Betygskriterier i kemi (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i kemi, som gäller ämnet på nivå 1 och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Kemi har nivåerna 1, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i kemi (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven visar godtagbara kunskaper om kemins begrepp, modeller och teorier och ger enkla förklaringar av kemiska samband.	Eleven visar goda kunskaper om kemins begrepp, modeller och teorier och ger utvecklade förklaringar av kemiska samband.	Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp, modeller och teorier och ger välutvecklade förklaringar av kemiska samband.
Eleven gör enkla analyser av kemiska frågeställningar och samband. Dessutom kommunicerar eleven i frågor som rör kemi med godtagbar naturvetenskaplig underbyggnad och med användning av ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer.	Eleven gör utvecklade analyser av kemiska frågeställningar och samband. Dessutom kommunicerar eleven i frågor som rör kemi med god naturvetenskaplig underbyggnad och med användning av ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer.	Eleven gör välutvecklade analyser av kemiska frågeställningar och samband. Dessutom kommunicerar eleven i frågor som rör kemi med mycket god naturvetenskaplig underbyggnad och med användning av ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer.
Eleven planerar och genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett riskmedvetet och i huvudsak systematiskt sätt. Eleven redovisar sina undersökningar och för enkla resonemang om metod och resultat.	Eleven planerar och genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett riskmedvetet och systematiskt sätt. Eleven redovisar sina undersökningar och för utvecklade resonemang om metod och resultat.	Eleven planerar och genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett riskmedvetet, systematiskt och ändamålsenligt sätt. Eleven redovisar sina undersökningar och för välutvecklade resonemang om metod och resultat.
Eleven för enkla resonemang om kemin som vetenskap och dess betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen.	Eleven för utvecklade resonemang om kemin som vetenskap och dess betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen.	Eleven för välutvecklade resonemang om kemin som vetenskap och dess betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven visar godtagbara kunskaper om kemins begrepp, modeller och teorier och ger enkla förklaringar av kemiska samband.

Eleven gör enkla analyser av kemiska frågeställningar och samband. Dessutom kommunicerar eleven i frågor som rör kemi med godtagbar naturvetenskaplig underbyggnad och med användning av ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer.

Eleven planerar och genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett riskmedvetet och i huvudsak systematiskt sätt. Eleven redovisar sina undersökningar och för enkla resonemang om metod och resultat.

Eleven för enkla resonemang om kemin som vetenskap och dess betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar goda kunskaper om kemins begrepp, modeller och teorier och ger utvecklade förklaringar av kemiska samband.

Eleven gör utvecklade analyser av kemiska frågeställningar och samband. Dessutom kommunicerar eleven i frågor som rör kemi med god naturvetenskaplig underbyggnad och med användning av ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer.

Eleven planerar och genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett riskmedvetet och systematiskt sätt. Eleven redovisar sina undersökningar och för utvecklade resonemang om metod och resultat.

Eleven för utvecklade resonemang om kemin som vetenskap och dess betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp, modeller och teorier och ger välutvecklade förklaringar av kemiska samband.

Eleven gör välutvecklade analyser av kemiska frågeställningar och samband. Dessutom kommunicerar eleven i frågor som rör kemi med mycket god naturvetenskaplig underbyggnad och med användning av ämnesspecifika begrepp och uttrycksformer.

Eleven planerar och genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett riskmedvetet, systematiskt och ändamålsenligt sätt. Eleven redovisar sina undersökningar och för välutvecklade resonemang om metod och resultat.

Eleven för välutvecklade resonemang om kemin som vetenskap och dess betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i kemi

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i kemi

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet kemi på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Materia och energi

Grundämnens egenskaper och trender i det periodiska systemet.
Några organiska ämnesklasser, däribland alkaner, alkoholer och karboxylsyror.
Kemiska bindningar och deras inverkan på organiska och oorganiska ämnens kemiska och fysikaliska egenskaper.
Materiens och energins oförstörbarhet i kemiska reaktioner.
Energiomsättningar vid endoterma och exoterma reaktioner samt vid fasövergångar.

Reaktioner och jämvikt

Kemiska reaktioner, däribland syrabasreaktioner, redoxreaktioner och fällningsreaktioner.
Elektrokemi, däribland galvaniska element och elektrolys.
Formler för att beskriva kemiska föreningar och reaktioner. Beräkningar av substansmängdförhållanden och koncentrationer. Begränsande reaktanter och utbyte.

Kemisk analys

Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel kromatografi och titrering.

Kemin i omvärlden

Kemins betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.
Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till kemi.
Kemitekniska tillämpningar inom energi- och miljöområden.

Kemins arbetsmetoder

Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data samt beräkningar och värdering av metod och resultat. Redovisning med olika uttrycksformer.
Modeller som beskrivning av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet samt det experimentella arbetets betydelse för deras utveckling över tid.
Granskning av information och argumentation som rör kemi. Skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet kemi på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Materia och energi

Olika organiska ämnesklasser samt deras egenskaper, struktur och reaktivitet.
Oorganiska ämnens betydelse för hållbar utveckling.
Materiens och energins oförstörbarhet i kemiska reaktioner, däribland beräkning av entalpiändringar. Gibbs fria energi.

Reaktioner och jämvikt

Reaktionshastighet och olika faktorers inverkan på den.
Reaktionsmekanismer, däribland additions- och substitutionsreaktioner.
Redoxreaktioner inom organisk kemi och biokemi.
Jämvikter och jämviktskonstanter samt faktorer som påverkar dessa. Jämviktssystem i olika miljöer.
Syrabasjämvikter, buffertverkan och pH-beräkningar.

Livets kemi

Biomolekylernas struktur, egenskaper och funktion i levande organismer.
Ämnesomsättning på molekylär nivå, däribland proteinsyntes och cellandning.

Kemisk analys

Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel spektrofotometri och masspektrometri.

Kemin i omvärlden

Kemins betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.
Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till kemi.
Kemitekniska tillämpningar, till exempel inom livsmedels-, material- och läkemedelsområdena.

Kemins arbetsmetoder

Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data samt beräkningar och värdering av metod och resultat. Redovisning med olika uttrycksformer.
Analys av prover och felkällor, till exempel detektionsnivå, riktighet och precision samt systematiska och slumpmässiga fel.
Modeller som beskrivning av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet samt det experimentella arbetes betydelse för deras utveckling över tid.
Granskning av information och argumentation som rör kemi. Skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy25), ämnet kemi och din nivå och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, klar att redigera
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Skapa konto Se hur det fungerar

Första månaden kostar 19 kr, sedan 199 kr i månaden inklusive moms. Ingen bindningstid. Skolor och kommuner tecknar avtal, se Kriteria för skolor.

Källa

Utgivare: Skolverket
Ämnesplan: Kemi (KEMI)
Version: 2
Gäller från: 1 februari 2026
Senast ändrad hos Skolverket: 8 januari 2026
Hämtad av Kriteria: 25 september 2026
Hos Skolverket: Ämnesplaner på skolverket.se (Gy25)
Kommentarmaterial: Kommentar till ämnesplanen i kemi på gymnasial nivå (Gy25) (PDF, Skolverket)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.