Betygskriterier i samhällsorienterande ämnen, årskurs 9, anpassade grundskolan

Här är Skolverkets betygskriterier i samhällsorienterande ämnen i slutet av årskurs 9, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.

Anpassade grundskolan. Här följer eleven läroplanen Lgra22. Betyg sätts bara om eleven eller vårdnadshavaren begär det, och skalan är A till E utan F (skollagen 11 kap. 19 och 20 §§). Läs mer om bedömning i anpassad skola.

Betygsmatris: E, C och A sida vid sida

Skolverket har skrivit kriterierna för E, C och A i parallella stycken. Ofta är texten nästan densamma och det som ändras är orden i fetstil, men inte alltid, så läs hela stycket. Tabellen går att skriva ut. Hur en betygsmatris kan användas, och vad Skolverket varnar för, står i guiden om bedömningsmatriser.

Betygskriterier i samhällsorienterande ämnen, årskurs 9, anpassade grundskolan: betygen E, C och A stycke för stycke
Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven medverkar i att visa kunskaper om samhällsförhållanden, demokrati och mänskliga rättigheter, religion och livsåskådning samt om geografiska och historiska förhållanden.	Eleven visar grundläggande kunskaper om samhällsförhållanden, demokrati och mänskliga rättigheter, religion och livsåskådning samt om geografiska och historiska förhållanden.	Eleven visar goda kunskaper om samhällsförhållanden, demokrati och mänskliga rättigheter, religion och livsåskådning samt om geografiska och historiska förhållanden.
Eleven bidrar till jämförelser och resonemang om människors livsfrågor samt om förhållanden i samhället under olika tider och på olika platser.	Eleven gör enkla jämförelser och för enkla resonemang om människors livsfrågor samt om förhållanden i samhället under olika tider och på olika platser.	Eleven gör utvecklade jämförelser och för utvecklade resonemang om människors livsfrågor samt om förhållanden i samhället under olika tider och på olika platser.
Eleven medverkar i att använda metoder och verktyg från det samhällsorienterande området. Eleven bidrar till att värdera information och åsikter i olika källor som rör samhället och omvärlden med källkritiska argument.	Eleven använder metoder och verktyg från det samhällsorienterande området på ett delvis fungerande sätt. Eleven värderar information och åsikter i olika källor som rör samhället och omvärlden med enkla källkritiska argument.	Eleven använder metoder och verktyg från det samhällsorienterande området på ett fungerande sätt. Eleven värderar information och åsikter i olika källor som rör samhället och omvärlden med relativt välgrundade källkritiska argument.

Betygskriterierna för alla betygssteg

Betyget E

Eleven medverkar i att visa kunskaper om samhällsförhållanden, demokrati och mänskliga rättigheter, religion och livsåskådning samt om geografiska och historiska förhållanden.

Eleven bidrar till jämförelser och resonemang om människors livsfrågor samt om förhållanden i samhället under olika tider och på olika platser.

Eleven medverkar i att använda metoder och verktyg från det samhällsorienterande området. Eleven bidrar till att värdera information och åsikter i olika källor som rör samhället och omvärlden med källkritiska argument.

Betyget D

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

Eleven visar grundläggande kunskaper om samhällsförhållanden, demokrati och mänskliga rättigheter, religion och livsåskådning samt om geografiska och historiska förhållanden.

Eleven gör enkla jämförelser och för enkla resonemang om människors livsfrågor samt om förhållanden i samhället under olika tider och på olika platser.

Eleven använder metoder och verktyg från det samhällsorienterande området på ett delvis fungerande sätt. Eleven värderar information och åsikter i olika källor som rör samhället och omvärlden med enkla källkritiska argument.

Betyget B

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

Eleven visar goda kunskaper om samhällsförhållanden, demokrati och mänskliga rättigheter, religion och livsåskådning samt om geografiska och historiska förhållanden.

Eleven gör utvecklade jämförelser och för utvecklade resonemang om människors livsfrågor samt om förhållanden i samhället under olika tider och på olika platser.

Eleven använder metoder och verktyg från det samhällsorienterande området på ett fungerande sätt. Eleven värderar information och åsikter i olika källor som rör samhället och omvärlden med relativt välgrundade källkritiska argument.

Det finns inget F. Uppfyller eleven inte kriterierna för E sätts inget betyg i ämnet.

Så används kriterierna när betyget sätts

När ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg (skollagen 11 kap. 23 §).

Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.

Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.

Centralt innehåll i samhällsorienterande ämnen

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant, för de årskurser som leder fram till kriterierna ovan.

I årskurs 7–9

Att leva tillsammans

Moraliska frågor och livsfrågor utifrån elevernas tankar samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar. Sådana frågor kan till exempel handla om rättvisa, solidaritet, identitet, kärlek och sexualitet.
Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Att leva i Sverige

Människors levnadsvillkor och viktiga händelser i svensk historia från cirka 1900 till nutid, däribland demokratisering och framväxten av välfärdssamhället.
Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag.
Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar samt arbetsuppgifter inom olika yrken och verksamheter.
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, Sametinget, regioner och kommuner. Var olika beslut fattas samt individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling.
De nationella minoriteternas situation i Sverige historiskt och i dag. Samernas ställning som urfolk.
Rättssystemet i Sverige. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck.

Att leva i världen

Några natur- och kulturlandskap och processer som har format dessa, till exempel endogena och exogena processer och befolkningsutveckling.
Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.
Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av världen.
Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
Människors levnadsvillkor och viktiga skeenden i världshistorien, däribland industrialisering, demokratisering och Förintelsen.
Vad religion och livsåskådning kan betyda för människor.
Berättelser, till exempel ur Bibeln och andra religiösa urkunder, samt centrala tankegångar och religiösa praktiker inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism.
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen.
Mediernas roll i samhället.
Aktuella samhällsfrågor.

Metoder och verktyg

Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Kritisk granskning av information och åsikter i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Fältstudier i samhället och naturen.
Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du anpassade grundskolan, ämnet samhällsorienterande ämnen och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett betygsförslag med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
Feedback till varje elev, klar att redigera
Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Skapa konto Se hur det fungerar

Första månaden kostar 19 kr, sedan 199 kr i månaden inklusive moms. Ingen bindningstid. Skolor och kommuner tecknar avtal, se Kriteria för skolor.

Källa

Utgivare: Skolverket
Kursplan: Samhällsorienterande ämnen (GRSASAM01)
Version: 8
Gäller från: 2 juli 2023
Senast ändrad hos Skolverket: 21 april 2023
Hämtad av Kriteria: 25 september 2026
Hos Skolverket: Kursplaner för anpassade grundskolan på skolverket.se
Kommentarmaterial: Kommentarmaterial till kursplanen i samhällsorienterande ämnen – anpassade grundskolan (2023) (PDF, Skolverket)
Öppna data: Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.