Matematik 1b: så pluggar du inför provet

Senast uppdaterad

Inför kursprovet i Matematik 1b pluggar du bäst genom att räkna gamla uppgifter utan miniräknare, eftersom två av tre delprov på det nationella provet görs utan digitala verktyg. Här är hur provet är upplagt, en plan för veckorna före och vad som krävs för E, C och A.

Så är det nationella provet upplagt

Delproven i det nationella provet i Matematik 1b
DelprovTidHjälpmedelDu skriver
A60 minInga digitala verktygBara svar
B60 minInga digitala verktygHela lösningar
C120 minEnkel räknareHela lösningar

Alla delprov görs samma dag med start klockan 9.00: hösten 2026 den 15 december och våren 2027 den 20 maj. Formelblad, kladdpapper och linjal ska finnas på alla delprov. Skolverket om provet. Alla datum finns på sidan om nationella prov i gymnasiet.

Plan för veckorna före provet

  1. Fyra veckor före: gör ett gammalt prov. Skolverket har gamla, fria nationella prov i Matematik 1b. Gör ett utan facit och markera det du inte klarade.
  2. Tre veckor före: algebra och funktioner. Förenkla, faktorisera, lösa ekvationer och olikheter, räta linjens ekvation och exponentialfunktioner. Det är grunden i nästan alla uppgifter.
  3. Två veckor före: procent, förändringsfaktor och sannolikhet. Förändringar i flera steg, index och sannolikhet i flera steg.
  4. Sista veckan: provträna. Gör ett helt prov med tid och samma hjälpmedel som på provet. Räkna delprov A och B helt utan räknare.

För elever

Få dina lösningar bedömda

Fota dina lösningar på övningsuppgifter och få dem bedömda mot betygskriterierna i Matematik 1b: vad som räcker för E, C och A, och vad som saknas i din redovisning.

Betyget sätter alltid din lärare. Lägg aldrig in nationella prov.

Det som ger poäng

  • Redovisa hela lösningen på delprov B och C. Där ska du visa hur du har tänkt, inte bara svaret.
  • Kontrollera rimligheten. Kriterierna för E säger att du bedömer resultatens rimlighet.
  • Använd matematiska symboler och begrepp. Kriterierna bedömer hur du uttrycker dig med symboler och andra representationer, och hur väl du underbygger dina resonemang.
  • Försök på de svåra uppgifterna. Även en påbörjad lösning kan ge poäng.

Vad krävs för E, C och A i Matematik 1b?

Betygskriterier i Matematik 1b: E, C och A
Betyget EBetyget CBetyget A

Eleven beskriver grundläggande begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med tillfredsställande säkerhet.

Eleven beskriver ett omfattande antal begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med god säkerhet.

Eleven beskriver ett omfattande antal begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med mycket god säkerhet.

Eleven hanterar grundläggande procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med tillfredsställande säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven hanterar ett omfattande antal procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med god säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven hanterar ett omfattande antal procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med mycket god säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven löser enkla problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.

Eleven löser relativt komplexa problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.

Eleven löser komplexa problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.

Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i enkla uppgifter.

Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i relativt komplexa uppgifter.

Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i komplexa uppgifter.

Eleven för delvis underbyggda matematiska resonemang och följer enkla matematiska resonemang.

Eleven för relativt väl underbyggda matematiska resonemang och följer relativt avancerade matematiska resonemang.

Eleven för väl underbyggda matematiska resonemang och följer avancerade matematiska resonemang.

Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett till stor del tydligt och korrekt sätt.

Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett tydligt och korrekt sätt.

Ordagrant ur Skolverkets ämnesplan, med Skolverkets fetstil på värdeorden. D och B sätts när eleven uppfyller kriterierna för E respektive C och till övervägande del kriterierna för nivån över. Alla kriterier finns på sidan betygskriterier i Matematik 1b, och källan är Skolverkets ämnesplan.

Centralt innehåll i Matematik 1b

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Aritmetik, algebra och funktioner

  • Hantering av formler och algebraiska uttryck, inklusive att faktorisera och multiplicera uttryck.
  • Begreppen funktion, definitionsmängd och värdemängd. Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer. Digitala metoder för att skapa funktionsgrafer.
  • Metoder för att bestämma funktionsvärden. Digitala och grafiska metoder för att lösa ekvationer av typen f(x) = a.
  • Begreppet linjär funktion och egenskaper hos linjära funktioner. Räta linjens ekvation. Metoder för att bestämma linjära funktioner.
  • Metoder för att lösa linjära ekvationer.
  • Begreppen intervall och linjär olikhet. Metoder för att lösa linjära olikheter.
  • Begreppet exponentialfunktion och egenskaper hos exponentialfunktioner, inklusive skillnader och likheter med linjära funktioner.
  • Motivering och hantering av räkneregler för potenser. Metoder för att lösa potensekvationer.
  • Begreppet potensfunktion.
  • Begreppet förändringsfaktor och beräkning av förändringar i flera steg.

Sannolikhet och statistik

  • Begreppet index.
  • Begreppen oberoende och beroende händelse samt komplementhändelse. Metoder för att beräkna sannolikheter i flera steg, inklusive exempel från spel, risk- och säkerhetsbedömningar.
  • Exempel på hur några statistiska begrepp används i samhälle och inom vetenskap, inklusive signifikans, korrelation, kausalitet, urvalsmetoder och felkällor.

Problemlösning, verktyg och tillämpningar

  • Användning av kalkylprogram för beräkning av ränta och amortering.
  • Användning av digitala verktyg för att effektivisera beräkningar och komplettera metoder, till exempel vid ekvationslösning.
  • Problemlösning som omfattar att upptäcka och uttrycka generella samband.
  • Problemlösning som omfattar begrepp och metoder i kursen, med särskild utgångspunkt i karaktärsämnen, privatekonomi och samhällsliv.
  • Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situationer. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begränsningar.
  • Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Ordagrant ur Skolverkets ämnesplan för Matematik 1b. Källa: Skolverket.

Vanliga frågor om Matematik 1b

När är det nationella provet i Matematik 1b?
Hösten 2026 tisdag 15 december och våren 2027 torsdag 20 maj. Alla tre delprov görs samma dag med start klockan 9.00.
Får man ha räknare på provet i Matematik 1b?
Bara på delprov C, och då en enkel räknare utan grafritning, symbolhantering eller ekvationslösning. På delprov A och B får du inte använda digitala verktyg.
Finns det ett formelblad?
Ja. Skolverkets formelblad för matematik nivå 1 delas ut av läraren och ska finnas på alla delprov.
Vad heter Matematik 1b i Gy25?
Motsvarande nivå heter matematik nivå 1b. Det nationella provet är gemensamt för nivå 1a, 1b och 1c och Matematik 1.

För elever

Se vad som saknas för nästa betyg

Lägg in dina lösningar på övningsuppgifter och få ett betygsförslag med motivering, innan provet.

Betyget sätter alltid din lärare. Lägg aldrig in nationella prov.