Betygskriterier i svenska som andraspråk, årskurs 6, anpassade grundskolan
Här är Skolverkets betygskriterier i svenska som andraspråk i slutet av årskurs 6, ordagrant. I äldre kurs- och ämnesplaner hette betygskriterierna kunskapskrav. Texten i fetstil är Skolverkets egen markering. Orden i fetstil kallas ofta värdeord och beskriver hur väl eleven visar sina kunskaper på varje nivå.
Anpassade grundskolan. Här följer eleven läroplanen Lgra22. Betyg sätts bara om eleven eller vårdnadshavaren begär det, och skalan är A till E utan F (skollagen 11 kap. 19 och 20 §§). Läs mer om bedömning i anpassad skola.
Betygsmatris: E, C och A sida vid sida
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven samtalar om bekanta ämnen och medverkar i att upprätthålla samtalen. Dessutom medverkar eleven i att förbereda och genomföra enkla muntliga framställningar. Elevens muntliga kommunikation kan innehålla andraspråksdrag. | Eleven samtalar om bekanta ämnen och upprätthåller samtalen på ett delvis fungerande sätt. Dessutom förbereder och genomför eleven enkla muntliga framställningar på ett delvis fungerande sätt. Elevens muntliga kommunikation kan innehålla andraspråksdrag. | Eleven samtalar om bekanta ämnen och upprätthåller samtalen på ett fungerande sätt. Dessutom förbereder och genomför eleven enkla muntliga framställningar på ett fungerande sätt. Elevens muntliga kommunikation kan innehålla andraspråksdrag. |
Eleven skriver ord och enkla meningar samt medverkar i att skriva och strukturera texter. Elevens texter kan innehålla andraspråksdrag. | Eleven skriver texter med flera meningar och strukturerar texterna på ett delvis fungerande sätt. Elevens texter kan innehålla andraspråksdrag. | Eleven skriver texter med flera meningar och tydligt innehåll och strukturerar texterna på ett fungerande sätt. Elevens texter kan innehålla andraspråksdrag. |
Eleven läser texter med bekant innehåll och kända ord och medverkar i att visa förståelse av texterna. Eleven bidrar också till resonemang om innehållet i olika texter. | Eleven läser texter med bekant innehåll med visst flyt och visar grundläggande förståelse av texterna. Eleven för också enkla resonemang om innehållet i olika texter. | Eleven läser texter med bekant innehåll med flyt och visar god förståelse av texterna. Eleven för också utvecklade resonemang om innehållet i olika texter. |
Eleven medverkar i att söka information från givna källor och bidrar till resonemang om informationens användbarhet. | Eleven söker på ett delvis fungerande sätt information från givna källor och för enkla resonemang om informationens användbarhet. | Eleven söker på ett fungerande sätt information från givna källor och för utvecklade resonemang om informationens användbarhet. |
Betygskriterierna för alla betygssteg
Betyget E
Eleven samtalar om bekanta ämnen och medverkar i att upprätthålla samtalen. Dessutom medverkar eleven i att förbereda och genomföra enkla muntliga framställningar. Elevens muntliga kommunikation kan innehålla andraspråksdrag.
Eleven skriver ord och enkla meningar samt medverkar i att skriva och strukturera texter. Elevens texter kan innehålla andraspråksdrag.
Eleven läser texter med bekant innehåll och kända ord och medverkar i att visa förståelse av texterna. Eleven bidrar också till resonemang om innehållet i olika texter.
Eleven medverkar i att söka information från givna källor och bidrar till resonemang om informationens användbarhet.
Betyget D
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.
Betyget C
Eleven samtalar om bekanta ämnen och upprätthåller samtalen på ett delvis fungerande sätt. Dessutom förbereder och genomför eleven enkla muntliga framställningar på ett delvis fungerande sätt. Elevens muntliga kommunikation kan innehålla andraspråksdrag.
Eleven skriver texter med flera meningar och strukturerar texterna på ett delvis fungerande sätt. Elevens texter kan innehålla andraspråksdrag.
Eleven läser texter med bekant innehåll med visst flyt och visar grundläggande förståelse av texterna. Eleven för också enkla resonemang om innehållet i olika texter.
Eleven söker på ett delvis fungerande sätt information från givna källor och för enkla resonemang om informationens användbarhet.
Betyget B
Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.
Betyget A
Eleven samtalar om bekanta ämnen och upprätthåller samtalen på ett fungerande sätt. Dessutom förbereder och genomför eleven enkla muntliga framställningar på ett fungerande sätt. Elevens muntliga kommunikation kan innehålla andraspråksdrag.
Eleven skriver texter med flera meningar och tydligt innehåll och strukturerar texterna på ett fungerande sätt. Elevens texter kan innehålla andraspråksdrag.
Eleven läser texter med bekant innehåll med flyt och visar god förståelse av texterna. Eleven för också utvecklade resonemang om innehållet i olika texter.
Eleven söker på ett fungerande sätt information från givna källor och för utvecklade resonemang om informationens användbarhet.
Det finns inget F. Uppfyller eleven inte kriterierna för E sätts inget betyg i ämnet.
Så används kriterierna när betyget sätts
När ett ämne har avslutats ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg (skollagen 11 kap. 23 §).
Betyget beslutas av den lärare som undervisar eleven (skollagen 3 kap. 16 §). Kriterierna är lärarens stöd för den bedömningen. Läs mer om hur betygsskalan fungerar och om värdeorden i betygskriterierna.
Nytt betygssystem från 2028. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en ny betygsskala med tio steg, från 1 till 10 (betänkande 2025/26:UbU26). Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. Kriterierna på den här sidan är de som Skolverket publicerar i dag.
Centralt innehåll i svenska som andraspråk
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant, för de årskurser som leder fram till kriterierna ovan.
I årskurs 4–6
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav i jämförelse med andra språk eleven kan. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter.
- Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap och handling i texterna.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva enkla texter. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
- Grundläggande textbearbetning.
- Handstil och att skriva med digitala verktyg.
- Språkliga strukturer och normer. Ords böjningsformer och meningsbyggnad med sambandsord, i jämförelse med andra språk eleven kan. Gemener och versaler samt skiljetecken.
- Digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
- Alfabetet och alfabetisk ordning.
Tala, lyssna och samtala
- Strategier för att förstå och göra sig förstådd genom omformuleringar, bilder och tecken samt genom att använda olika språk som resurs.
- Utmärkande drag i talspråket som kan försvåra förståelsen: reduktioner, assimileringar och talhastighet.
- Olika former av strukturerade samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor samt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
- Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse. Svenska språkets uttal i jämförelse med andra språk eleven kan.
Texter
- Skönlitteratur för barn och unga. Bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
- Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning. Texternas ord och uttryck.
- Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
- Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande och instruerande texter. Hur deras innehåll kan organiseras samt deras ord och begrepp.
- Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och ungdomar samt inlästa texter.
- Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer.
Språkbruk
- Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel bilder och grafiska modeller.
- Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
- Ord och begrepp i både vardags- och skolspråk.
- Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i böcker, på webbplatser och i söktjänster på internet.
- Hur texters avsändare påverkar innehållet.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Kursplan
- Svenska som andraspråk (GRSASVA01)
- Version
- 8
- Gäller från
- 2 juli 2023
- Senast ändrad hos Skolverket
- 21 april 2023
- Hämtad av Kriteria
- 25 september 2026
- Hos Skolverket
- Kursplaner för anpassade grundskolan på skolverket.se
- Kommentarmaterial
- Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk – anpassade grundskolan (2023) (PDF, Skolverket)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.