Betygskriterier för svenska delkurs 3, komvux på grundläggande nivå
Här är Skolverkets betygskriterier för betyget Godkänt i svenska delkurs 3, komvux på grundläggande nivå, ordagrant, och kursens centrala innehåll. Kursplanen har betygskriterier för betyget Godkänt.
Betygskriterier för betyget Godkänt
Eleven samtalar om och diskuterar bekanta ämnen på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven ställer frågor och framför åsikter med till viss del underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte och mottagare.
Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation samt i huvudsak fungerande struktur, innehåll och anpassning till texttyp, syfte och mottagare. Eleven följer språkliga normer och strukturer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven läser sakprosa och skönlitteratur med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom gör eleven enkla sammanfattningar av olika texters innehåll. Eleven för enkla resonemang om innehåll och om tydligt framträdande budskap i olika texter.
Eleven söker och väljer information från ett avgränsat urval av källor och presenterar informationen på ett i huvudsak fungerande sätt, med egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Eleven för enkla resonemang om informationens användbarhet.
Så används kriterierna
Betygskriterierna beskriver vad som krävs för betyget Godkänt i kursen. Läraren gör en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till kriterierna.
Centralt innehåll i svenska delkurs 3
Det centrala innehållet anger vad undervisningen ska behandla. Här är Skolverkets text ordagrant.
Läsa och skriva
- Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
- Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier. Att urskilja texters uttalade och outtalade budskap samt deras olika syften.
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar såväl med som utan digitala verktyg.
- Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter, till exempel att förtydliga och variera dem. Hur man ger och tar emot respons på texter.
- Att redigera och disponera texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
- Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad och tempus. Textbindning med hjälp av sambandsord, till exempel hur orsakssamband, slutsats och motsats kan formuleras.
- Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse, till exempel digitala verktyg.
Tala, lyssna och samtala
- Att medverka i olika samtal och diskussioner med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
- Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser och i samtal om aktuella händelser och ämnen.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation, till exempel digitala medier och verktyg.
- Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Sakprosatexter och berättande texter
- Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och längre insändare.
- Sakprosatexters innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
- Skönlitteratur och annan fiktion från Sverige, Norden och övriga världen som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Några skönlitterärt betydelsefulla verk och deras författare.
- Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Hur en skönlitterär text kan konstrueras med inledning, händelseförlopp och avslutning. Miljö- och personbeskrivningar.
- Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel tv-program och webbtexter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
- Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
Språkbruk
- Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord som underlag för att planera sitt skrivande och strategier för att identifiera överordnade idéer i en text.
- Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte och mottagare, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
- Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
- Språk i Sverige och Norden. Skillnader och likheter mellan de olika språken. De nationella minoritetsspråken i Sverige. Några varianter av regionalt färgat talspråk.
Informationssökning och källkritik
- Olika sätt att söka, välja och värdera information från internet och andra källor. Hur man citerar.
- Källkritik. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Vanliga frågor
- Från när gäller kriterierna i svenska Nationell delkurs 3?
- Den version som visas här gäller från 1 juli 2022 och ändrades senast 3 juni 2022, enligt Skolverket.
Källa
- Utgivare
- Skolverket
- Kursplan
- Svenska Nationell delkurs 3 (GRNSVEC)
- Version
- 5
- Gäller från
- 1 juli 2022
- Senast ändrad hos Skolverket
- 3 juni 2022
- Hämtad av Kriteria
- 21 oktober 2026
- Hos Skolverket
- Komvux på grundläggande nivå på skolverket.se
- Öppna data
- Skolverkets Syllabus-API (licens CC0)
Texten är hämtad ordagrant från Skolverkets öppna data. Kriteria är en fristående tjänst och är inte kopplad till eller godkänd av Skolverket.