Betygskriterier i samhällskunskap, anpassade gymnasieskolan (Gy25)
Här är Skolverkets betygskriterier i samhällskunskap, som gäller ämnet på nivå 1, 2 och 3, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Samhällskunskap har nivåerna 1, 2, 3. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025. I anpassade gymnasieskolan är skalan A till E, utan F.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven visar vissa kunskaper om demokratiska värden och mänskliga rättigheter samt om samhällens organisation och beslutsprocesser. | Eleven visar kunskaper om demokratiska värden och mänskliga rättigheter samt om samhällens organisation och beslutsprocesser. | Eleven visar goda kunskaper om demokratiska värden och mänskliga rättigheter samt om samhällens organisation och beslutsprocesser. |
Eleven för mycket enkla resonemang om politiska, ekonomiska och sociala frågor. | Eleven för enkla resonemang om politiska, ekonomiska och sociala frågor. | Eleven för utvecklade resonemang om politiska, ekonomiska och sociala frågor. |
Eleven hanterar och värderar information som rör samhällsfrågor på ett mycket enkelt sätt. | Eleven hanterar och värderar information som rör samhällsfrågor på ett enkelt sätt. | Eleven hanterar och värderar information som rör samhällsfrågor på ett utvecklat sätt. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven visar vissa kunskaper om demokratiska värden och mänskliga rättigheter samt om samhällens organisation och beslutsprocesser.
Eleven för mycket enkla resonemang om politiska, ekonomiska och sociala frågor.
Eleven hanterar och värderar information som rör samhällsfrågor på ett mycket enkelt sätt.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven visar kunskaper om demokratiska värden och mänskliga rättigheter samt om samhällens organisation och beslutsprocesser.
Eleven för enkla resonemang om politiska, ekonomiska och sociala frågor.
Eleven hanterar och värderar information som rör samhällsfrågor på ett enkelt sätt.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven visar goda kunskaper om demokratiska värden och mänskliga rättigheter samt om samhällens organisation och beslutsprocesser.
Eleven för utvecklade resonemang om politiska, ekonomiska och sociala frågor.
Eleven hanterar och värderar information som rör samhällsfrågor på ett utvecklat sätt.
Det finns inget F. Uppfyller eleven inte kriterierna för E sätts inget betyg i ämnet.
Så används kriterierna när betyget sätts
Av 18 kap. 23 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i samhällskunskap
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i samhällskunskap
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.
Nivå 1
Undervisningen i ämnet samhällskunskap på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Innebörden av begreppen jämställdhet, jämlikhet och inkludering. Principen om likabehandling, däribland skydd mot diskriminering. De mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om personer med funktionsnedsättning.
- Sveriges politiska system, däribland ansvarsområden och befogenheter för riksdag och regering samt Sveriges deltagande i EU. Val till riksdag, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet.
- Översiktligt om organiserade samarbeten för fred, säkerhet och försvar, däribland FN och Nato. Översiktligt om Sveriges totalförsvar.
- Översiktligt om vad som kännetecknar en rättsstat, till exempel självständiga domstolar.
- Översiktligt om mediernas roll i samhället.
- Samhällsekonomiska frågor, däribland översiktligt om skatter, välfärd och offentlig verksamhet.
- Privatekonomiska frågor, däribland frågor om inkomster, utgifter, sparande och lån. Försäkringars betydelse för privatekonomin.
- Reflektion över aktuella politiska, ekonomiska och sociala samhällsfrågor.
- För innehållet relevanta sätt att söka, kritiskt granska, värdera och använda information som rör samhällsfrågor från olika källor.
Nivå 2
Undervisningen i ämnet samhällskunskap på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:
- De svenska grundlagarna med särskild betoning på mänskliga rättigheter. Samhällsförhållanden och rättigheter utifrån diskrimineringsgrunderna.
- Politiska partier i Sveriges riksdag och skillnader mellan partierna när det gäller ideologisk bakgrund och politik.
- Ansvarsutkrävande och medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut.
- Organiserade samarbeten för fred, säkerhet och försvar, däribland FN och Nato. Sveriges totalförsvar i tider av fred, kris och krig.
- Det svenska rättssystemet, däribland riksdagens lagstiftningsmakt.
- Mediernas roll i demokratin samt nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
- Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. Att ingå avtal och konsumentens rättigheter.
- Hur människors levnadsvillkor kan påverkas av miljömässiga och socioekonomiska förhållanden.
- Reflektion över aktuella politiska, ekonomiska och sociala samhällsfrågor.
- För innehållet relevanta sätt att söka, kritiskt granska, värdera och använda information som rör samhällsfrågor från olika källor.
Nivå 3
Undervisningen i ämnet samhällskunskap på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:
- Demokratiska styrelseskick i relation till auktoritära och totalitära styrelseskick.
- Internationella samarbeten för säkerhet, ekonomi och hållbar utveckling, däribland FN och EU.
- Samhällsutmaningar och möjligheter kopplade till digitalisering och artificiell intelligens.
- Samhällsekonomiska strukturer och flöden, däribland hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman.
- Frågor om fördelning, rättvisa och hållbarhet utifrån ett globalt perspektiv.
- Hur människors levnadsvillkor kan påverkas av olika faktorer, till exempel klass, genus och etnicitet.
- Reflektion över aktuella politiska, ekonomiska och sociala samhällsfrågor, nationellt och internationellt.
- För innehållet relevanta metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och använda information som för samhällsfrågor från olika källor.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Ämnesplan
- Samhällskunskap (SAML)
- Version
- 1
- Gäller från
- 1 juli 2025
- Senast ändrad hos Skolverket
- 22 december 2025
- Hämtad av Kriteria
- 25 september 2026
- Hos Skolverket
- Ämnesplaner för anpassade gymnasieskolan på skolverket.se
- Kommentarmaterial
- Kommentar till ämnesplanen i samhällskunskap för anpassad utbildning på gymnasial nivå (Gy25) (PDF, Skolverket)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.