Betygskriterier i bild, årskurs 6
Här är Skolverkets betygskriterier i bild i slutet av årskurs 6, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven framställer olika typer av bilder med delvis genomarbetade uttrycksformer. | Eleven framställer olika typer av bilder med genomarbetade uttrycksformer. | Eleven framställer olika typer av bilder med väl genomarbetade uttrycksformer. |
I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt. | I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett fungerande sätt. | I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande sätt. |
Utifrån syftet med bildarbetet och någon idé väljer eleven ett i huvudsak fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ. | Utifrån syftet med bildarbetet och någon idé väljer eleven ett fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. | Utifrån syftet med bildarbetet och någon idé väljer eleven ett väl fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. |
Eleven beskriver bilders innehåll och funktion på ett enkelt sätt. | Eleven beskriver bilders innehåll och funktion på ett utvecklat sätt. | Eleven beskriver bilders innehåll och funktion på ett välutvecklat sätt. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven framställer olika typer av bilder med delvis genomarbetade uttrycksformer.
I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt.
Utifrån syftet med bildarbetet och någon idé väljer eleven ett i huvudsak fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ.
Eleven beskriver bilders innehåll och funktion på ett enkelt sätt.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven framställer olika typer av bilder med genomarbetade uttrycksformer.
I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett fungerande sätt.
Utifrån syftet med bildarbetet och någon idé väljer eleven ett fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.
Eleven beskriver bilders innehåll och funktion på ett utvecklat sätt.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven framställer olika typer av bilder med väl genomarbetade uttrycksformer.
I bildarbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande sätt.
Utifrån syftet med bildarbetet och någon idé väljer eleven ett väl fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
Eleven beskriver bilders innehåll och funktion på ett välutvecklat sätt.
Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.
Så används kriterierna när betyget sätts
När ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg (skollagen 10 kap. 20 §).
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i bild
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant, för de årskurser som leder fram till kriterierna ovan.
I årskurs 4–6
Bildframställning
- Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
- Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
- Återanvändning och bearbetning av bilder, till exempel i kollage och bildmontage.
- Fotografi, film och annat digitalt bildskapande samt redigering av fotografi och rörlig bild.
- Rättigheter och skyldigheter samt etiska frågeställningar vid användning av bilder i olika sammanhang.
Tekniker, verktyg och material
- Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i två- och tredimensionella bilder, till exempel linjer, färg och hur kombinationer av dessa kan användas i bildskapande arbete.
- Verktyg och material för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, arbete med rörlig bild och digital bildbehandling.
Bildanalys
- Konst- och dokumentärbilder samt arkitektur från olika tider och kulturer.
- Mediebilder, till exempel reklam- och nyhetsbilder.
- Bilder ur elevernas visuella kulturer som gestaltar identitet, grupptillhörighet och normer.
- Hur bilder påverkar och förmedlar budskap. Ord och begrepp för att kunna samtala om bilders innehåll, uttryck och funktioner.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Kursplan
- Bild (GRGRBIL01)
- Version
- 13
- Gäller från
- 1 juli 2022
- Senast ändrad hos Skolverket
- 9 februari 2024
- Hämtad av Kriteria
- 25 september 2026
- Hos Skolverket
- Kursplanen på skolverket.se
- Kommentarmaterial
- Kommentarmaterial till kursplanen i bild – grundskolan (2022) (PDF, Skolverket)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.