Betygskriterier för Matematik 1c

Här är Skolverkets betygskriterier för kursen Matematik 1c, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

Gy11 och kursbetyg. Enligt Skolverket läser elever som började sin utbildning före den 30 juni 2025 enligt de tidigare ämnesplanerna och får kursbetyg. Skolverkets data anger att ämnesplanen kan tillämpas till och med 30 juni 2030. Började du efter den 30 juni 2025 gäller Gy25, se betygskriterierna för Gy25.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier för Matematik 1c: betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven beskriver grundläggande begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med tillfredsställande säkerhet.	Eleven beskriver ett omfattande antal begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med god säkerhet.	Eleven beskriver ett omfattande antal begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med mycket god säkerhet.
Eleven hanterar grundläggande procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med tillfredsställande säkerhet, både utan och med digitala verktyg.	Eleven hanterar ett omfattande antal procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med god säkerhet, både utan och med digitala verktyg.	Eleven hanterar ett omfattande antal procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med mycket god säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Eleven löser enkla problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.	Eleven löser relativt komplexa problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.	Eleven löser komplexa problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.
Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i enkla uppgifter.	Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i relativt komplexa uppgifter.	Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i komplexa uppgifter.
Eleven för delvis underbyggda matematiska resonemang och följer enkla matematiska resonemang.	Eleven för relativt väl underbyggda matematiska resonemang och följer relativt avancerade matematiska resonemang.	Eleven för väl underbyggda matematiska resonemang och följer avancerade matematiska resonemang.
Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett till stor del tydligt och korrekt sätt.	Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett tydligt och korrekt sätt.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven beskriver grundläggande begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med tillfredsställande säkerhet.

Eleven hanterar grundläggande procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med tillfredsställande säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven löser enkla problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.

Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i enkla uppgifter.

Eleven för delvis underbyggda matematiska resonemang och följer enkla matematiska resonemang.

Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett i huvudsak fungerande sätt.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven beskriver ett omfattande antal begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med god säkerhet.

Eleven hanterar ett omfattande antal procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med god säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven löser relativt komplexa problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.

Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i relativt komplexa uppgifter.

Eleven för relativt väl underbyggda matematiska resonemang och följer relativt avancerade matematiska resonemang.

Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett till stor del tydligt och korrekt sätt.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven beskriver ett omfattande antal begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med mycket god säkerhet.

Eleven hanterar ett omfattande antal procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med mycket god säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven löser komplexa problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.

Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i komplexa uppgifter.

Eleven för väl underbyggda matematiska resonemang och följer avancerade matematiska resonemang.

Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett tydligt och korrekt sätt.

Betyget F är inte godkänt och har inga egna betygskriterier. Det sätts när kriterierna för E inte är uppfyllda.

Så används kriterierna när betyget sätts

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i Matematik 1c

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Aritmetik, algebra och funktioner

Hantering av formler och algebraiska uttryck, inklusive att faktorisera och multiplicera uttryck.
Begreppen funktion, definitionsmängd och värdemängd. Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer. Digitala metoder för att skapa funktionsgrafer.
Metoder för att bestämma funktionsvärden. Digitala och grafiska metoder för att lösa ekvationer av typen f(x) = a.
Begreppet linjär funktion och egenskaper hos linjära funktioner. Räta linjens ekvation. Metoder för att bestämma linjära funktioner.
Metoder för att lösa linjära ekvationer.
Begreppen intervall och linjär olikhet. Metoder för att lösa linjära olikheter.
Begreppet exponentialfunktion och egenskaper hos exponentialfunktioner, inklusive skillnader och likheter med linjära funktioner.
Motivering och hantering av räkneregler för potenser. Metoder för att lösa potensekvationer.
Begreppet potensfunktion.
Begreppet förändringsfaktor och beräkning av förändringar i flera steg.

Trigonometri och vektorer

Begreppen sinus, cosinus och tangens. Begreppet invers funktion i samband med arcusfunktioner. Metoder för att beräkna sträckor och vinklar i koordinatsystem och i rätvinkliga trianglar.
Begreppet vektor. Representationer av vektorer i koordinatsystem och skrivna i koordinatform. Metoder för beräkningar med vektorer, inklusive addition, subtraktion, beräkning av absolutbelopp och multiplikation med skalär.

Sannolikhet och statistik

Begreppen oberoende och beroende händelse samt komplementhändelse. Metoder för att beräkna sannolikheter i flera steg, inklusive exempel från spel, risk- och säkerhetsbedömningar.
Exempel på hur några statistiska begrepp används i samhälle och inom vetenskap, inklusive signifikans, korrelation, kausalitet, urvalsmetoder och felkällor.

Problemlösning, verktyg och tillämpningar

Användning av kalkylprogram för beräkning av ränta och amortering.
Användning av digitala verktyg för att effektivisera beräkningar och komplettera metoder, till exempel vid ekvationslösning.
Problemlösning som omfattar att upptäcka och uttrycka generella samband.
Problemlösning som omfattar begrepp och metoder i kursen, med särskild utgångspunkt i karaktärsämnen, privatekonomi och samhällsliv.
Exempel på hur programmering kan användas som verktyg vid problemlösning, databearbetning eller tillämpning av numeriska metoder.
Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situationer. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begränsningar.
Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du gymnasiet (Gy11) och kursen Matematik 1c och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, klar att redigera
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Skapa konto Se hur det fungerar

Första månaden kostar 19 kr, sedan 199 kr i månaden inklusive moms. Ingen bindningstid. Skolor och kommuner tecknar avtal, se Kriteria för skolor.

Källa

Utgivare: Skolverket
Ämnesplan: Matematik (MAT), kurs Matematik 1c (MATMAT01c)
Version: 11
Gäller från: 1 juli 2022
Senast ändrad hos Skolverket: 16 januari 2026
Hämtad av Kriteria: 25 september 2026
Hos Skolverket: Ämnesplaner på skolverket.se (Gy11)
Kommentarmaterial: Kommentarmaterial gymnasieskolan matematik (Gy11) (PDF, Skolverket)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.