Vad är skillnaden mellan E, C och A i historia åk 6?

Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”grundläggande”, ”enkla”, ”något”, för C ”goda”, ”utvecklade”, ”några”, ”olika” och för A ”mycket goda”, ”välutvecklade”, ”några välgrundade”, ”och i vilket syfte”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.

Vad krävs för betyget E i historia åk 6?

Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i historia åk 6 står ordagrant på den här sidan.

Hur sätts betygen B och D?

Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Från när gäller kriterierna i historia åk 6?

Den version som visas här gäller från 1 juli 2022 och ändrades senast 9 februari 2024, enligt Skolverket.

Betygskriterier i historia, årskurs 6

Här är Skolverkets betygskriterier i historia i slutet av årskurs 6 (Lgr22), ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i historia åk 6 mot just de här kriterierna, och du har sista ordet.Rätta ett prov

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i historia, årskurs 6: betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.	Eleven visar goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också utvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.	Eleven visar mycket goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också välutvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.
Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.	Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger några exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.	Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger några välgrundade exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.
Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i något sammanhang.	Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i olika sammanhang.	Eleven ger exempel på hur och i vilket syfte historia kan brukas i olika sammanhang.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i något sammanhang.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också utvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger några exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i olika sammanhang.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar mycket goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också välutvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger några välgrundade exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Eleven ger exempel på hur och i vilket syfte historia kan brukas i olika sammanhang.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

När ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg (skollagen 10 kap. 20 §).

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i historia

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant, för de årskurser som leder fram till kriterierna ovan.

Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

Nordens kulturmöten med andra delar av världen genom vikingars resor och medeltidens handelssystem.
Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.
Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.
Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800

Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.
Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900

Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.
Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
Olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige.
Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i historia åk 6?: Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”grundläggande”, ”enkla”, ”något”, för C ”goda”, ”utvecklade”, ”några”, ”olika” och för A ”mycket goda”, ”välutvecklade”, ”några välgrundade”, ”och i vilket syfte”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i historia åk 6?: Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i historia åk 6 står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?: Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i historia åk 6?: Den version som visas här gäller från 1 juli 2022 och ändrades senast 9 februari 2024, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du grundskolan, ämnet historia och årskurs 6 och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Rätta ett prov i historia Rätta prov med AI

Källa

Utgivare: Skolverket
Kursplan: Historia (GRGRHIS01)
Version: 14
Gäller från: 1 juli 2022
Senast ändrad hos Skolverket: 9 februari 2024
Hämtad av Kriteria: 25 september 2026
Hos Skolverket: Kursplanen på skolverket.se
Kommentarmaterial: Kommentarmaterial till kursplanen i historia – grundskolan (2022) (PDF, Skolverket)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.