Betygskriterier i matematik, anpassade gymnasieskolan (Gy25)

Här är Skolverkets betygskriterier i matematik, som gäller ämnet på nivå 1 och 2, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

Ämnesbetyg i Gy25. Ämnet är indelat i nivåer i stället för kurser, och samma betygskriterier gäller ämnet som helhet. Matematik har nivåerna 1, 2. Enligt Skolverket gäller Gy25 den som började sin gymnasiala utbildning efter den 30 juni 2025. I anpassade gymnasieskolan är skalan A till E, utan F.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i matematik, anpassade gymnasieskolan (Gy25): betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven använder och beskriver matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett mycket enkelt sätt.	Eleven använder och beskriver matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett enkelt sätt.	Eleven använder och beskriver matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett utvecklat sätt.
Eleven använder matematiska metoder på ett delvis fungerande sätt för att göra beräkningar och utföra rutinuppgifter.	Eleven använder matematiska metoder på ett i huvudsak fungerande sätt för att göra beräkningar och utföra rutinuppgifter.	Eleven använder matematiska metoder på ett fungerande sätt för att göra beräkningar och utföra rutinuppgifter.
Eleven löser mycket enkla problem med hjälp av matematik och reflekterar över lösningars rimlighet.	Eleven löser enkla problem med hjälp av matematik och reflekterar över lösningars rimlighet.	Eleven löser relativt komplexa problem med hjälp av matematik och reflekterar över lösningars rimlighet.
Eleven för mycket enkla matematiska resonemang i redovisningar och samtal.	Eleven för enkla matematiska resonemang i redovisningar och samtal.	Eleven för utvecklade matematiska resonemang i redovisningar och samtal.
Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett delvis fungerande sätt.	Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven använder och beskriver matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett mycket enkelt sätt.

Eleven använder matematiska metoder på ett delvis fungerande sätt för att göra beräkningar och utföra rutinuppgifter.

Eleven löser mycket enkla problem med hjälp av matematik och reflekterar över lösningars rimlighet.

Eleven för mycket enkla matematiska resonemang i redovisningar och samtal.

Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett delvis fungerande sätt.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven använder och beskriver matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett enkelt sätt.

Eleven använder matematiska metoder på ett i huvudsak fungerande sätt för att göra beräkningar och utföra rutinuppgifter.

Eleven löser enkla problem med hjälp av matematik och reflekterar över lösningars rimlighet.

Eleven för enkla matematiska resonemang i redovisningar och samtal.

Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven använder och beskriver matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett utvecklat sätt.

Eleven använder matematiska metoder på ett fungerande sätt för att göra beräkningar och utföra rutinuppgifter.

Eleven löser relativt komplexa problem med hjälp av matematik och reflekterar över lösningars rimlighet.

Eleven för utvecklade matematiska resonemang i redovisningar och samtal.

Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt.

Det finns inget F. Uppfyller eleven inte kriterierna för E sätts inget betyg i ämnet.

Så används kriterierna när betyget sätts

Av 18 kap. 23 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Skolverket, ämnesplanen i matematik

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i matematik

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Nivå 1

Undervisningen i ämnet matematik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

Taluppfattning, aritmetik och algebra

Beräkningar med tal skrivna på olika former utifrån behov i vardags- och arbetslivet. Överslagsberäkning, huvudräkning och beräkningar med digitala verktyg.
Enkla matematiska uttryck och ekvationer.
Hjälpmedel som används i vardagen och inom olika yrkesområden, till exempel kalkylator, våg, måttsatser, måttband, tumstock, linjal och timer.
Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

Geometri

Egenskaper hos två- och tredimensionella geometriska objekt, till exempel rektangel, cirkel och klot.
Geometriska begrepp som används i vardags- och arbetslivet, till exempel volym, symmetri och vinkel.
Mätning och beräkning av storheter som används i vardags- och arbetslivet, till exempel längd, massa och area.
Matematiska enheter och enhetsbyten som används i vardags- och arbetslivet.
Metoder för att uppskatta, mäta, beräkna och planera tid.

Samband och förändring

Procentbegreppet och beräkningar med procent i vardags- och arbetslivet, till exempel rabatter och räntor.

Sannolikhet och statistik

Beskrivande statistik med hjälp av tabeller och diagram. Hur statistiska resultat används i samhället och i arbetslivet.
Sannolikhet, till exempel i samband med spel, samt risk- och säkerhetsbedömningar.

Problemlösning

Formulering av matematiska frågeställningar med utgångspunkt i vardags- och arbetslivet.
Problemlösning med utgångspunkt i situationer i vardags- och arbetslivet, däribland frågeställningar som berör hållbar utveckling och hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påståenden.
Uppskattning av kostnader som är relevanta i vardagslivet. Planering av användning av pengar.

Nivå 2

Undervisningen i ämnet matematik på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

Taluppfattning, aritmetik och algebra

Beräkningar med tal skrivna på olika former utifrån behov i vardags- och arbetslivet. Överslagsberäkning, huvudräkning och beräkningar med digitala verktyg.
Algebraiska uttryck och formler som är relevanta för användning i vardags- och arbetslivet.
Hjälpmedel som används inom olika yrkesområden.
Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

Geometri

Geometriska begrepp som används i vardags- och arbetslivet, till exempel i ritningar och konstruktioner. Användning av koordinatsystem.
Mätning och beräkning av storheter som används i vardags- och arbetslivet, till exempel volym och hastighet.
Matematiska enheter, enhetsbyten och behandling av mätetal som används i vardags- och arbetslivet.
Metoder för att uppskatta, mäta, beräkna och planera tid. Uppföljning av tidsplaneringar.

Samband och förändring

Procentbegreppet och beräkningar med procent i vardags- och arbetslivet.
Proportionalitet i samband med beräkningar, mätningar eller konstruktioner.

Sannolikhet och statistik

Beskrivande statistik med hjälp av tabeller och diagram. Granskning av hur statistiska resultat används i samhället och i arbetslivet.

Problemlösning

Formulering av matematiska frågeställningar med utgångspunkt i vardags- och arbetslivet.
Problemlösning med utgångspunkt i situationer i vardags- och arbetslivet, däribland frågeställningar som berör hållbar utveckling och hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påståenden.
Budgetering för vardagslivet.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du anpassade gymnasieskolan och ämnet matematik och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, klar att redigera
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Skapa konto Se hur det fungerar

Första månaden kostar 19 kr, sedan 199 kr i månaden inklusive moms. Ingen bindningstid. Skolor och kommuner tecknar avtal, se Kriteria för skolor.

Källa

Utgivare: Skolverket
Ämnesplan: Matematik (MATM)
Version: 1
Gäller från: 1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket: 22 december 2025
Hämtad av Kriteria: 25 september 2026
Hos Skolverket: Ämnesplaner för anpassade gymnasieskolan på skolverket.se
Kommentarmaterial: Kommentar till ämnesplanen i matematik för anpassad utbildning på gymnasial nivå (Gy25) (PDF, Skolverket)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.