Betygskriterier i naturkunskap, anpassade gymnasieskolan (Gy25)
Här är Skolverkets betygskriterier i naturkunskap, som gäller ämnet på nivå 1 och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Naturkunskap har nivåerna 1, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025. I anpassade gymnasieskolan är skalan A till E, utan F.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven beskriver på ett mycket enkelt sätt naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen. | Eleven beskriver på ett enkelt sätt naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen. | Eleven beskriver på ett utvecklat sätt naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen. |
Eleven kommunicerar på ett mycket enkelt sätt i frågor om hållbar utveckling och hälsa med hjälp av naturvetenskaplig information. | Eleven kommunicerar på ett enkelt sätt i frågor om hållbar utveckling och hälsa med hjälp av naturvetenskaplig information. | Eleven kommunicerar på ett utvecklat sätt i frågor om hållbar utveckling och hälsa med hjälp av naturvetenskaplig information. |
Eleven genomför delar av naturvetenskapliga undersökningar på ett säkert och delvis fungerande sätt. Eleven redovisar undersökningarna på ett mycket enkelt sätt. | Eleven genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven redovisar undersökningarna på ett enkelt sätt. | Eleven genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven redovisar undersökningarna på ett utvecklat sätt. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven beskriver på ett mycket enkelt sätt naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen.
Eleven kommunicerar på ett mycket enkelt sätt i frågor om hållbar utveckling och hälsa med hjälp av naturvetenskaplig information.
Eleven genomför delar av naturvetenskapliga undersökningar på ett säkert och delvis fungerande sätt. Eleven redovisar undersökningarna på ett mycket enkelt sätt.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven beskriver på ett enkelt sätt naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen.
Eleven kommunicerar på ett enkelt sätt i frågor om hållbar utveckling och hälsa med hjälp av naturvetenskaplig information.
Eleven genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven redovisar undersökningarna på ett enkelt sätt.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven beskriver på ett utvecklat sätt naturvetenskapliga samband i naturen och människokroppen.
Eleven kommunicerar på ett utvecklat sätt i frågor om hållbar utveckling och hälsa med hjälp av naturvetenskaplig information.
Eleven genomför naturvetenskapliga undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven redovisar undersökningarna på ett utvecklat sätt.
Det finns inget F. Uppfyller eleven inte kriterierna för E sätts inget betyg i ämnet.
Så används kriterierna när betyget sätts
Av 18 kap. 23 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i naturkunskap
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i naturkunskap
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.
Nivå 1
Undervisningen i ämnet naturkunskap på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:
Natur och hållbar utveckling
- Ekosystemens bärkraft, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och resursutnyttjande.
- Utmaningar och lösningar för energi, klimat, produktion och konsumtion ur perspektivet hållbar utveckling.
Människokroppen och hälsa
- Människokroppens behov av näringsämnen, energi och återhämtning. Hur kroppen påverkas av fysisk och psykisk belastning, till exempel träning, stress och missbruk.
- Sexualitet och sexuell hälsa samt hur dessa kan kopplas till relationer, identitet och samtycke.
Naturvetenskap i omvärlden
- Naturvetenskap bakom historiska och aktuella händelser.
- Naturvetenskap som tillämpas inom arbetslivet, kopplat till aktuellt program.
Naturvetenskapliga arbetsmetoder
- Fältstudier och laborationer. Planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
- Granskning och användning av information som rör naturvetenskap. Skillnaden mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.
Nivå 2
Undervisningen i ämnet naturkunskap på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:
Natur och hållbar utveckling
- Hållbar produktutveckling från råvara till färdig produkt samt avfallshantering.
- Materians uppkomst och kretslopp.
Människokroppen och hälsa
- Kroppens reglering och några organsystem, till exempel nerv-, hormon- och immunsystemet.
- Fysisk och psykisk hälsa. Förebyggande åtgärder samt behandlingar vid ohälsa.
- Global hälsa och människors levnadsförhållanden, till exempel visualisering av statistik som rör folkhälsa och geografiska förutsättningar.
Naturvetenskap i omvärlden
- Naturvetenskap bakom historiska och aktuella händelser.
- Etiska frågor med koppling till naturvetenskap.
Naturvetenskapliga arbetsmetoder
- Fältstudier, laborationer och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.
- Granskning och användning av information som rör naturvetenskap. Skillnaden mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan E, C och A i naturkunskap?
- Skillnaden syns främst i värdeorden, som Skolverket skriver i fetstil. För E står det bland annat ”mycket enkelt”, ”delar av”, ”delvis fungerande”, för C ”enkelt”, ”huvudsak fungerande” och för A ”utvecklat”, ”fungerande”. Läs alltid hela stycket: ibland ändras mer än orden.
- Hur sätts betygen B och D?
- Det finns inga egna kriterier för B och D. B sätts när elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C, och D när de sammantaget bedöms vara mellan C och E.
- Från när gäller kriterierna i naturkunskap?
- Den version som visas här gäller från 1 februari 2026 och ändrades senast 8 januari 2026, enligt Skolverket.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Ämnesplan
- Naturkunskap (NATR)
- Version
- 3
- Gäller från
- 1 februari 2026
- Senast ändrad hos Skolverket
- 8 januari 2026
- Hämtad av Kriteria
- 20 oktober 2026
- Hos Skolverket
- Ämnesplaner för anpassade gymnasieskolan på skolverket.se
- Kommentarmaterial
- Kommentar till ämnesplanen i naturkunskap för anpassad utbildning på gymnasial nivå (Gy25) (PDF, Skolverket)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.