Kriteria.se

Betygskriterier för samhällskunskap, komvux på grundläggande nivå

Här är Skolverkets betygskriterier för betyget Godkänt i samhällskunskap, komvux på grundläggande nivå, ordagrant, och kursens centrala innehåll. Kursplanen har betygskriterier för betyget Godkänt.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i samhällskunskap mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Betygskriterier för betyget Godkänt

Eleven visar grundläggande kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter. Eleven för enkla resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar.

Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven för enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av samhället.

Eleven för enkla resonemang om samhällsfrågor. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med enkla källkritiska argument.

Så används kriterierna

Betygskriterierna beskriver vad som krävs för betyget Godkänt i kursen. Läraren gör en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till kriterierna.

Centralt innehåll i samhällskunskap

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Individer och gemenskaper

  • Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.
  • Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar.
  • Migration till, samt integration och segregation i, Sverige i dag.

Samhällsresurser och fördelning

  • Privatekonomiska frågor, däribland inkomster, utgifter, skatt, transfereringar, lån, sparande och betalningsformer.
  • Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få.
  • Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skilda förutsättningar för olika länder och regioner.
  • Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.
  • Utbildningsvägar och yrken.

Svensk politik och internationella samarbeten

  • Olika former av demokrati och diktatur i världen i dag.
  • Politiska ideologier och partier i Sverige.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen (EU), riksdag, regering, Sametinget, regioner och kommuner. Sveriges grundlagar.
  • Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
  • Sveriges militära och civila försvar samt totalförsvarsplikten.
  • FN, Nato och det nordiska samarbetet.

Rättigheter och rättsskipning

  • De mänskliga rättigheterna och deras betydelse. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.
  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
  • De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, språk, historia och rättigheter.
  • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Normuppfattning, kriminalitet och kriminalvårdens uppgifter.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i både digitala medier och andra typer av källor.

Vanliga frågor

Från när gäller kriterierna i samhällskunskap?
Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 14 februari 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du komvux på grundläggande nivå och kursen samhällskunskap och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett förslag på bedömning mot betyget Godkänt med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

  • Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
  • Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
  • Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Källa

Utgivare
Skolverket
Kursplan
Samhällskunskap (VGRSAM1)
Version
1
Gäller från
1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket
14 februari 2025
Hämtad av Kriteria
21 oktober 2026
Hos Skolverket
Komvux på grundläggande nivå på skolverket.se
Öppna data
Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.