Kriteria.se

Betygskriterier för matematik, komvux på grundläggande nivå

Här är Skolverkets betygskriterier för betyget Godkänt i matematik, komvux på grundläggande nivå, ordagrant, och kursens centrala innehåll. Kursplanen har betygskriterier för betyget Godkänt.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i matematik mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Betygskriterier för betyget Godkänt

Eleven visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp. Eleven använder och beskriver begrepp och samband mellan begrepp med tillfredsställande säkerhet inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring.

Eleven väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter med tillfredsställande säkerhet inom områdena taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring.

Eleven löser enkla problem och värderar strategier och resultatens rimlighet på ett enkelt sätt. I samband med problemlösning bidrar eleven till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.

Eleven för och följer matematiska resonemang genom att framföra och be­möta påståenden med enkla matematiska argument.

Eleven samtalar om matematik och redogör för tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler och andra matematiska uttrycksformer.

Så används kriterierna

Betygskriterierna beskriver vad som krävs för betyget Godkänt i kursen. Läraren gör en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till kriterierna.

Centralt innehåll i matematik

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Taluppfattning och tals användning

  • Reella tal och deras egenskaper samt talens användning i matematiska situationer.
  • Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal.
  • Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
  • Matematiska lagar och regler samt deras användning vid beräkningar med tal i bråk-, decimal- och potensform.
  • Metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

Algebra

  • Matematiska likheter samt hur likhetstecknet används för att teckna ekvationer och funktioner.
  • Variablers användning i algebraiska uttryck, formler, ekvationer och funktioner.
  • Metoder för att lösa linjära ekvationer och enkla andragradsekvationer.
  • Mönster i talföljder och geometriska mönster samt hur de konstrueras, beskrivs och uttrycks generellt.

Geometri

  • Geometriska objekt samt deras egenskaper och inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt, både med och utan digitala verktyg.
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
  • Geometriska satser och formler samt argumentation för deras giltighet.
  • Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
  • Likformighet och kongruens.

Sannolikhet och statistik

  • Sannolikhet samt metoder för att beräkna sannolikhet i olika situationer. Bedömning av risker och chanser utifrån simuleringar och statistiskt material.
  • Kombinatoriska principer och hur de kan användas i olika situationer.
  • Tabeller, diagram och grafer samt hur de tolkas och används för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, både med och utan digitala verktyg.
  • Lägesmått och spridningsmått samt hur de används för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.

Samband och förändring

  • Proportionalitet och hur det används för att uttrycka skala, likformighet och förändring.
  • Härledda enheter, till exempel km/h och kr/kg.
  • Procent och förändringsfaktor för att uttrycka förändring samt beräkningar med procent i olika situationer.
  • Koordinatsystem och gradering av koordinataxlar.
  • Räta linjens ekvation och förändringstakt. Användning av räta linjens ekvation för att beskriva samband.
  • Funktioner och hur de används för att beskriva samband och förändring samt undersöka förändringstakt. Hur funktioner uttrycks i form av grafer, tabeller och funktionsuttryck, både med och utan digitala verktyg.

Problemlösning

  • Strategier för att lösa matematiska problem i olika situationer. Värdering av valda strategier och metoder.
  • Formulering av matematiska frågeställningar utifrån olika situationer.
  • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.

Vanliga frågor

Från när gäller kriterierna i matematik?
Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 14 februari 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du komvux på grundläggande nivå och kursen matematik och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett förslag på bedömning mot betyget Godkänt med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

  • Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
  • Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
  • Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Källa

Utgivare
Skolverket
Kursplan
Matematik (VGRMAT1)
Version
1
Gäller från
1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket
14 februari 2025
Hämtad av Kriteria
21 oktober 2026
Hos Skolverket
Komvux på grundläggande nivå på skolverket.se
Öppna data
Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.