Kriterier för godtagbara kunskaper i läsförståelse i svenska som andraspråk, årskurs 1
I årskurs 1 sätts inga betyg. Kursplanen i svenska som andraspråk har i stället kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1. De beskriver vad eleven minst ska kunna. Kriterierna hette tidigare kunskapskrav. Här är Skolverkets text ordagrant.
Kriterierna för godtagbara kunskaper
Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1
Eleven läser meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Eleven återger och kommenterar någon del av innehållet och visar begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor uppmärksammar eleven när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till för eleven enkla resonemang om texternas tydligt framträdande innehåll och jämför detta med egna erfarenheter.
Betyg sätts första gången i årskurs 6.
Så används kriterierna
Kriterierna är lärarens stöd för att bedöma om eleven har nått godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 1. Finns det en risk att eleven inte når de kunskaper som minst ska uppnås ska skolan skyndsamt ge stöd, i första hand i form av extra anpassningar (skollagen 3 kap.). Betyg sätts från årskurs 6, och betygskriterierna för årskurs 6 finns under Fler betygskriterier längre ned.
Centralt innehåll i svenska som andraspråk
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant, för de årskurser som leder fram till kriterierna ovan.
I årskurs 1–3
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter.
- Läsriktning och sambandet mellan ljud och bokstav i jämförelse med andra språk eleven kan.
- Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Grundläggande textbearbetning.
- Handstil och att skriva med digitala verktyg.
- Språkliga strukturer och normer. Ords böjningsformer och meningsbyggnad med sambandsord, i jämförelse med andra språk eleven kan. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära och för eleven kända texter.
- Alfabetet och alfabetisk ordning.
Tala, lyssna och samtala
- Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs.
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning.
- Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
- Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
- Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Svenska språkets uttal i jämförelse med andra språk eleven kan.
Texter
- Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
- Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt utbyggnad med enkla miljö- och personbeskrivningar. Texternas ord och uttryck.
- Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.
- Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.
- Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och inlästa texter.
- Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.
Språkbruk
- Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
- Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall, kroppsspråk och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.
- Ord och begrepp för att benämna elevnära händelser och föremål i elevens vardag. Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med andra språk eleven kan, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk.
- Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan.
- Skillnader mellan tal- och skriftspråk.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.
- Hur texters avsändare påverkar innehållet.
Vanliga frågor
- Från när gäller kriterierna i svenska som andraspråk åk 1?
- Den version som visas här gäller från 1 juli 2022 och ändrades senast 9 februari 2024, enligt Skolverket.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Kursplan
- Svenska som andraspråk (GRGRSVA01)
- Version
- 14
- Gäller från
- 1 juli 2022
- Senast ändrad hos Skolverket
- 9 februari 2024
- Hämtad av Kriteria
- 20 oktober 2026
- Hos Skolverket
- Kursplanen på skolverket.se
- Kommentarmaterial
- Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk – grundskolan (2022) (PDF, Skolverket)
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.