar av världen.
Mediernas roll i samtidskulturen, till exempel utveckling av normer och ideal.
Analys av mediers innehåll utifrån källkritiska metoder och utifrån mediernas roll i samhället.
Journalistiskt arbetssätt och förhållningssätt.
Utformning av enklare journalistiskt innehåll med användning av relevant teknik, däribland nyhetsartiklar och faktatexter.
Arbetssätt inom reklam och information. Hur budskap kan anpassas för syfte och mottagare.
Utformning av budskap inom reklam och information med användning av relevant teknik samt reflektion över form och innehåll.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet medier, journalistik och kommunikation på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Etiska regler, lagar och andra bestämmelser som har haft betydelse för fall i traditionella medier och sociala medier.
Strukturer och ägandeförhållanden inom mediesektorn, såväl kommersiella medier som public service.
Teorier om mediers funktion i olika samhällssystem samt teorier om mediers påverkan på människor.
Analys av journalistiskt innehåll med användning av källkritisk metod och utifrån någon teori om mediers funktion eller påverkan.
Utformning av journalistiskt innehåll, däribland nyhetsartiklar, personporträtt och recensioner, med användning av relevant teknik.
Utformning av budskap inom reklam och kommunikation för olika syften och mottagare med användning av relevant teknik.

Nivå 3

Undervisningen i ämnet medier, journalistik och kommunikation på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

Jämförelse av mediesituationen i några olika länder, såväl demokratier som diktaturer, till exempel avseende yttrandefrihet och pressfrihet.
Analys av makthavares och andra aktörers kommunikation i traditionella respektive sociala medier, med fokus på etiska regler, lagar och andra bestämmelser inom området.
Analys av makthavares och andra aktörers kommunikation i traditionella respektive sociala medier utifrån någon teori om mediers funktion eller påverkan.
Utformning av journalistiskt innehåll inom olika genrer, till exempel reportage och dokumentärfilm, med användning av relevant teknik.
Utformning av olika budskap inom reklam och information utifrån enklare marknadsundersökningar.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i medier, journalistik och kommunikation?: Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”godtagbara”, ”enkla”, ”godtagbar”, för C ”goda”, ”utvecklade”, ”god” och för A ”mycket goda”, ”välutvecklade”, ”mycket god”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i medier, journalistik och kommunikation?: Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i medier, journalistik och kommunikation står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?: Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i medier, journalistik och kommunikation?: Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 19 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet medier, journalistik och kommunikation och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Rätta ett prov i medier, journalistik och kommunikation Rätta prov med AI

Källa

Utgivare: Skolverket
Ämnesplan: Medier, journalistik och kommunikation (MEDI)
Version: 1
Gäller från: 1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket: 19 december 2025
Hämtad av Kriteria: 20 oktober 2026
Hos Skolverket: Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.