Vad är skillnaden mellan E, C och A i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 9?

Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”det mest väsentliga”, ”på ett delvis relevant sätt”, ”i någon mån”, ”enkla”, för C ”på ett relevant sätt”, ”i viss utsträckning”, ”utvecklade”, ”goda” och för A ”helheten och väsentliga detaljer”, ”på ett relevant och effektivt sätt”, ”välutvecklade”, ”mycket goda”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.

Vad krävs för betyget E i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 9?

Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 9 står ordagrant på den här sidan.

Hur sätts betygen B och D?

Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Från när gäller kriterierna i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 9?

Den version som visas här gäller från 1 juli 2022 och ändrades senast 9 februari 2024, enligt Skolverket.

Betygskriterier i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk (meänkieli som andraspråk), årskurs 9

Här är Skolverkets betygskriterier i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk inom ramen för meänkieli som andraspråk i slutet av årskurs 9 (Lgr22), ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 9 mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Flera uppsättningar kriterier. Kursplanen i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk har flera uppsättningar betygskriterier. Den här sidan visar kriterierna inom ramen för meänkieli som andraspråk. De andra finns under Fler betygskriterier längre ned.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk (meänkieli som andraspråk), årskurs 9: betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven lyssnar samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.	Eleven lyssnar samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.	Eleven lyssnar samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar.	I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande.	I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande.
I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen.	I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen.	I interaktion uttrycker sig eleven relativt tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen.
Eleven för enkla resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.	Eleven för utvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.	Eleven för välutvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.
Eleven visar grundläggande kunskaper om meänkielins ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.	Eleven visar goda kunskaper om meänkielins ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.	Eleven visar mycket goda kunskaper om meänkielins ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar det mest väsentliga av innehållet i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med fraser och meningar.

I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen.

Eleven för enkla resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.

Eleven visar grundläggande kunskaper om meänkielins ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, samt förstår och tolkar huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande.

I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen.

Eleven för utvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.

Eleven visar goda kunskaper om meänkielins ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven lyssnar samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser samt förstår och tolkar helheten och väsentliga detaljer i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven väljer enkel information från ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven i någon mån varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande.

I interaktion uttrycker sig eleven relativt tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen.

Eleven för välutvecklade resonemang om företeelser, levnadsvillkor och samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.

Eleven visar mycket goda kunskaper om meänkielins ursprung, utveckling och språkets ställning i Sverige.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

När ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg (skollagen 10 kap. 20 §).

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant, för de årskurser som leder fram till kriterierna ovan.

I årskurs 7–9, inom ramen för meänkieli som andraspråk

Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier.
Berättelser och beskrivningar i form av sammanhängande text.
Språkliga företeelser, däribland stavning, grammatiska strukturer och fasta språkliga uttryck, i det språk eleverna möter.
Sökning av enkel information i ett avgränsat urval av skriftliga källor av olika slag för användning i egen produktion och interaktion.

Tala, lyssna och samtala

Samtal och diskussioner om ämnesområden som är välbekanta för eleven, till exempel olika slags händelseförlopp samt egna och andras erfarenheter.
Muntliga presentationer och muntligt berättande med anpassning till olika mottagare.
Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talad meänkieli, till exempel med hjälp av förförståelse.
Strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor samt bekräftande fraser och uttryck.
Sökning av enkel information i ett avgränsat urval av muntliga källor av olika slag för användning i egen produktion och interaktion.

Texter

Berättelser och annan fiktion för ungdomar. Sånger och dikter.
Instruerande och beskrivande texter. Texternas syfte, innehåll och några av deras typiska språkliga drag.
Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Texter med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur.

Språkbruk

Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Ord och begrepp med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur.
Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta ett samtal samt olika typer av muntliga och skriftliga framställningar.
Likheter och skillnader mellan talad och skriven meänkieli.

Tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur

Tornedalingars och andra meänkielitalandes liv i dag med utgångspunkt i historia och kulturarv. Traditionella och nutida näringar, till exempel jord- och skogsbruk och turism.
Meänkielins ursprung, utveckling och framtid i Sverige. Den tornedalska kulturens och andra meänkielitalandes kulturs villkor i relation till majoritetssamhället under olika tider. Organisationer som arbetar för att främja meänkieli och tornedalsk och andra meänkielitalandes kultur.
Traditionell och modern tornedalsk och andra meänkielitalandes musik samt andra estetiska uttryck.
Några tornedalska och andra meänkielitalande författare och vilka verk de är kända för.
Några aktuella samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande, även i jämförelse med liknande frågor hos andra nationella minoriteter i Sverige.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 9?: Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”det mest väsentliga”, ”på ett delvis relevant sätt”, ”i någon mån”, ”enkla”, för C ”på ett relevant sätt”, ”i viss utsträckning”, ”utvecklade”, ”goda” och för A ”helheten och väsentliga detaljer”, ”på ett relevant och effektivt sätt”, ”välutvecklade”, ”mycket goda”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 9?: Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 9 står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?: Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 9?: Den version som visas här gäller från 1 juli 2022 och ändrades senast 9 februari 2024, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du grundskolan, ämnet modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk och årskurs 9 och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Rätta ett prov i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Rätta prov med AI

Källa

Utgivare: Skolverket
Kursplan: Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk (GRGRMOS01)
Version: 4
Gäller från: 1 juli 2022
Senast ändrad hos Skolverket: 9 februari 2024
Hämtad av Kriteria: 20 oktober 2026
Hos Skolverket: Kursplanen på skolverket.se
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.