Fysik 1: studieplan från bok till kursprov
Senast uppdaterad
En bra studieplan för Fysik 1 följer kursens områden, med uppgifter varje vecka och tre veckors repetition före kursprovet. Här är planen steg för steg, med kursens innehåll och vad som krävs för E, C och A ordagrant från Skolverket.
Planen steg för steg
- Första veckan: se hela kursen. Läs igenom det centrala innehållet längre ned och kursplaneringen från din lärare. Skriv upp när varje område och kursprovet kommer.
- Rörelse och krafter. Hastighet, acceleration, krafter, rörelsemängd och impuls. Rita alltid en figur med krafterna innan du räknar.
- Energi och energiresurser. Arbete, effekt, lägesenergi och rörelseenergi, energiprincipen och verkningsgrad, termisk och elektrisk energi och kärnenergi. Många uppgifter löses enklast med energiprincipen.
- Strålning inom medicin och teknik. Radioaktivt sönderfall, halveringstid, aktivitet och stråldoser. Öva på att läsa av och rita sönderfallskurvor.
- Klimat- och väderprognoser. Ideala gaslagen som modell för atmosfären och hur fysikaliska modeller används i prognoser.
- Hela kursen: fysikens arbetssätt. Laborationer där du formulerar en hypotes, planerar, mäter och redovisar med felkällor. Kriterierna för experiment står i tabellen nedan.
Varje vecka: läs, räkna, förklara
- Läs avsnittet före lektionen och skriv upp de nya begreppen.
- Räkna uppgifter samma dag som genomgången, från lätta till svåra. Redovisa hela lösningen med enheter.
- Förklara med egna ord. Kan du förklara ett begrepp för en kompis utan boken sitter det.
- Gör en egen formelsamling där du skriver när varje formel används, inte bara formeln.
Tre veckor före kursprovet
- Vecka 1: hitta luckorna. Gör ett gammalt prov eller blandade uppgifter från alla områden utan facit. Markera det du inte klarade.
- Vecka 2: täpp till. Gå tillbaka till de markerade avsnitten. Räkna fler uppgifter av samma typ tills du klarar dem utan att titta i boken.
- Vecka 3: provträna. Gör ett provliknande pass med tid. Öva särskilt på resonemangsuppgifter där du ska förklara, inte bara räkna. För C och A krävs välgrundade resonemang och komplexa problem.
Fråga din lärare vilka hjälpmedel som är tillåtna på kursprovet, till exempel formelsamling och räknare. Det finns inget nationellt prov i fysik på gymnasiet.
Vad krävs för E, C och A i Fysik 1a?
| Betyget E | Betyget C | Betyget A |
|---|---|---|
Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera fysikaliska fenomen och samband. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur fysikens modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers giltighet och begränsningar med enkla omdömen. | Eleven redogör utförligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera fysikaliska fenomen och samband. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur fysikens modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers giltighet och begränsningar med enkla omdömen. | Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring fysikaliska fenomen och samband. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur fysikens modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers giltighet och begränsningar med nyanserade omdömen. |
Eleven identifierar, analyserar och löser enkla problem i bekanta situationer med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet enkla egna frågor. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang. | Eleven identifierar, analyserar och löser komplexa problem i bekanta situationer med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet egna frågor. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang. | Eleven identifierar, analyserar och löser komplexa problem i bekanta och nya situationer med gott resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med säkerhet komplexa egna frågor. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar. |
Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör fysikens betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande. | Eleven diskuterar utförligt frågor som rör fysikens betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande. | Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör fysikens betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera. |
Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. | Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. | Eleven använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. |
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. | När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. | När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. |
Ordagrant ur Skolverkets ämnesplan, med Skolverkets fetstil på värdeorden. D och B sätts när eleven uppfyller kriterierna för E respektive C och till övervägande del kriterierna för nivån över. Alla kriterier finns på sidan betygskriterier i Fysik 1a, och källan är Skolverkets ämnesplan.
Centralt innehåll i Fysik 1a
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Rörelse och krafter
- Hastighet, rörelsemängd och acceleration för att beskriva rörelse.
- Krafter som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd. Impuls.
- Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.
- Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip.
- Orientering om Einsteins beskrivning av rörelse vid höga hastigheter: Einsteins postulat, tidsdilatation och relativistisk energi.
- Orientering om aktuella modeller för beskrivning av materiens minsta beståndsdelar och av de fundamentala krafterna samt om hur modellerna har vuxit fram.
Energi och energiresurser
- Arbete, effekt, potentiell energi och rörelseenergi för att beskriva olika energiformer: mekanisk, termisk, elektrisk och kemisk energi samt strålnings- och kärnenergi.
- Energiprincipen, entropi och verkningsgrad för att beskriva energiomvandling, energikvalitet och energilagring.
- Termisk energi: inre energi, värmekapacitet, värmetransport, temperatur och fasomvandlingar.
- Elektrisk energi: elektrisk laddning, fältstyrka, potential, spänning, ström och resistans.
- Kärnenergi: atomkärnans struktur och bindningsenergi, den starka kraften, massa-energiekvivalensen, kärnreaktioner, fission och fusion.
- Energiresurser och energianvändning för ett hållbart samhälle.
Strålning inom medicin och teknik
- Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, partikelstrålning, halveringstid och aktivitet.
- Orientering om elektromagnetisk strålning och ljusets partikelegenskaper.
- Växelverkan mellan olika typer av strålning och biologiska system, absorberad och ekvivalent dos. Strålsäkerhet.
- Tillämpningar inom medicin och teknik.
Klimat- och väderprognoser
- Ideala gaslagen som en modell för att beskriva atmosfärens fysik.
- Orientering om hur fysikaliska modeller och mätmetoder används för att göra prognoser för klimat och väder.
- Prognosers tillförlitlighet och begränsningar.
Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder
- Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
- Hur modeller och teorier utgör förenklingar av verkligheten och kan förändras över tid.
- Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
- Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering innefattande linjära ekvationer, potens- och exponentialekvationer, funktioner och grafer samt trigonometri och vektorer.
- Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
- Bearbetning och utvärdering av data och resultat med hjälp av analys av grafer, enhetsanalys och storleksuppskattningar.
- Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
- Ställningstaganden i samhällsfrågor utifån fysikaliska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.
Ordagrant ur Skolverkets ämnesplan för Fysik 1a. Källa: Skolverket.
Läser du Gy25 heter motsvarande nivåer fysik nivå 1a1, 1a2 och 1b. Kriterierna finns på sidan fysik i Gy25.
Vanliga frågor om Fysik 1
- Finns det ett nationellt prov i Fysik 1?
- Nej. På gymnasiet finns nationella prov i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Kursprovet i fysik är skolans eget prov, och det är din lärare som bestämmer vad som ingår och vilka hjälpmedel som är tillåtna.
- Vad är skillnaden mellan Fysik 1a och Fysik 1b1 och 1b2?
- Fysik 1a är en kurs. På vissa program läses samma innehåll i stället uppdelat på två kurser, Fysik 1b1 och Fysik 1b2. I Gy25 heter motsvarande nivåer fysik nivå 1a1, 1a2 och 1b.
- Vad krävs för C i Fysik 1?
- Skillnaden ligger i värdeorden. För E redogör du översiktligt och löser enkla problem i bekanta situationer. För C redogör du utförligt, löser komplexa problem i bekanta situationer och motiverar slutsatser med välgrundade resonemang. För A krävs dessutom att du löser komplexa problem även i nya situationer och resonerar nyanserat.
- Hur pluggar man fysik effektivt?
- Räkna uppgifter varje vecka i stället för att läsa mycket innan provet, förklara begreppen med egna ord, och träna på att redovisa hela lösningen med enheter och en rimlighetsbedömning.