Kriteria.se

Betygskriterier i religionskunskap, anpassade gymnasieskolan (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i religionskunskap, som gäller ämnet på nivå 1, 2 och 3, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i religionskunskap mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Religionskunskap har nivåerna 1, 2, 3. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025. I anpassade gymnasieskolan är skalan A till E, utan F.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i religionskunskap, anpassade gymnasieskolan (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget EBetyget CBetyget A

Eleven visar vissa kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.

Eleven visar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.

Eleven visar goda kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.

Eleven för mycket enkla resonemang om hur religion och livsåskådning kan ta sig uttryck i människors sätt att tänka och handla.

Eleven för enkla resonemang om hur religion och livsåskådning kan ta sig uttryck i människors sätt att tänka och handla.

Eleven för utvecklade resonemang om hur religion och livsåskådning kan ta sig uttryck i människors sätt att tänka och handla.

Eleven reflekterar på ett mycket enkelt sätt över etiska och existentiella frågor.

Eleven reflekterar på ett enkelt sätt över etiska och existentiella frågor.

Eleven reflekterar på ett utvecklat sätt över etiska och existentiella frågor.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven visar vissa kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.

Eleven för mycket enkla resonemang om hur religion och livsåskådning kan ta sig uttryck i människors sätt att tänka och handla.

Eleven reflekterar på ett mycket enkelt sätt över etiska och existentiella frågor.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.

Eleven för enkla resonemang om hur religion och livsåskådning kan ta sig uttryck i människors sätt att tänka och handla.

Eleven reflekterar på ett enkelt sätt över etiska och existentiella frågor.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar goda kunskaper om religioner och andra livsåskådningar.

Eleven för utvecklade resonemang om hur religion och livsåskådning kan ta sig uttryck i människors sätt att tänka och handla.

Eleven reflekterar på ett utvecklat sätt över etiska och existentiella frågor.

Det finns inget F. Uppfyller eleven inte kriterierna för E sätts inget betyg i ämnet.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 18 kap. 23 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Skolverket, ämnesplanen i religionskunskap

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i religionskunskap

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet religionskunskap på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Centrala trosuppfattningar samt kännetecken och praktiker inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Likheter och skillnader mellan olika religioner, till exempel avseende människosyn och gudsuppfattningar.
  • Reflektioner över traditioner och normer inom olika religioner och livsåskådningar samt hur de påverkar människors levnadssätt och vardag.
  • Grundläggande skillnader mellan religion och vetenskap.
  • Frågor om identitet, sexualitet och kärlek utifrån olika tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar.
  • Samtal om etiska och existentiella frågor av betydelse för eleverna.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet religionskunskap på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och deras relation till andra religioner och livsåskådningar.
  • Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet och gemenskap. Rätten till religionsfrihet.
  • Frågor om jämlikhet och jämställdhet utifrån olika tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar.
  • Aktuella händelser och debatter som rör relationen mellan religion och samhälle.
  • Etiska och existentiella frågor inom religioner och andra livsåskådningar.

Nivå 3

Undervisningen i ämnet religionskunskap på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:

  • Olika urfolks trosföreställningar samt likheter och skillnader i relation till andra religioner och livsåskådningar.
  • Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av mening, gemenskap, identitet och förståelse av omvärlden.
  • Frågor om genus och mångfald utifrån olika tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar.
  • Konflikter mellan religion och vetenskap med koppling till aktuella samhällsfrågor.
  • Etiska och existentiella frågor inom religioner och andra livsåskådningar.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan E, C och A i religionskunskap?
Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”vissa kunskaper”, ”mycket enkla”, ”mycket enkelt”, för C ”kunskaper”, ”enkla”, ”enkelt” och för A ”goda kunskaper”, ”utvecklade”, ”utvecklat”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
Hur sätts betygen B och D?
Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Från när gäller kriterierna i religionskunskap?
Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 22 december 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du anpassade gymnasieskolan och ämnet religionskunskap och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

  • Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
  • Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
  • Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Källa

Utgivare
Skolverket
Ämnesplan
Religionskunskap (RELG)
Version
1
Gäller från
1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket
22 december 2025
Hämtad av Kriteria
20 oktober 2026
Hos Skolverket
Ämnesplaner för anpassade gymnasieskolan på skolverket.se
Kommentarmaterial
Kommentar till ämnesplanen i religionskunskap för anpassad utbildning på gymnasial nivå (Gy25) (PDF, Skolverket)
Öppna data
Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.