Kriteria.se

Betygskriterier för svenska som andraspråk, komvux på grundläggande nivå

Här är Skolverkets betygskriterier för betyget Godkänt i svenska som andraspråk, komvux på grundläggande nivå, ordagrant, och kursens centrala innehåll. Kursplanen har betygskriterier för betyget Godkänt.

För lärare: Kriteria AI rättar prov i svenska som andraspråk mot just de här kriterierna, och du har sista ordet. Rätta ett prov

Betygskriterier för betyget Godkänt

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven använder då en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk. Eleven ställer frågor och framför åsikter med till viss del underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation samt i huvudsak fungerande struktur, innehåll och anpassning till texttyp, syfte, mot­tag­are och sammanhang. Eleven följer språkliga normer och strukturer på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven läser sakprosa och skönlitteratur med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom gör eleven enkla sammanfattningar av olika texters innehåll. Eleven för enkla resonemang om innehåll och om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Eleven söker och väljer information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven använder då egna formuleringar, ett enkelt och fungerande kunskapsrelaterat språk med i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Eleven för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Så används kriterierna

Betygskriterierna beskriver vad som krävs för betyget Godkänt i kursen. Läraren gör en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till kriterierna.

Centralt innehåll i svenska som andraspråk

Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.

Läsa och skriva

  • Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
  • Lässtrategier för att förstå, tolka, analysera och kritiskt granska texter från olika medier. Att urskilja texters uttalade och outtalade budskap samt deras olika syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter, till exempel att förtydliga, variera och precisera dem. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Att redigera och disponera texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
  • Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad och tempus. Textbindning med hjälp av sambandsord, till exempel hur orsakssamband, slutsats och motsats kan formuleras.
  • Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse, till exempel digitala verktyg.

Tala, lyssna och samtala

  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
  • Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att leda ett samtal, att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser och att sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer, till exempel digitala medier och verktyg.
  • Uttal, betoning och satsmelodi. Olika variationer av talad svenska.

Sakprosatexter och berättande texter

  • Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande, argumenterande och utredande, till exempel tidningsartiklar, populärvetenskapliga texter och debattinlägg.
  • Sakprosatexters syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp.
  • Skönlitteratur och annan fiktion från olika tider och från skilda delar av världen som belyser människors livsvillkor och identitets- och livsfrågor. Några skönlitterära genrer samt några skönlitterärt betydelsefulla verk och deras författare.
  • Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Tema, motiv, berättarperspektiv, tillbakablickar samt miljö- och personbeskrivningar.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel filmer och webbtexter. Texternas innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Hur olika texttyper kan kombineras i en text, till exempel berättande och beskrivande inslag i en argumenterande text.
  • Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att identifiera överordnade idéer i form av nyckelord och att föra anteckningar.
  • Ord, symboler och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
  • Hur ords och begrepps nyanser och värdeladdning kan påverka uppfattningen av innehåll och budskap i texter och samtal. Språkförändringar, till exempel nya ord i det svenska språket och betydelseglidningar av ord och uttryck.
  • Ordbildning, till exempel sammansättningar och avledningar, samt betydelsen av olika prefix och suffix.
  • Fasta uttryck, idiomatiska uttryck och bildspråk.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang, till exempel skillnaden mellan språket i en nyhetsartikel och ett debattinlägg.
  • Språkets betydelse för att utöva inflytande. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel svenska språkets struktur i jämförelse med något annat språk.

Informationssökning och källkritik

  • Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av information från internet och andra källor. Hur man citerar och anger källor, även vid användning av digitala medier.
  • Källkritik. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Vanliga frågor

Från när gäller kriterierna i svenska som andraspråk?
Den version som visas här gäller från 1 juli 2022 och ändrades senast 3 juni 2022, enligt Skolverket.

Rätta ett prov mot de här kriterierna

I Kriteria väljer du komvux på grundläggande nivå och kursen svenska som andraspråk och lägger in provet. Kriteria AI rättar mot Skolverkets kriterier och ger ett förslag på bedömning mot betyget Godkänt med motivering och feedback. Läraren har alltid sista ordet.

  • Betygsförslag kopplat till Skolverkets betygskriterier, med hänvisning till källan
  • Feedback till varje elev, och du kan ändra betyg och poäng
  • Grundskola, gymnasium, komvux och anpassad skola

Källa

Utgivare
Skolverket
Kursplan
Svenska som andraspråk (GRNSVA2)
Version
7
Gäller från
1 juli 2022
Senast ändrad hos Skolverket
3 juni 2022
Hämtad av Kriteria
21 oktober 2026
Hos Skolverket
Komvux på grundläggande nivå på skolverket.se
Öppna data
Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)

Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.