Betygskriterier för Religionskunskap 2

Här är Skolverkets betygskriterier för kursen Religionskunskap 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i religionskunskap mot just de här kriterierna, och du har sista ordet.Rätta ett prov

Gy11 och kursbetyg. Enligt Skolverket läser elever som började sin utbildning före den 30 juni 2025 enligt de tidigare ämnesplanerna och får kursbetyg. Skolverkets data anger att ämnesplanen kan tillämpas till och med 30 juni 2030. Började du efter den 30 juni 2025 gäller Gy25, se betygskriterierna för Gy25.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier för Religionskunskap 2: betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget EBetyget CBetyget A

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med enkla argument. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet.

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med välgrundade argument. Vidare kan eleven utförligt redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet.

Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt dra enkla slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld.

Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt drar välgrundade slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt drar välgrundade och nyanserade slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld.

Eleven diskuterar översiktligt etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, enkla argument i frågorna.

Eleven diskuterar utförligt etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, välgrundade argument i frågorna.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, välgrundade och nyanserade argument i frågorna.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med enkla argument. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet.

Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt dra enkla slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld.

Eleven diskuterar översiktligt etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, enkla argument i frågorna.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med välgrundade argument. Vidare kan eleven utförligt redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet.

Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt drar välgrundade slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld.

Eleven diskuterar utförligt etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, välgrundade argument i frågorna.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera några religioner, nyreligiösa strömningar och livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och hur de tar sig samhälleliga uttryck. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om hur de förhåller sig till aktuella samhällsfrågor. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan å ena sidan nyreligiösa rörelser och strömningar och å andra sidan världsreligioner samt underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur religioner och livsåskådningar kan ha betydelse för människors upplevelse av identitet.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt drar välgrundade och nyanserade slutsatser om vilken betydelse dessa uppfattningar kan ha för individens förståelse av sig själv och av sin omvärld.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat etiska frågor och använder då etiska begrepp och ger, utifrån olika etiska teorier och modeller, välgrundade och nyanserade argument i frågorna.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i Religionskunskap 2

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna.
  • Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald.
  • Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet.
  • Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap, hur de kan komma till uttryck och vad de kan betyda för individens förståelse av sig själv och sin omvärld.
  • Etiska begrepp, teorier och modeller. Tillämpning av dessa på frågor som är relevanta för karaktärsämnena, till exempel biomedicinsk etik, djuretik, miljöetik eller etik i mellanmänskliga relationer.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i religionskunskap 2?
Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”översiktligt”, ”enkla”, för C ”utförligt”, ”välgrundade” och för A ”utförligt och nyanserat”, ”komplexa”, ”välgrundade och nyanserade”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Vad krävs för betyget E i religionskunskap 2?
Samtliga betygskriterier för E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg. Kriterierna för E i religionskunskap 2 står ordagrant på den här sidan.
Hur sätts betygen B och D?
Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i religionskunskap 2?
Den version som visas här gäller från 1 juli 2022 och ändrades senast 16 januari 2026, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy11) och kursen Religionskunskap 2 och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

  • Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
  • Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
  • Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Källa

Utgivare
Skolverket
Ämnesplan
Religionskunskap (REL), kurs Religionskunskap 2 (RELREL02)
Version
3
Gäller från
1 juli 2022
Senast ändrad hos Skolverket
16 januari 2026
Hämtad av Kriteria
25 september 2026
Hos Skolverket
Ämnesplaner på skolverket.se (Gy11)
Kommentarmaterial
Kommentarmaterial gymnasieskolan religionskunskap (Gy11) (PDF, Skolverket)
Öppna data
Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.