Betygskriterier i religionskunskap, årskurs 6
Här är Skolverkets betygskriterier i religionskunskap i slutet av årskurs 6, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven visar grundläggande kunskaper om religioner. Eleven för enkla resonemang om likheter och skillnader mellan och inom några religioner samt om vad religion kan betyda för människor. | Eleven visar goda kunskaper om religioner. Eleven för utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan och inom några religioner samt om vad religion kan betyda för människor. | Eleven visar mycket goda kunskaper om religioner. Eleven för välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan och inom några religioner samt om vad religion kan betyda för människor. |
Eleven visar grundläggande kunskaper om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. | Eleven visar goda kunskaper om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. | Eleven visar mycket goda kunskaper om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle. |
Eleven för enkla resonemang om moraliska frågor och livsfrågor. | Eleven för utvecklade resonemang om moraliska frågor och livsfrågor. | Eleven för välutvecklade resonemang om moraliska frågor och livsfrågor. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven visar grundläggande kunskaper om religioner. Eleven för enkla resonemang om likheter och skillnader mellan och inom några religioner samt om vad religion kan betyda för människor.
Eleven visar grundläggande kunskaper om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle.
Eleven för enkla resonemang om moraliska frågor och livsfrågor.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven visar goda kunskaper om religioner. Eleven för utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan och inom några religioner samt om vad religion kan betyda för människor.
Eleven visar goda kunskaper om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle.
Eleven för utvecklade resonemang om moraliska frågor och livsfrågor.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven visar mycket goda kunskaper om religioner. Eleven för välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan och inom några religioner samt om vad religion kan betyda för människor.
Eleven visar mycket goda kunskaper om frågor som rör relationen mellan religion och samhälle.
Eleven för välutvecklade resonemang om moraliska frågor och livsfrågor.
Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.
Så används kriterierna när betyget sätts
När ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg (skollagen 10 kap. 20 §).
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i religionskunskap
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant, för de årskurser som leder fram till kriterierna ovan.
Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 4–6
Religioner och andra livsåskådningar
- Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
- Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
- Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
- Några huvuddrag inom hinduism och buddhism.
- Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.
- Begreppen religion och livsåskådning.
Religion och samhälle
- Hur religioner framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra.
- Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
- Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.
Etik och livsfrågor
- Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.
- Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Kursplan
- Religionskunskap (GRGRREL01)
- Version
- 14
- Gäller från
- 1 juli 2022
- Senast ändrad hos Skolverket
- 9 februari 2024
- Hämtad av Kriteria
- 25 september 2026
- Hos Skolverket
- Kursplanen på skolverket.se
- Kommentarmaterial
- Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap – grundskolan (2022) (PDF, Skolverket)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.