Betygskriterier i matematik, årskurs 9, anpassade grundskolan
Här är Skolverkets betygskriterier i matematik i slutet av årskurs 9, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Anpassade grundskolan. Här följer eleven läroplanen Lgra22. Betyg sätts bara om eleven eller vårdnadshavaren begär det, och skalan är A till E utan F (skollagen 11 kap. 19 och 20 §§). Läs mer om bedömning i anpassad skola.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven medverkar i att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp. | Eleven använder och beskriver matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett delvis fungerande sätt. | Eleven använder och beskriver matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett fungerande sätt. |
Eleven medverkar i att välja och använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. | Eleven väljer och använder delvis fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. | Eleven väljer och använder fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. |
Eleven medverkar i att lösa problem med hjälp av matematik. Dessutom bidrar eleven i kommunikation om rimligheten i olika lösningar. | Eleven löser enkla problem med hjälp av matematik. Dessutom kommunicerar eleven på ett enkelt sätt om rimligheten i olika lösningar. | Eleven löser relativt komplexa problem med hjälp av matematik. Dessutom kommunicerar eleven på ett utvecklat sätt om rimligheten i olika lösningar. |
Eleven medverkar i att använda symboler och andra matematiska uttrycksformer. | Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett delvis fungerande sätt. | Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven medverkar i att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
Eleven medverkar i att välja och använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Eleven medverkar i att lösa problem med hjälp av matematik. Dessutom bidrar eleven i kommunikation om rimligheten i olika lösningar.
Eleven medverkar i att använda symboler och andra matematiska uttrycksformer.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven använder och beskriver matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett delvis fungerande sätt.
Eleven väljer och använder delvis fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Eleven löser enkla problem med hjälp av matematik. Dessutom kommunicerar eleven på ett enkelt sätt om rimligheten i olika lösningar.
Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett delvis fungerande sätt.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven använder och beskriver matematiska begrepp och samband mellan begrepp på ett fungerande sätt.
Eleven väljer och använder fungerande matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Eleven löser relativt komplexa problem med hjälp av matematik. Dessutom kommunicerar eleven på ett utvecklat sätt om rimligheten i olika lösningar.
Eleven använder symboler och andra matematiska uttrycksformer på ett fungerande sätt.
Det finns inget F. Uppfyller eleven inte kriterierna för E sätts inget betyg i ämnet.
Så används kriterierna när betyget sätts
När ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg (skollagen 11 kap. 23 §).
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i matematik
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant, för de årskurser som leder fram till kriterierna ovan.
I årskurs 7–9
Taluppfattning och tals användning
- Rationella tal och deras egenskaper. Hur talen uttrycks med ord, konkret material, symboler och bilder samt hur de visas på tallinje.
- Hur enkla rationella tal används i vardagliga situationer.
- Positionssystemet och hur det används för att beskriva tal.
- De fyra räknesätten och hur de uttrycks med ord, konkret material, symboler och bilder.
- Metoder för beräkningar med naturliga tal vid huvudräkning, skriftlig beräkning och överslagsräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
- Tal i procentform och hur de används i elevnära situationer.
- Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.
Algebra
- Matematiska likheter och hur likhetstecknet används för att teckna enkla ekvationer.
- Metoder för att lösa enkla ekvationer.
- Geometriska mönster och mönster i talföljder samt hur de konstrueras och beskrivs.
- Enkel programmering i visuella programmeringsmiljöer.
Geometri
- Geometriska objekt, deras egenskaper och hur de benämns. Konstruktion av enkla geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg.
- Jämförelser och uppskattning av storheter. Mätning av längd, area, massa, volym och tid med standardiserade måttenheter. Metoder för mätning samt enhetsbyten i samband med detta.
- Planering av händelser i tidsföljd och uppskattning av tidsåtgång, såväl med som utan digitala verktyg.
- Skala vid enkel förstoring och förminskning.
Sannolikhet och statistik
- Slumpmässiga händelser, chans och risk i konkreta situationer, till exempel vid observationer och simuleringar.
- Tabeller, diagram och grafer samt hur de används för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Samband och förändring
- Proportionella samband och hur de uttrycks i procentform och med enkla grafer.
Problemlösning
- Strategier för att lösa matematiska problem i olika situationer.
- Formulering av matematiska frågeställningar utifrån elevnära situationer.
- Pengars värde och överslagsräkning i samband med betalning.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Kursplan
- Matematik (GRSAMAT01)
- Version
- 9
- Gäller från
- 2 juli 2023
- Senast ändrad hos Skolverket
- 21 april 2023
- Hämtad av Kriteria
- 25 september 2026
- Hos Skolverket
- Kursplaner för anpassade grundskolan på skolverket.se
- Kommentarmaterial
- Kommentarmaterial till kursplanen i matematik – anpassade grundskolan (2023) (PDF, Skolverket)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.