Betygskriterier i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk (meänkieli som andraspråk), årskurs 6
Här är Skolverkets betygskriterier i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk inom ramen för meänkieli som andraspråk i slutet av årskurs 6 (Lgr22), ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Flera uppsättningar kriterier. Kursplanen i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk har flera uppsättningar betygskriterier. Den här sidan visar kriterierna inom ramen för meänkieli som andraspråk. De andra finns under Fler betygskriterier längre ned.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven lyssnar, och förstår vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår vanliga ord och enkla fraser i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. | Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. | Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. |
I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. | I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. | I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. |
I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen. | I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen. | I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen. |
Eleven ger enkla exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör tornedalingar och andra meänkielitalande. | Eleven ger utvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör tornedalingar och andra meänkielitalande. | Eleven ger välutvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör tornedalingar och andra meänkielitalande. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven lyssnar, och förstår vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår vanliga ord och enkla fraser i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett delvis relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser.
I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Dessutom använder eleven strategier som i någon mån underlättar och förbättrar interaktionen.
Eleven ger enkla exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar.
I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen.
Eleven ger utvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven lyssnar, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven läser, och förstår huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven hittar enkel information i anvisade muntliga och skriftliga källor samt använder på ett relevant och effektivt sätt det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
I muntliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. I skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande.
I interaktion uttrycker sig eleven enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom använder eleven strategier som underlättar och förbättrar interaktionen.
Eleven ger välutvecklade exempel på sociala, historiska och kulturella företeelser som berör tornedalingar och andra meänkielitalande.
Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.
Så används kriterierna när betyget sätts
När ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg (skollagen 10 kap. 20 §).
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant, för de årskurser som leder fram till kriterierna ovan.
I årskurs 4–6, inom ramen för meänkieli som andraspråk
Läsa och skriva
- Lässtrategier för att förstå och tolka enkla texter från olika medier.
- Strategier för skrivande av enkla berättande texter, beskrivningar och instruktioner.
- Språkliga företeelser, däribland stavningsregler och grammatiska strukturer, i det språk eleverna möter.
- Olika sätt att orientera sig i anvisade skriftliga källor av olika slag för att hitta enkel information och använda den i egen produktion och interaktion.
Tala, lyssna och samtala
- Samtal om ämnesområden som är välbekanta för eleven, till exempel vardagliga situationer, händelser och aktiviteter.
- Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talad meänkieli, till exempel med hjälp av förförståelse.
- Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel gester, frågor och omformuleringar.
- Olika sätt att orientera sig i anvisade muntliga källor av olika slag för att hitta enkel information och använda den i egen produktion och interaktion.
Texter
- Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, dikter, sagor och sånger.
- Enkla instruerande och beskrivande texter.
- Enkla texter med anknytning till tornedalsk och andra meänkielitalandes kultur.
Språkbruk
- Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
- Ord och begrepp med anknytning till tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur.
- Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
Tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur
- Tornedalingars och andra meänkielitalandes liv i dag med utgångspunkt i historia och kulturarv. Personer och händelser som har påverkat tornedalingars och andra meänkielitalandes kultur och historia.
- Tornedalingars och andra meänkielitalandes kulturarv i olika former, till exempel matkultur, hantverk och andra estetiska uttryck.
- Några samhällsfrågor som berör tornedalingar och andra meänkielitalande i dag.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan E, C och A i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 6?
- Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”vanliga ord och enkla fraser”, ”på ett delvis relevant sätt”, ”i någon mån”, ”enkla”, för C ”på ett relevant sätt”, ”i viss utsträckning”, ”utvecklade” och för A ”på ett relevant och effektivt sätt”, ”enkelt”, ”välutvecklade”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
- Vad krävs för betyget E i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 6?
- Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 6 står ordagrant på den här sidan.
- Hur sätts betygen B och D?
- Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
- Från när gäller kriterierna i modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk åk 6?
- Den version som visas här gäller från 1 juli 2022 och ändrades senast 9 februari 2024, enligt Skolverket.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Kursplan
- Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk (GRGRMOS01)
- Version
- 4
- Gäller från
- 1 juli 2022
- Senast ändrad hos Skolverket
- 9 februari 2024
- Hämtad av Kriteria
- 20 oktober 2026
- Hos Skolverket
- Kursplanen på skolverket.se
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.