Kriteria.se

Betygskriterier för grundläggande kurs i naturorienterande ämnen (fortsättningskurs), komvux på grundläggande nivå

Här är Skolverkets betygskriterier för betyget Godkänt i grundläggande kurs i naturorienterande ämnen (fortsättningskurs), komvux på grundläggande nivå, ordagrant, och kursens centrala innehåll. Kursplanen har betygskriterier för betyget Godkänt.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i grundläggande kurs i naturorienterande ämnen (fortsättningskurs) mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Betygskriterier för betyget Godkänt

Eleven visar grundläggande kunskaper om naturvetenskapliga begrepp och förklaringsmodeller. Eleven beskriver naturvetenskapliga samband i naturen, samhället och människokroppen med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna.

I frågor som rör energi, teknik, miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör naturvetenskap och använder då olika källor samt för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven för enkla resonemang om naturvetenskapens betydelse för människors levnadsvillkor och samhällsutvecklingen.

Eleven söker svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.

Så används kriterierna

Betygskriterierna beskriver vad som krävs för betyget Godkänt i kursen. Läraren gör en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till kriterierna.

Centralt innehåll i grundläggande kurs i naturorienterande ämnen (fortsättningskurs)

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Natur, miljö och samhälle

  • Livets uppkomst, utveckling och mångfald samt evolutionens mekanismer. Arvsmassans egenskaper och förhållandet mellan arv och miljö.
  • Några gentekniska metoder samt möjligheter, risker och etiska frågor kopplade till genteknik.
  • Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.
  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
  • Materiens uppbyggnad visualiserad med enkla partikelmodeller.
  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
  • Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.
  • Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
  • Energins flöde och oförstörbarhet samt olika energislags kvalitet. Olika typer av energikällor samt deras för- och nackdelar för samhället och miljön.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism samt mellan ström och spänning i elektriska kretsar. Hur kretsarna kan användas i elektrisk utrustning.
  • Krafter, rörelser och rörelseförändringar samt hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.

Kropp och hälsa

  • Kroppens celler samt några organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.
  • Virus, bakterier, infektioner, smittspridning och antibiotikaresistens. Hur infektionssjukdomar kan förebyggas och behandlas.
  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, motion, stress och beroendeframkallande medel samt hur hälsoproblem kan begränsas på individ- och samhällsnivå.
  • Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek, ansvar, samtycke och ömsesidighet. Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel.
  • Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Kolhydrater, proteiner och fetter samt deras funktioner i människokroppen.

Systematiska undersökningar och granskning av information

  • Fältstudier, observationer och experiment med både analoga och digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
  • Sambandet mellan naturvetenskapliga undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. Förklaringsmodellernas användbarhet och föränderlighet.
  • Några historiska och nutida upptäckter inom det naturvetenskapliga området. Upptäckternas betydelse för människans levnadsvillkor och för samhällsutvecklingen.
  • Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör naturvetenskap. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik, miljö och hälsa.

Vanliga frågor

Från när gäller kriterierna i grundläggande kurs i naturorienterande ämnen (fortsättningskurs)?
Den version som visas här gäller från 1 juli 2025 och ändrades senast 14 februari 2025, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du komvux på grundläggande nivå och kursen grundläggande kurs i naturorienterande ämnen (fortsättningskurs) och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett förslag på bedömning mot betyget Godkänt med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

  • Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
  • Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
  • Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Källa

Utgivare
Skolverket
Kursplan
Grundläggande kurs i naturorienterande ämnen (fortsättningskurs) (VGRNOB1)
Version
1
Gäller från
1 juli 2025
Senast ändrad hos Skolverket
14 februari 2025
Hämtad av Kriteria
21 oktober 2026
Hos Skolverket
Komvux på grundläggande nivå på skolverket.se
Öppna data
Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.